Därför äter du – även när det inte är gott

Det finns ett tydligt samband mellan stora portioner och övervikt.

– Sannolikt har större portioner bidragit till ökningen av övervikt och fetma. Även om vi inte har bevis för ett orsakssamband så visar studier på ett samband mellan större portioner och högre BMI, berättar Christina Berg, dietist vid Institutionen för kost- och idrottsvetenskap, Göteborgs universitet.

Under de senaste femtio åren har portionsstorlekarna ökat rejält. Bland annat har portionerna av läsk, hamburgare och pommes frites ökat två till fem gånger. Christina Berg nämner just hamburgare som exempel:

– När de introducerades var en standardhamburgare och pommes frites lika små som dagens barnportion.

Särskilt tydligt syns ökningen när det gäller drycker. Vuxna dricker ungefär en deciliter mer per måltid i dag än för trettio år sedan, enligt amerikanska studier.

– När Cocacola började produceras rymde en flaska två deciliter. Nu säljs de i tvålitersflaskor, alltså tio gånger så stora. Förr var standarden för flaskor 33 centiliter. I dag rymmer en liten flaska fem deciliter. Jag tror inte folk tänker på att det faktiskt är en halvliter. Är man medveten om att man dricker nästan dubbelt så mycket?

I dag äter vi fler kalorier än någonsin, berättar Ingrid Larsson, näringsfysiolog vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg.

– För femtio år sedan åt vi inte så mycket mellan måltiderna. Sötsaker och kakor var till helgen, det var något extra. Det var visserligen väldigt vanligt med något sött som avslutning på måltiden, som fruktkräm och liknande, men det totala energiintaget blev inte större. En bakomliggande orsak är att utbudet är mycket större i dag.

En konsekvens av detta är vårt köksporslin, som har genomgått en förändring sen 1940-talet.

– Då var en mattallrik 21-23 cm i diameter, i dag är den över 30 centimeter i genomsnitt. När vi har en tallrik framför oss har vi väldigt svårt att bedöma storlek. Ju större tallrik, desto mer mat. Så vill man minska sin portion, ta fram assietter eller en äldre servis, råder hon.

Vår syn på vad som är lagom har förändrats, visar Christina Bergs forskningssammanställning i Nordisk Nutrition. Fler varor erbjuds i större alternativ, allt fler produkter säljs i flerpack. Och de som väljer lättprodukter kompenserar sig ofta med större portioner.

Men den onda cirkeln går att bryta, menar Christina Berg. Här har matens kvalitet stor betydelse. Rådet är att minska på energirik mat som är fattig på mineraler och vitaminer, och i stället öka mängden grönsaker.

Portionsstorleken bestämmer inte helt och hållet energiinnehållet i måltiden, instämmer Ingrid Larsson:

– Det är en snubbeltråd. Energiinnehållet minskar om man ersätter mat med råkost. Men felet man ofta gör är att man lägger till grönsaker, men inte minskar portionen i övrigt. Grejen är just att grönsakerna ska ersätta en del av maten.

Livsstil och stress spelar också stor roll.

– Snabbätaren hinner få i sig mycket mer än långsamätaren. Den senare känner av mättnaden bättre och kan stoppa i tid. Dessutom kan ökad mängd av stresshormonet kortisol ge ett ökat godissug. Generna säger till oss att äta allt som finns tillgängligt, att det är toppen att lagra energi för att klara stressen. Det är därför en del, särskilt de med fetma, blir mer sugna när de är stressade jämfört med normalviktiga. Man är då oftare sugen på lättuggad mat, en kombination av fett och socker, och inte morötter i första hand, säger Ingrid Larsson.

Vi äter också i syfte att bli tillfälligt piggare eller för att lugna ner oss.

– Vårt välbefinnande påverkar hur vi hanterar maten. Många använder mat för att hantera olika saker. Därför är det viktigt att bli medveten om hur vi använder maten. Efter en konflikt på jobbet kan man tänka: nu ska jag inte fastna i skafferiet utan jag väljer att göra det här i stället.

Ingrid Larssons allmänna råd är att utöver mer grönsaker och frukt också sträva efter mer avstressade måltider.

– Vad gäller stressens inverkan påverkar visserligen den känslomässiga regleringen vad vi äter, men här kan vi ta hjälp av fysisk aktivitet. Då minskar stressen samtidigt som känslan av kontroll ökar.

Hon slår också ett slag för hushållsvågen.

– Personer med övervikt och fetma har svårt att bedöma vad som är en normal portion. Här är hushållsvågen ett fantastiskt hjälpmedel. Det kräver dock att man har ett hum om vad man behöver. Men det finns mycket praktisk information på nätet, inte minst Livsmedelsverkets hemsida.

Vid den Nordiska Nutritionskonferensen i somras fastslogs att grundstenarna vid behandling av fetma är ändrade kostvanor, ökad fysisk aktivitet och beteendeterapi.

Ingrid Larsson, som deltog i konferensen, berättade hur forskning visar att strategier som fungerar vid tio års uppföljning är desamma som initialt leder till viktminskning: att sänka energiintaget, minska fettintaget, äta frukost regelbundet, upprätthålla en konsekvent måltidsordning på vardagar och helger, att väga sig regelbundet, och vara fysiskt aktiv cirka en timme om dagen.

Men har det så stor betydelse om vi äter för mycket?

Det finns ingen snäll fetma, visar ny forskning. Även om du är fullt frisk riskerar du att få hälsoproblem på längre sikt.

Det finns personer som tycks ha en hälsosam övervikt och fetma, och inte verkar löpa större risk än normalviktiga för att få sjukdomar kopplade till fetma.

På längre sikt löper dock även dessa personer ökad risk för sådana sjukdomar, fastslår nu forskare på Karolinska institutet i en artikel i tidskriften Cell Reports.

Forskarna harjämfört hur fettvävnad hos normalviktiga jämfört med både hälsosamt och ohälsosamt feta personer reagerade på insulin. Hos alla med fetma, även de som föreföll friska, tydde generna på insulinresistens. Skillnaden var tydlig gentemot de normalviktiga.

Forskarna hänvisar även till andra stora studier som visar på samband mellan typ 2-diabetes, hjärt-kärlsjukdom och hälsosam fetma.

Ett högt Body Mass Index (BMI) behöver dock inte betyda att du blir sjuk. Personerna i studien hade ett BMI på närmare 40, vilket innebär svår fetma. BMI mellan 30-35 klassas som fetma.

Vad gällerhjärtinfarkt och stroke spelar fetma ingen roll – det är generna som styr, visar samtidigt en ny stor tvillingstudie vid Umeå universitet.

Fetma orsakar inte ökad risk för hjärt-kärlsjukdom. Det spelar ingen roll om du går ner i vikt, du riskerar ändå att bli sjuk, är slutsatsen.

Däremot kvarstår andra sjukdomar som tidigare relaterats till fetma, som diabetes typ-2. Och här ökade risken i takt med viktuppgången.

Att vara vältränad tycks heller inte kompensera för fetma, även om det fortfarande har en skyddande effekt, enligt en annan studie från Umeå universitet.

Risken att dö i förtid var lägre för normalviktiga män, oavsett konditionsnivå, även jämfört med de mest vältränade med kraftig övervikt.

Fördelarna som god kondition ger, reduceras med ökad övervikt. Bland de mest överviktiga märktes inte någon som helst effekt av god kondition, enligt forskarna.

Maria Backman

livsstil@gp.se