Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter
Bild - 1

Bild: Bild: SÖREN HÅKANLIND

Crowdfunding realiserade deras dröm

Ekonomi

En bra idé men ett nej från banken? Crowdfunding – där privatpersoner bidrar till olika projekt via nätet – har blivit ett allt vanligare sätt för entreprenörer att förverkliga sina idéer. GP Ekonomi har pratat med två Göteborgsföretag som satsat på gräsrotsfinansiering.

Det var för drygt ett år sedan som vännerna bakom den nyöppnade Blackbird vegankök och bar kom på att de hade samma dröm – att öppna en helvegansk restaurang i Göteborg där man aldrig skulle behöva fråga om det fanns gelatin i drinken eller inte.

– En sådan restaurang har inte funnits i Göteborg och det tyckte vi saknades, säger Christina Blom, en av delägarna.

Hon och hennes vänner insåg att de antagligen inte var ensamma om att tycka det. För att få ihop kapital startade de en insamling på sajten Kickstarter och lät intresserade betala för diverse saker. Det handlade om allt från möjligheten att namnge en drink till att få en annons på hemsidan eller en trerätters middag. När insamlingsperioden var över hade man fått in 143 000 kronor.

– Det var pengar vi verkligen behövde för att kunna göra underhåll och renovera lokalen. Dessutom fick vi stor hjälp med andra praktiska saker av personer som ville hjälpa till på annat sätt, säger Linn Skoog, en annan av initiativtagarna till restaurangen.

Ett av de första kända crowdfundingexemplen är från 1997 när fansen till den brittiska rockgruppen Marillion samlade in pengar så att bandet kunna göra en USA-turné. Sedan dess har en rad filmer, festivaler och datorspel finansierats med hjälp av modellen. Men det var först för några år sedan som fenomenet på allvar började sprida sig utanför kultursfären. När svenska crowdfundingsidan Fundedbyme startade 2012 gjorde man det möjligt för investerarna att bli delägare i företagen. Det gick inte på de amerikanska crowdfundingplattformarna eftersom lagen i USA inte tillåter det. Och det är delägar- och lånebaserad crowdfunding som Fundedbyme ser mest potential i berättar Henrik von Stockenström som är företagets landschef för Sverige.

–Det ger den stora massan en helt ny möjlighet att investera i företag som är i uppstartsfasen, säger han.

Det var via Fundedbyme som Elin Olsson våren 2013 samlade in kapital för att utveckla sin idé – en användarvänlig brandvarnare.

– Det finns statistik som visar att vissa inte har brandvarnare för att de tycker att det är fult. Andra har brandvarnare, men utan fungerande batterier. Och vissa skruvade ner sin brandvarnare när den började pipa vid matlagningen och har inte fått upp den igen, säger Elin Olsson.

Lösningen blev en brandvarnare som kan monteras i uttaget för taklampan. Med nätansluten el, dold design och en fjärrkontroll som gör den enkel att stänga av och att funktionstesta. Hon var stolt över sin idé, men hade svårt att få stöd från traditionella investerare. För att komma vidare tog hon hjälp av crowdfunding och erbjöd de som satsade ett delägarskap i företaget. När hon nådde sitt mål hade hon fått ihop 26 investerare som tillsammans ägde strax under tio procent av aktierna.

– Tack vare crowdfundingen har jag fått hungriga investerare, med blandade åldrar och kompetenser. Det har jag haft stor nytta av. Det och den mediala uppmärksamheten har varit minst lika viktiga som pengarna för mig.

Produkten har inte lyckats nå marknaden ännu – och det är heller inte säkert att den gör det. Bara för att en insamling är lyckad betyder det inte nödvändigtvis att det är en god investering för de som satsar.

– Det här är ett högriskprojekt och det vet som investerat. Jag är tydlig mot mina investerare med vad som händer i företaget, säger Elin Olsson. 

Det finns prognoser som pekar på att delägarbaserad crowdfunding år 2020 kommer att generera mer pengar till företag i uppstartsfasen än traditionella affärsänglar och riskkapitalbolag ihop. Kanske har då också marknaden mognat så att fler företag kan ta hjälp av modellen.

– I dag är det främst konsumentnära och produkter som är lätta för investerarna att förstå sig på som går bra i crowdfundingsammanhang. Men jag är övertygad om att företag med mer avancerade produkter och tjänster kommer att växa framöver, säger Henrik von Stockenström på Fundedbyme.

Fyra olika typer av crowdfunding:

Donationsbaserad

Där privatpersoner donerar pengar utan krav på motprestation från företaget.

■ Belöningsbaserad

Där privatpersoner ger pengar i utbyte mot någon slags ersättning, exempelvis förtur till företagets produkter.

Delägarbaserad

Där privatpersoner satsar pengar och i gengäld får aktier i företaget och blir delägare.

■ Lånebaserad

Där privatpersoner lånar ut pengar till entreprenörer mot en viss ränta.

Crowdfunding – de tre aktörerna

Investerarna

Privatpersoner som vill investera i ett projekt de brinner för eller som de tror kan vara gynnsamt ekonomiskt. Tack vare att modellen bygger på att det finns många investerare kan den enskilde individen bidra med en mindre summa pengar.

■ Plattformen

Det finns i dag ett flertal crowdfunding-sajter där entreprenörer kan starta insamlingar och privatpersoner söka projekt att investera i. Kickstarter heter den största plattformen och har enligt egen utsago samlat in över 2 miljarder kronor sedan starten 2009. 

Entreprenören

Personer som vill finansiera sitt projekt antingen helt eller delvis via många mindre investerare. Syftet kan utöver att få in kapital vara att skapa uppmärksamhet kring en produkt och att locka till sig olika typer av kompetenser från sina investerare.

Mest läst