Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Chardonnay – från succé till utstött och succé igen

Ingen druva kan starkare förknippas med utvecklingen av designerviner som skapats för en stor publik än chardonnay. Det har bidragit till druvans världsherravärlde – och samtidigt en placering i vinvärldens skamvrå.

Fram till 1960-talet hittade man chardonnay framför allt i Bourgogne i Frankrike, där vinmakarna på traditionellt sätt skapade viner som speglade platsen de kom ifrån. Sådan är traditionen i Europas vinregioner. I nyare vinländer som Australien och USA blev i stället druvan herre på täppan, den som skulle lyftas fram och synas i en fruktigt yppig version.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Ett exempel är när den australiensiske vinmakaren Murray Tyrrell började göra vin på chardonnay på 1970-talet. Druvan var då inte särskilt vanlig i landet. Tyrrell började experimentera med de vita vinerna från Bourgogne i bakhuvudet. Ungefär något sådant, tänkte han sig.

Han testade att jäsa och lagra chardonnay på små ekfat. Resultatet blev ett vin med solmogen gul frukt, vaniljaromer och rostade smaker som påminde om smörkola. Ovanligt, tyckte vinkännare i landet. Toppen, tyckte konsumenterna.

Murray Tyrrell hade därmed skapat en ny, kommersiellt framgångsrik vinstil, men han var förstås inte ensam om att experimentera på det här sättet. Även i andra nya vinregioner som Kalifornien och Chile testade vinmakare hur de kunde få fram ett riktigt smörigt chardonnayvin. Stilen sålde stort under hela 1980-talet, särskilt om namnet ”chardonnay” fanns med på etiketten. Nu var druvan verkligen kung!

Men allt har en ände, även en vinstils popularitet. I slutet av 1990-talet var smörig nya-världen-chardonnay passé. Vitvinsvänner älskade att beställa ABC – Anything But Chardonnay – av sommeliern för att riktigt markera avstånd.

Men det var då. Nu är chardonnay tillbaka, starkare än någonsin. Fast något är förstås förändrat. De överdrivet smörkolasmakande versionerna är färre, balansen är tillbaka och ja, de smakar nästan vit bourgogne… Cirkeln är äntligen sluten.

LÄS MER: Bästa vinerna från Chardonnay-druvan

LÄS MER: Här är årets bästa vita viner

Marie Oskarsson är Två Dagars vin­expert. Hon provar alla ­produkter i System­bolagets sortiment och gör varje vecka ett ­urval av dem som är bäst just nu.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.