Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Om Cookies

Bild - 1

Därför har Blåvitt guldläge

Fyra omgångar återstår av fotbollsallsvenskan 2015. IFK Göteborg har toppat tabellen sedan omgång åtta. Här listar GP:s Mattias Balkander, utan rangordning, 50 faktorer som gjort laget till en het guldkandidat.

1) Byggandet av nya Kamratgården

Invigdes i mars 2012 och ersatte den tidigare anläggningen som stod klar 1961. Uppfattas av de anställda som en konkurrensfördel och av de besökande som välkomnande. Håller hög svensk standard.

2) Rekryteringen av Mats Gren som sportchef

Jönköping Södras tidigare huvudtränare, som anslöt till IFK i mars 2014, har lyckats väl i sin nya miljö. Det vittnar om inte annat förmågan att hitta bra spelare om. Sören Rieks, Haitam Aleesami och Thomas Rogne är några av de mest framgångsrika. Återstår att få till en bättre koppling mellan akademi och A-trupp.

3) Beslutet att byta huvudtränare

En svår och avgörande punkt. Enligt avtalet var IFK tvunget att redan i november 2014 ge Mikael Stahre beskedet att han fick stanna till 2015, inte längre. Det fanns en oro i klubben hur han skulle reagera på detta. Det fördes många och långa diskussioner i styrelsen om tillvägagångssätt innan beslut kunde fattas. Ingen, inte ens sportchef Mats Gren, var säker på att beslutet kortsiktigt skulle ge bättre resultat. Grens övertygelse grundade sig på att en huvudtes: För att ett svenskt klubb- eller landslag skall nå framgång krävs stenhårt jobb i 90 minuter av alla och tillsammans.

4) Valet av ny huvudtränare

25 november 2014, tre veckor efter det att Mikael Stahre fått beskedet att hans avtal bröts i förväg, presenterades Jörgen Lennartsson som ny huvudtränare. Lennartsson var klubbens förstaspår hela vägen, men hade inte kontaktats innan Stahre sades upp. Referenser togs från bland annat Elfsborg och Svenska Fotbollförbundet. Ytterligare ett fåtal namn fanns med i processen, däribland Bob Bradley, som var det namn IFK valt om Lennartsson tackat nej. Amerikanen, som tränar Stabaek, var dock aldrig Blåvitts förstaval, som framkommit tidigare.

5) Utökandet av tränarstaben

Inför säsongen knöts Alf Westerberg tydligare till A-truppen, med uppdrag att stå för scoutingen av motståndare och vara länk mellan A-trupp och U21-trupp. Möjligen bör klubben, enligt devisen "ju fler som tar hand om spelarna desto bättre" i framtiden även ha en utpräglad anfallstränare.

6) Vändningen i frågan om chefscout

Olle Sultan var i november på väg bort, hans ersättare hade redan fått nycklar till Kamratgården. Här svängde IFK och gav Sultan nytt förtroende. Ett klokt beslut, skulle det visa sig. Fotbollskännare Sultan ligger bakom flera av de senaste värvningarna och har ett bevisat kunnigt fotbollsöga. Jobbar tätt ihop med Mats Gren och Alf Westerberg.

7) Scoutingen av Haitam Aleesami

Upptäcktes tidigt av Olle Sultan som bad Mats Grenatt åka och se honom på plats. Totalt såg IFK ytterbackstalangen i nio matcher och upptäckte flera spännande spetskompetenser. Det personliga samtalet avgjorde saken. Övergången gjordes klar tidigt, eftersom Ludwig Augustinsson redan skrivit på för FC Köpenhamn. "Din jäkel, där tog du vår vänsterback", var en av många kommenterar till Mats Gren från konkurrenter som också följt Aleesamis framfart i Fredrikstad.

8) Förlängningen av Hjalmar Jonssons kontrakt

Här var supportrar och media i princip överens. Behåll Kjetil Waehler, släpp i väg Hjalmar Jonsson. Båda hade utgående kontrakt. Mats Gren satsade sina kronor på Hjalmar. Grens förklaring handlade om Hjalmars stora klubbkänsla, roll i laget även utanför planen och många år i klubben. Dessutom misstänkte Gren att Jonsson – inte Waehler – skulle hantera en eventuell bänkplats på ett bra sätt. Där har islänningen dock knappt hunnit sitta.

