Se till att du har den senaste versionen av GPs app, så att du inte missar några nyheter - uppdatera här

Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter
Bild - 1
Håkan Juholt vid sitt besök i Göteborg nyligen.

Dagens Juholtare

Enligt S-ledaren Håkan Juholt är skolsegregationen i Sverige högre än i USA. Men påståendet avfärdas av Skolverket.

- Nej, nej, det är inte korrekt, säger undervisningsrådet Anita Wester.

Håkan Juholt har vid flera tillfällen hävdat att skolsegregationen är högre i Sverige än i USA. Han gjorde det bland annat i sitt sommartal i Västertorp och nu senast i Ekot i förra veckan.

Socialdemokraterna hänvisar till Skolverkets Pisa-rapport från förra året för stöd för Juholts påstående. Men enligt Anita Wester finns det ingenting i den som skulle visa att Sverige har högre skolsegregation än USA.

I Pisa-rapporten står det att "den enda indikator som inte uppvisar en negativ utveckling är den socioekonomiska segregationen mellan skolor".

I internationell jämförelse är skolsegregationen låg i Sverige. Vad som däremot signifikant har ökat under senare år, enligt Pisa-rapporten, är betydelsen av en elevs socioekonomiska bakgrund för studieresultaten.

- Men det är inte något mått på skolsegregation, det mäter bakgrundens betydelse, säger Anita Wester.

Håkan Juholt står fast vid att skolsegregationen är större i Sverige än i USA. Men han syftar då på den socioekonomiska bakgrunden och inte skolsegregation i meningen att elever delas upp i olika skolor.

- Betydelsen av föräldrarnas socioekonomiska bakgrund för barnens skolresultat är i dag lika viktig i Sverige som i USA, kanske till och med viktigare. Det är skolsegregation, säger han.

- Sedan har vi haft en socialdemokratisk skolpolitik som jämnat ut den klyftan. Därför är vi inte ifatt USA ännu i segregerade skolor, men vi går i den riktningen fort. Det är djupt upprörande.

Enligt Juholt är detta ett resultat av regeringen Reinfeldts borgerliga skolpolitik.

Pisa-rapporten gjordes 2009 och mätte den socioekonomiska bakgrundens effekt på läsförståelse, inte på det totala skolresultatet. Den mätningen visar att effekten är något högre för Sverige jämfört med USA, men skillnaden är inte statistiskt säkerställd.

Vid förra mätningen 2000 var effekten tydligt lägre för Sverige. Exakt när förändringen har ägt rum går dock inte att säga, enligt Anders Auer, som sammanställd rapporten på Skolverket.

Enligt tidigare undersökningar från Skolverket ökade skolsegregationen med avseende på socioekonomisk bakgrund, i meningen var eleverna går, redan 1998, liksom betygsvariationen mellan skolorna.

Enligt enhetschefen Sverker Härd på Skolverket är inte bilden av den socioekonomiska bakgrundens betydelse entydig.

- Just i år har det kommit mycket forskning som i viss mån slår fast att betydelsen av socioekonomisk bakgrund inte har ökat så mycket, säger han.

Men enligt Pisa-rapporten har den de facto ökat. Men det går det inte att fastställa när ökningen började under perioden 2000-2009.

- Det går inte. Det kan vara förändringar som ligger väldigt långt tillbaka i tiden som börjar ge effekter först 10-15 år senare, säger Sverker Härd.

Han anser att Pisa-rapporten inte ger stöd för att säga generellt att de socioekonomiska effekterna på studieresultaten skulle vara lika som i USA.

- Ska man vara strikt så ska man avgränsa sig till de ämnesområden som studeras och det är läsförståelse. Men huruvida det är andra ämnesområden är mycket osäkrare.

Mest läst