Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Om Cookies

Bild - 1
Av de granskade tekniska utbildningarna bedöms 14 procent ha mycket hög kvalitet och 56 procent hög kvalitet, medan 30 procent har bristande kvalitet. Det betyder att examenstillståndet är ifrågasatt för cirka tre av tio utvärderade utbildningar, skriver debattörerna.

Dags att rensa i mångfalden av teknikutbildningar

Trettio procent av landets ingenjörs- och teknikutbildningar har bristande kvalitet. Det är slutsatsen av den mest omfattande utvärdering av högre utbildning som gjorts inom området, skriver Universitetskanslersämbetet bedömargrupp.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Universitetskanslersämbetet granskar all högskoleutbildning utifrån hur studenterna, och därmed utbildningen, når de examensmål som är formulerade i högskoleförordningen. Det är så vi definierar kvalitet. Utvärderingarna genomförs alltid av en grupp kolleger, en så kallad peer review, med representanter från akademin, yrkeslivet och studenter. För de 364 teknikutbildningarna vid 24 lärosäten som granskningen omfattat har närmare 200 bedömare varit inblandade, varav nästan hälften har varit professorer.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Av de granskade utbildningarna bedöms 14 procent ha mycket hög kvalitet och 56 procent hög kvalitet, medan 30 procent har bristande kvalitet. Det betyder att examenstillståndet är ifrågasatt för cirka tre av tio utvärderade utbildningar. Bäst klarar sig civilingenjörsutbildningarna, en knapp fjärdedel av dessa får omdömet mycket hög kvalitet, endast nio har bristande kvalitet och då på enstaka punkter. Merparten av civilutbildningarna har fått omdömet hög kvalitet. Högskoleingenjörsutbildningen uppvisar större problem, av 94 utbildningar har bara sju fått mycket hög kvalitet och 25 har fått bristande kvalitet.

Chalmers intar särställning

Chalmers tekniska högskola intar en särställning. Av deras totalt 45 granskade utbildningar har 16 mycket hög kvalitet och endast två bristande kvalitet, ingen civilingenjörsutbildning får ett ifrågasättande av examenstillståndet. Ett sannolikt skäl till framgången är att Chalmers tekniska högskola har haft en klar idé om Bolognareformen och konsekvent anpassat sina utbildningar inom ramen för den.

Så många som 234 utbildningar har inte kunnat ingå i vår granskning, för att de är för små. Där kan vi inte säga något om kvaliteten. Det är tydligt att det skett en närmast explosionsartad utveckling av utbildningar inom teknikområdet.

Orsakerna till det stora antalet utbildningar med omdömet bristande kvalitet finns huvudsakligen inom några områden:

* Det har skett en bredare tolkning av teknik som begrepp. Lärosätena visar också upp en stor kreativitet i hur de benämner sina teknik- och huvudområden. I en del utbildningar som granskats är de teknikrelaterade kurserna så begränsade att vi frågar oss varför lärosätet överhuvudtaget valt att utbildningen ska tillhöra det tekniskt-naturvetenskapliga området.

Stora variation av examen

Exempelvis finns en stor variation för examen i industriell ekonomi, det kan heta: industriell ekonomi och organisation, industriell organisation och ekonomi, industriell ekonomi och management eller industriell ekonomi inriktning logistik. Denna flora ger problem inte bara för studenter som ska söka sig fram till en passande utbildning utan också för arbetsgivare som söker specifik kompetens.

Utbildningarna i sig kan visa goda resultat och väl svara mot en efterfrågan på arbetsmarknaden, men de kan inte klassificeras som teknikutbildningar.

* Målet som omfattar ett etiskt och samhälleligt perspektiv får inte tillräckligt genomslag i utbildningarna. Ibland hänvisar lärosätena till en och samma kurs för att visa hur man skapar måluppfyllelse, men kursen är inte obligatorisk i utbildningsplanen. Samhällsperspektivet bör stärkas, det är ytterst viktigt för en teknisk utbildning. Det har påtalats i tidigare utvärderingar men lite har hänt.

* Förhållandevis många självständiga arbeten har skrivits i samarbete med företag och förvånansvärt få arbeten ha skrivits med inriktning mot akademin. Företagen kan ha varit mycket nöjda med de examensarbeten som tagits fram, medan vi i vissa fall sett bristande kvalitet på grund av svag vetenskaplig förankring.

* Flera lärosäten ger dubbla examina för samma utbildning. Det betyder att en student kan få både en högskoleingenjörs- och kandidatexamen respektive civilingenjörs- och masterexamen utifrån ett och samma självständiga arbete. Men utbildningarna är sällan anpassade för att uppfylla de båda examinas olika mål. Den generella examen ställer större krav på metod och i viss mån vetenskaplighet än yrkesexamina.

De studenter som utbildas inom teknikområdet har goda framtidsutsikter. Lärosätena har också goda utsikter att utveckla sina utbildningar. För att vara framgångsrik gäller att forskningsanknytningen förstärks samtidigt som anknytningen till arbetsmarknaden förbättras.

Stort behov av fokusering

Det är nu upp till varje lärosäte att analysera resultaten och vidta åtgärder. Med tanke på den nuvarande floran av teknik- och ingenjörsutbildningar ser vi ett stort behov av att sektorn gemensamt diskuterar hur dessa utbildningar kan bli mer fokuserade.

Ordförandena i Universitetskanslerämbetets bedömargrupper:

Leif Bülow

professor Lunds universitet

Erik Höglund

professor Luleå tekniska universitet

Anders Haraldsson biträdande professor Linköpings universitet

Janerik Lundquist

universitetslektor Linköpings universitet

Folke Snickars professor Kungliga Tekniska högskolan

Rolf Paulsson universitetslektor emeritus Uppsala universitet

Mest läst