9) Värvningen av Sebastian Eriksson

Även om Sebastian Eriksson inte riktigt har kommit upp på den nivå han har varit uppe på tidigare ser IFK honom som en jätteviktig värvning och har goda förhoppningar att han kommer ta både ett och två steg under nästa säsong.

10) Träffsäkerheten på transfermarknaden

Scoutingen har stor betydelse här. IFK kartlägger noggrant varje position utifrån det egna spelsystemet och kompletterar med karaktär på den enskilde individen. Jörgen Lennartsson har goda kontakter i Norge, Mats Gren i Danmark. Den svenska marknaden är väl kartlagd. Enskilda samtal med aktuella spelare betydelsefulla före beslut.

11) Framtagandet av den så kallade IFK-modellen

Här tog IFK Göteborg under ledning av Mats Gren, Roger Gustafsson och Jörgen Lennartsson fram ett tydligt styrdokument, som bland annat utgick från vad som gjorde IFK framgångsrikt på 90-talet. En slutsats var fler och längre träningar. Ett steg togs i vintras, nästa nu i vinter. Då kommer truppen att drillas ännu hårdare.

12) Värvningen av Thomas Rogne

Efter en två månader lång och medialt välbeskriven jakt efter en central mittfältare, svängde IFK i början av mars 2015 plötsligt i frågan – och satsade på en mittback. Ett av skälen var att tänkte mittbacken Tom Pettersson testats som mittfältare och gjort det bra. Därav Rogne, som Mats Gren träffat i Oslo redan i augusti-september 2014. Johan Mjällbys ord "håller han ihop får ni allsvenskans bäste mittback" visade sig dessutom stämma. Övergången avslutades i högt tempo, där norrmannen förhandlade sig själv ur avtalet med Wigan.

13) Lasse Vibes beslut att tacka nej till Kina och stanna kvar under vårsäsongen

Positivt ur ett sportsligt perspektiv; dansken blev IFK:s bäste målskytt under vårsäsongen. Ekonomiskt tappade IFK Göteborg cirka 30 miljoner kronor, vilket den framförhandlade övergångssumman med den kinesiska klubben Tianjin Teda var. Samtidigt förblir denna fråga obesvarad: Vilken spelare hade IFK kunnat köpa för de pengarna? Övergången till Brentford i somras genomfördes i ett sent skede, vilket gjorde att IFK gick miste om tre tänkta ersättare, eftersom förhandling inte kunde inledas förrän storleken på Vibes övergång till England var känd.

14) Satsningen på nordiska spelare

Har blivit närmast succéartad. IFK har förvisso sedan länge innehållit spelare från Danmark, Norge, Finland och Island, men aldrig så många som nu. Ett framgångskoncept som också bygger på språklig kompetens och likvärdigt kynne. Den fotbollsmässiga kvaliteten i de aktuella fallen har underlättat acklimatiseringen ytterligare.

15) Anställningen av en ny planskötare på Kamratgården

Skotten Stuart McCheyne tog över efter Roger Wikholm och har bibehållit den höga kvaliteten på IFK Göteborgs träningsplaner på Kamratgården och Skatås. Hyrs in av GML, proffs på gröna ytor. Målet är att gräset på Kamratgården skall vara identiskt med det på Gamla Ullevi.

16) Analysen om behovet av fler träningstimmar

Ett av huvudargumenten när tränarbytet skulle kommuniceras var att det tränades för lite på Kamratgården under Mikael Stahres tid. Under 2015 har passen förlängts, däremot bara marginellt blivit fler. En förbättrad fysik går möjligen att använda som förklaringsmodell till många sena egna mål.

17) Noggrannheten med kosten

IFK Göteborg är en av få allsvenska klubbar med heltidsanställd kock, vilket garanterar både frukost och näringsrik lunch. Viktigt med rutiner. Menyn är alltid densamma inför match och spelarna är väl medvetna om vad och när de skall äta. Alla spelarna vägs varje morgon, för att eventuella avvikelser skall upptäckas. Det leder ibland till punktinsatser på någon spelare. Även mätning av spelarnas fettprocent genomförs.

