Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Säkra långsiktig finansiering av skydd och stöd för våldsutsatta. Hälften av de som söker skydd undan våld i dag på kvinnojourerna nekas på grund av platsbrist trycket har ökat. , skriver, Linnéa Bruno.

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Dags att ta vårt största hot på allvar

Den enskilt vanligaste orsaken till att kvinnor mördas i Sverige är att de vill separera. Ändå skylls det fortfarande på våldsutsatta för att de inte går. Hoten mot dem är verkliga och samhället brister i att ge dem det skydd som behövs, skriver Linnéa Bruno (FI).

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Frihet från våld är en mänsklig rättighet som staten har det yttersta ansvaret att säkerställa. Militär och polis ska skydda oss. Hur är det då rimligt att närmare 40 miljarder årligen läggs på att skydda oss mot att ryssen kommer? Framstår inte det hotet – i jämförelse med det högst reella säkerhetsproblemet att ungefär en fjärdedel av Sveriges kvinnor utsätts för fysiskt och sexuellt våld – snarare som en infantil fantasi?

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Skulden på offret

Det förekommer våld i samkönade relationer, och heterosexuella kvinnor kan utöva våld, men som trettio års forskning samstämmigt visar står män för den allra största delen av våldet, och ju grövre våld desto högre överrepresentation av män. I en aktuell WHO-rapport bekräftas att mäns våld mot kvinnor och barn nått epidemiska proportioner – mer än var tredje kvinna i världen drabbas – och är i Sverige och globalt således även ett allvarligt folkhälsoproblem.

Den enskilt vanligaste orsaken till att kvinnor mördas i Sverige är att de vill separera. Ändå skylls det fortfarande på våldsutsatta för att de inte går. Hoten mot dem är verkliga och samhället brister i att ge dem det skydd som behövs.

Olika utfall

Carin Götblad, nationell samordnare för våld i nära relationer, föreslår i DN (23/6) mer samordning och mindre strikt sekretess myndigheter emellan. Det låter bra, men en utmaning är ojämna kunskaper om våld, risker och barns rättigheter, myndigheter emellan (och även inom dessa). En brottsutredning kan komma fram till en sak, en barnavårdsutredning en annan och familjerättsutredningen en tredje – om samma fall.

Få anmäler och ännu färre får rättvisa. Har den våldsutsatta sådan tur att förövaren döms, kan andra instanser förhindra att hon och barnen skyddas.

En man kan vara dömd för våldtäkt, mord och misshandel och ändå få gemensam eller till och med ensam vårdnad om barnen. Mot sin vilja kan de tvingas att bo hos en förälder som slagit och våldtagit dem och/eller mamma. Myndigheterna dyker upp på skolan och släpar ut förtvivlade barn, inför handfallen skolpersonal och chockade kamrater.

Bristerna inom familjerättslig praxis hotar barns och kvinnors säkerhet och är en anledning till att våldet fortsätter, även efter separation. Lagarna är i många fall bra, men tillämpas godtyckligt. Många professionella gör ett bra jobb, men vissa tingsrätter är ökända för att systematiskt marginalisera våldet.

Kapa militärbudgetar

FN har uppmanat sina medlemsstater att dramatiskt minska sina militärbudgetar och att i stället prioritera insatser mot det globala säkerhetsproblemet våld i nära relationer. Feministiskt initiativ vill göra just detta, och har ett femtiotal konkreta förslag på vad som kan göras. Bland annat kräver vi:

- Säkra långsiktig finansiering av skydd och stöd för våldsutsatta. Hälften av de som söker skydd undan våld i dag på kvinnojourerna nekas på grund av platsbrist – trycket har ökat. Detta är den mest akuta och enskilt viktiga insatsen just nu.

- Få män att sluta och helst aldrig börja slå. Fler förövare måste behandlas och det bör leda till någon form av sanktioner att vägra behandling. Det ska vara lättare att få kontaktförbud och det måste bli konsekvenser när dessa överträds. Elektroniska fotbojor ska användas och inte som nu samla damm. Arbeta våldsförebyggande redan från förskolan.

Obligatorisk utbildning

- Stärk barns och ungas rättigheter. Kriminalisera barn- och tvångsäktenskap. Tvinga inget barn att umgås med eller bo hos en förälder de är rädda för, oavsett om brott har styrkts eller inte. Förbättra riskbedömningarna. Förtydliga skolans uppdrag att informera alla barn och föräldrar om allas mänskliga rättigheter och ge skolan större resurser till elevhälsa och handledning av personal.

- Ge alla relevanta grupper av professionella obligatorisk utbildning om våld, rasism, sexism, mänskliga rättigheter och handledning i dessa frågor.

Våldet kan mötas med bättre politik och riktade insatser. Män är inte mer djur än vad kvinnor är – de kan bättre än såhär.

Det är dags att Sverige sätter mänskliga rättigheter högst upp på agendan och investerar mot verkliga säkerhetsproblem i stället för mot stora pojkars bisarra fantasier.

Linnéa Bruno (FI)

doktorand i sociologi och styrelseledamot i Feministiskt initiativ