Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter
Bild - 1

Utarmning av ekosystemtjänster, skövling av regnskog, förlust av biologisk mångfald och förstörd jordbruksmark borde vara lika viktigt att beakta för finansminister Anders Borg som trender i BNP och indexnivån på världens börser, skriver debattörerna. Bild: Bild: Felipe Dana

Dags för välfärdsmodell inom planetens ramar

Debatt Nuvarande modell har tjänat oss väl. Men med ekonomisk tillväxt som övergripande mål och ett ekonomiskt system som inte inkluderar naturkapitalet har det skett på bekostnad av miljön, skriver Johan Kuylenstierna, Mattias Klum och Johan Rockström.

Internationell forskning visar allt tydligare behovet av en ny hållbar och rättvis välfärdsmodell som växlar från logiken tillväxt utan gränser till tillväxt inom gränser. Vi lever i en socialt, ekonomiskt och miljömässigt globaliserad värld. Det ger möjligheter att utrota fattigdom och stimulera positiv utveckling, men resulterar också i ökad efterfrågan på och fortsatt utnyttjande av begränsade resurser, som sin tur inverkar på samhällens utveckling och stabilitet. Den arabiska våren var ett socialt uppror som hade sin upprinnelse i höjda priser och brist på mat. Drastiskt ökade världsmarknadspriser på spannmål, på grund av torka, skogsbränder, ökade olje- och fosforpriser och spekulation, samverkade med andra socio-ekonomiska drivkrafter. Gnistan till oroligheterna i Turkiet var regeringens hot att ytterligare utarma urbana naturområden. Kinas sociala stabilitet avgörs alltmer av statens förmåga att hantera alarmerande luftföroreningar. Extrema prisökningar på ändliga naturresurser förändrar den ekonomiska spelplanen för industrier och länder.

Förlusterna måste räknas

Utarmning av ekosystemtjänster, skövling av regnskog, förlust av biologisk mångfald och förstörd jordbruksmark borde vara lika viktigt att beakta för finansminister Anders Borg som trender i BNP och indexnivån på världens börser. I Kina mäts dessa förluster redan i procentandelar av landets BNP-tillväxt. Sverige måste förhålla sig till denna nya situation, eftersom vår ekonomi är starkt beroende av stabila demokratiska samhällen och god tillgång på resurser från olika delar av världen. Ur ett globalt resursfördelningsperspektiv måste vi också göra det av moraliska skäl.

Så hur når vi en välfärd inom planetens gränser? Två olika ramverk för hållbar välfärd, som vi har medverkat till, har nyligen presenterats som bidrag till FN:s arbete att omvandla Millenniemålen till så kallade globala hållbarhetsmål. Företagsledare, forskare, samhällsrepresentanter och ministrar från olika länder har deltagit. En hållbar välfärdsmodell innebär att ekonomin fungerar som ett medel för att nå välfärd och utveckling i samhället, men att den utvecklas inom hållbara gränser. Dessa gränser måste i en globaliserad värld definieras globalt, nationellt, lokalt samt inom näringslivet.

Forska fram alternativ

Vår bedömning är att vetenskapen kan bidra med gedigen kunskap för att definiera de ramar inom vilka en fortsatt tillväxt och välfärdsutveckling kan ske. Samhällen kan inom dessa hållbarhetsmål sätta egna mål, som att säkra tillgången på mat och billig och säker energi. Ekonomin används då som ett av flera verktyg för att nå målen. I en sådan logik minskar man de 500 miljarder i subventioner som i dag går till fossil energianvändning, inför ett globalt pris på koldioxidutsläpp, investerar i hållbar teknikutveckling och systeminnovation samt räknar in naturkapitalet i balansräkningen.

Att uppnå redan existerande miljömål räcker inte för Sverige . Allt mer samlad vetenskap visar att världen behöver en ny utvecklingsmodell. Den nuvarande har tjänat oss väl, men det har skett på bekostnad av miljön. Vi behöver en ny välfärdsmodell som bygger på ökad global rättvisa och tillväxt inom planetens gränser. Sverige har tre goda skäl att ta ledningen i en sådan ny välfärdsresa.

* Vi har allt att vinna på att ligga i framkant. Stora företag och allt fler länder har börjat se hållbarhet som grunden för välfärd, inte som ett särintresse, vid sidan om eller i konflikt med tillväxt och jobb. Med miljöfrågorna som grund för framtida välfärd och industrins konkurrenskraft, kan Sverige fortsätta att klättra i den internationella konkurrensen.

* Vi har ett stort inflytande internationellt inom miljö och utveckling. Vi ses som ett föredöme och noteras högst i världen om alla välfärdsindikatorer inkluderas. Vilket annat land i världen har bättre förutsättningar att lyckas? Vi kan visa att det går att skapa god ekonomi och ökad välfärd på hållbar grund, som ett incitament för andra nationer.

* Vi är inte ensamma, detta är en global fråga. Vi kan inte bygga murar mot de ekonomiska, sociala och ekologiska smällar vi kommer att utsättas för om världen fortsätter på dagens ohållbara kurs. Vi kan uppvisa ett stort ledarskap internationellt, men det måste bottna i trovärdighet på hemmaplan.

Använd vår fördel

Utveckling, ekonomi, säkerhet och social välfärd måste samspela i ett system där miljön utgör basen och människan är i centrum. Idag är denna bas hotad. Sverige har en lång historia av att arbeta, förvalta och utveckla integrerade system. Låt oss använda vår fördel till att återkoppla ekonomin till biosfären och säkra nästa generations möjligheter att skapa välfärd på samma vackra och stabila planet som vi själva har fått möjlighet att leva på.

Johan Kuylenstierna

VD Stockholm Environment Institute

adjungerad professor vid Stockholms

universitet

Johan Rockström

chef Stockholm Resilience Centre

professor i miljövetenskap vid Stockholms universitet

Mattias Klum

filmare och fotograf

medlem i Världsnaturfondens förtroenderåd

Mest läst