18) Organisatorisk balans

Efter ett stökigt 2014 har 2015 inneburit mer av stabilitet. Ordföranden Karl Jartun är inne på sitt andra år, flera av de övriga styrelseledamöterna har blivit varma i kläderna, liksom sport-, försäljnings- och säkerhetschef. Klubbdirektören Martin Kurzwelly sitter också säkert efter tidigare spekulationer om motsatsen.

19) Förmågan att aldrig ge upp

Blåvitt har under hösten gjort sista målet i nio raka matcher och ofta räddat både poäng och segrar med mål i slutet. Det kan förklaras av en mer utvecklad träningspulsering, där varje vecka innehåller minst ett hårdare pass och där syftet är att framkalla en formtopp till varje enskild match.

20) Begränsat antal skador

Kan mätas i procent och har ett normalvärde på 14–15. Då talar vi skadefrånvaro på en 20-mannatrupp. I år har IFK haft nio procents skadefrånvaro i snitt, i fjol åtta, vilket kan beskrivas som en framgångsfaktor. En förklaring kan härledas till den 15 minuter långa och individuellt anpassade prehab samtliga spelare genomför inför varje träningspass enligt devisen "störst risk för ny skada är att det finns en gammal skada". Under året har Sebastian Eriksson (korsband), Gustav Engvall (menisk), Adam Johansson (lår), Thomas Rogne (korsband) och Billy Nordström haft längre skadeperioder. Samtidigt är den medicinska apparaten mer inarbetad och kan erbjuda spetskompetens på varje enskilt område.

21) GPS-systemet

Införskaffades i vintras och mäter spelarnas distans, hastighet och puls. Malmö FF har ett liknande system och har jobbat med det i två år. IFK kollar mest på sprinten; de högintensiva så kallade maxlöpningarna. Här vill klubben upp i antal och noterar flest på ytterbackar, yttermittfältare och forwards. Resultatet vid en mätning i våras såg väldigt bra ut. 40 maxlöpningar för en ytterback per match anses som väldigt bra. För att kallas maxlöpning krävs att den är minst sju meter.

22) Utvecklad dialog mellan tränare och medicinska teamet

Handlar mycket om nivå på belastning och förmåga att förstå betydelsen av att lyssna till kroppen – och de som kan mest. Fungerar mycket bra i IFK för tillfället och kan sägas ha betydelse för den relativt låga skadefrånvaron.

23) Derbyförmåga

Kostsamt för AIK, ett framgångskoncept för IFK Göteborg. Full pott mot BK Häcken – i år igen.

24) Supporterstödet på bortaplan

IFK Göteborg har ihop med något eller möjligen några andra lag flest resande supportrar i allsvenskan. Årets bortaresesnitt (1 663) är dessutom det högsta sedan den moderna supporterkulturen fick fäste på 70-talet. Spelarna har flera gånger uttalat sig om de sportsliga effekterna av detta. I Malmö och Borås fanns i år över 3 000 IFK-supportrar på plats, mot Hammarby 2 500.

25) Två lyckade träningsläger

Ett första i Turkiet som handlade om teambuilding, laganda och anfallsspel, ett andra i Portugal, med tuffa matcher mot bland annat Dynamo Moskva och Bröndby.

26) Skapandet av målsättning och ledstjärnor på Stenungsbaden

Ett övernattningsläger i Stenungsund i januari där spelare och ledare gemensamt drog upp riktlinjerna för säsongen.

27) Kulturbärarnas ansvarstagande och utveckling

Hit räknas främst Mattias Bjärsmyr, Gustav Svensson och Hjalmar Jonsson. Deras ansvarstagande, prestation och betydelse för lagets totala insats har varit stor.

28) Ett förbättrat bortaspel

I fjol tog laget flest poäng av alla på hemmaplan, men "bara" 21 på bortaplan. I år har endast en klubb (IFK Norrköping) plockat fler poäng på bortaplan än Blåvitt. Det kan förklaras av en attitydförändring, där strategin numer alltid är att gå för tre poäng – även borta.

