Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

    Mattias Gustavsson är styckare på Svenska Gårdars Dohsé i Saluhallen. Han äter ett halvkilo kött per dag och skulle ha svårt att minska på det.

    Den här artikeln ingår för dig som är kund.

    Chalmersforskare: Ät mindre kött

    Om FN:s klimatmål ska nås måste vi drastiskt minska vår konsumtion av kött och mjölkprodukter. Det visar en ny studie från Chalmers.

    FN:s klimatpanel IPCC presenterar i år en stor rapport om läget för jordens klimat. En första delrapport presenterades i Stockholm förra året. I dag offentliggörs en ny del som har nagelfarits under klimatpanelens möte i Yokohama, Japan, under den gångna veckan.

    Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

    Richard Klein vid Stockholm Environment Institute, som GP tidigare berättat om, har lett en grupp forskare som skrivit ett av 30 kapitel i rapporten. Den handlar om effekterna av klimatförändringarna och hur de påverkar naturen, samhället och människorna i olika delar av världen.

    – Den tar också upp kopplingen mellan klimatförändringarna och andra områden som är viktiga för beslutsfattare i världen, som fattigdom, säkerhet och hälsa, säger Richard Klein.

    Den tredje delrapporten presenteras i Berlin nu i april och beskriver hur vi kan försöka sakta ner klimatförändringarna. Enligt Richard Klein har forskare i dag ett annat självförtroende när de pratar om klimatförändringar.

    – Vi vet – tack vare vetenskaplig forskning – att de sker och kan prata om effekterna av dem. Vi vet också att detta inte händer i någon avlägsen framtid. Förändringarna kan märkas redan nu och vi måste förbereda oss lokalt, nationellt och globalt. Nu handlar det mer om vilka alternativ det finns, vi vet att det måste göras.

    På måndagen släpps också en studie från Chalmers tekniska högskola om klimatet. Den utgår från att vi år 2070 kommer att vara betydligt fler människor på jorden och att en större andel än i dag kommer att äta mer kött och mjölkprodukter. Att framställa den typen av mat ger stora utsläpp av växthusgaser, och studien pekar därför på att vi redan nu måste börja fundera på hur vi ska minska vårt intag av kött, mjölk och ost.

    Fredrik Hedenus är en av forskarna bakom studien.

    – Det pratas mycket om att minska på de fossila bränslena, men det vi kan visa här är att även om de minskar till i princip noll kommer utsläppen från maten i sig öka på ett sätt som gör att vi inte kan vara säkra på att nå tvågradersmålet som FN har satt upp, säger han.

    Om vi inte gör något alls åt våra matvanor kan utsläppen av metan från djurhållningen och lustgas från åkermarker fördubblas fram till 2070. För att få ner utsläppen till klimatsäkra nivåer måste vi därför göra drastiska förändringar i vår diet: sett till vad vi i i-länderna äter i dag skulle vi behöva minska vårt intag av kött och mjölkprodukter med 75 procent.

    – Det ger ett litet utrymme för att även använda fossila bränslen, vilket vi nog kan räkna med att vi kommer att göra, säger Fredrik Hedenus.

    Av det vi vanligtvis äter är nötkött det viktigaste att dra ned på. Det har högst klimatpåverkan, följt av gris, kyckling och vegetabilisk mat.

    – Det är ganska stor skillnad om man väljer baljväxter eller nötkött, det handlar om kanske 50 gånger mer utsläpp för motsvarande mängd näring, säger Fredrik Hedenus.

    Han tror att det finns två saker som kan göra vår diet mer klimatvänlig. Det ena är en ny syn på kött och mjölk som mer problematiska livsmedel, och för det krävs både informationsinsatser och kulturförändringar.

    – Det andra är att maten måste börja betala sina klimatkostnader, vilket den inte gör i dag. Om maten skulle börja betala sina klimatkostnader skulle mat som orsakar stora utsläpp bli relativt sett dyrare, vilket skulle förändra konsumtionen.

    Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.