29) Ledarstabens arbetsglädje

Det är tydligt att Jörgen Lennartsson, Magnus Edlund, Alf Westerberg, Stefan Remnér, Fredrik Larsson och Johan Kristoffersson gillar att jobba ihop. Det är samtidigt något Lennartsson ofta trycker på när han ombeds peka på framgångsfaktorer för 2015. Kompletterar varandra väl.

30) En för alla, alla för en

IFK Göteborg 2015 är i första hand frukten av ett kollektivs gemensamma insatser. Det är bara att titta på målskyttet, som är utspritt på hela 15 spelare. Lojalitet bland spelare utanför startelvan har varit och är stor. Du har aldrig något gnäll från de bänkade, som Martin Smedberg-Dalence, Tom Pettersson, Adam Johansson, Sebastian Eriksson och Marcus Sandberg.

31) Vinna rätt matcher – inte förlora mot toppkonkurrenterna

Hit räknas i nuläget endast AIK och IFK Norrköping. Och då stämmer tesen. Av årets tre förluster har dock två kommit mot förväntade och nu avknoppade guldfavoriten Malmö FF.

32) Kontinuitet i laguttagning

De så kallade nyckelspelarna har fått förtroende och känt att de har kunnat göra en dålig match – och ändå få spela nästa. Sådant bygger självförtroende för den enskilde – och framgång för ett lag.

33) Det misslyckade kvalet till Europa League

Faktum är att Blåvitt förmodligen aldrig hade orkat prestera på den nivå de gjort i allsvenskan under hösten (sju raka utan förlust) om de parallellt spelat även i Europa League. Som en jämförelse kan vi ta Malmö FF. Som närmast var de i mitten av augusti endast fyra poäng bakom IFK i tabellen. Sedan dess är MFF:s poängsnitt per match 1,83, medan IFK har 2,66. Det kan ha påverkats av att MFF spelar Champions League.

34) Arbetet med att höja publiksnittet

Med två hemmamatcher kvar är IFK:s publiksnitt på hemmaplan 3 300 högre än efter 15 hemmamatcher i fjol. Målet inför säsongen var 14 000, det bör – med tanke på det sportsliga läget – nås med råge. Snittet just nu: 14 019.

35) Minimeringen av antalet varningar – och därmed avstängningarna

Här har IFK avsevärt färre gula kort än några av konkurrenterna, dock fler än i fjol. Totalt har laget dragit på sig 33 varningar att jämföra med Malmö FF som hade 53 efter 26 omgångar. Kan få stora konsekvenser i slutet. Även IFK Norrköping har få varningar.

36) Lojala sponsorer

Ett 30-tal sponsorer har funnits med i vått och torrt i uppemot tio år. Ger stabil grund.

37) Den förbättrade gräskvaliteten på Gamla Ullevi

Inte enda gång under 2015 har vi talat eller skrivit om det dåliga gräset på Gamla Ullevi. Förklaringen är enkel: Det finns inget sådant. Ett grönt och jämnt gräs gör det enklare att vara ett bollförande lag.

38) Skapandet av känslan att den egna hemmaborgen är nära nog ointaglig

IFK kan fortfarande ta fler poäng på hemmaplan än i fjol. Just nu är siffrorna 35–32 till 2014 års fördel. Bara regerande svenska mästarna Malmö FF har besegrat IFK på Gamla Ullevi i år. Dessutom: Endast fem insläppta mål på 13 matcher – och en vunnen titel (Svenska cupen) i bagaget.

39) Att dra upp taktiska linjer spelarna tidigt anammade

En stor spelaromsättning och ny huvudtränare satte strukturen och spelidén på tydliga prov i inledningen av säsongen. Därför lades stor kraft och noggrannhet under försäsongen på uppbyggnad av både offensivt och defensivt spel.

40) Hårt jobb i defensiven oavsett position eller status

I IFK Göteborg hittar du 2015 inte en enda spelare som anser sig vara större än laget och avvaktar eventuellt hemjobb när motståndarna kontrar. Minns bara Lasse Vibes 80-meterslöpningar i våras.

41) En taktisk grundmodell

IFK Göteborg bygger på 4–4–2. Det är uttalat och skapar en tydlighet gentemot gamla såväl som nya spelare. Däremot finns det en frihet för varje enskild tränare att utifrån motstånd och tillgängliga spelare spontanisera.

42) Den goda stämningen – kapacitet att behålla perspektiv

Guld är viktigt, men inte allt. Det underlättar förhållningssättet för spelarna när dimman och guldstriden tätnar. Fler aktiviteter vid sidan av har gett en mer familjär stämning, vilket gynnat prestationen. Ju starkare relationer, desto bättre resultat.

43) Mer individanpassad träning

Dessutom mer positionsanpassad. Det har gett spelarna en ökad möjlighet att förbättra det de själva har som spetsegenskap. Primärt under ledning av Magnus Edlund.

44) Logistikoptimering

Noggrannhet med detaljerna. Vissa saker måste bara fungera. Som hotell, resor och mat på bortamatcher. Det har det gjort.

45) Beslutsfattandet

Mod att renovera truppen och släppa iväg favoriter som Jakob Johansson, Philip Haglund och Kjetil Waehler. Att några andra samtidigt köptes ut minskar inte trovärdigheten på den här punkten.

46) Förmågan att behålla Rieks, trots anbud från Ryssland

IFK var aldrig riktigt nära att släppa sin duktige mittfältsdansk och hade tidigt förklarat att några försäljningar efter fönstret stängt inte var aktuellt. IFK Göteborg hade inte kunnat ersätta Sören Rieks eftersom intresset från Ryssland kom när det svenska fönstret just stängt. Något reellt bud inkom heller aldrig.

47) Skandalfritt

Efter år av negativa skriverier och rubriker runt IFK Göteborg har merparten av nyhetshändelserna runt Kamratgården i år varit fokuserade på positiva saker, även om ekonomin, antalet företagssponsorer och en kostsam akademi balanserat detta något.

48) Guldabstinens och äregirighet

Viljan att vinna är inte sällan kopplad till hur ofta man vunnit på senare år. Borträknat två cuptitlar (2013 och 2015) har IFK Göteborg bara tagit ett guld på 18 år. Det är inte mycket för en klubb som vunnit 18 SM-titlar totalt. Dessutom pågår tävlingen "först till 20 guld" för fullt. En drivkraft det med.

49) Det ideella engagemanget

Det finns en bild av elitklubben som enbart en vinstoptimerad och resultatinriktad företeelse. Därför är det viktigt att betona att inte ens Blåvitt hade varit vad Blåvitt är i dag utan de ideella krafterna, de många hjältarna; idrottens kärna.

50) Tur

Ett lika älskat som hatat uttryck. Svårt att definiera och översätta till idrott, men ofta förekommande i analysen. Förtjänas av bra lag, brukar det sägas. IFK har vunnit många poäng i sena skeden. Tur?

Men det här måste bli bättre:

Akademin
Ett av syftena med akademin är att fostra spelare redo att ta klivet upp i A-truppen, gärna få speltid i allsvenskan och på sikt sälja dem utomlands och på så vis finansiera verksamheten. 2014 var kostnaden för akademin 13,5 miljoner kronor, medan intäkterna stannade vid 5,2 miljoner. Av tre uppflyttade talanger har endast en fått speltid i allsvenskan (Billy Nordström, ett inhopp) medan två (Karl Bohm, Patrick Dyrestam) är utlånade till Utsiktens BK i Superettan.

Ekonomin

IFK Göteborg hade 2014 en omsättning på 121 miljoner kronor och redovisade ett resultat på minus 10,4 miljoner kronor. Det egna kapitalet var i senaste bokslutet 13,5 miljoner och en delårsrapport i september talar om ett förbättrat helårsresultat för 2015. Om det blir plus återstår att se.

Företagspartners
Blåvitt redovisade i senaste bokslutet en intäkt från företagspartners på 36 miljoner. Den siffran inkluderar åtta miljoner från Prioritet Finans, som under 2015 lägger betydligt mindre, eftersom första halvåret var avtalsfritt. Samtidigt har företagssidan, stjärnpartnern exkluderad, ökat försäljningen med 17 procent och innefattar cirka 150 företag. IFK:s nya avtal med Prioritet Finans är i paritet med det gamla och sannolikt Sveriges största sponsoravtal på idrottsidan. Från 2016 syns det åter i bokslutet.

Mest läst