Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

    Den här artikeln ingår för dig som är kund.

    Byggmaterial: eternit

    Eternit väcker känslor. Först älskad och sedan hatad. Och nu spirar en ny era för detta fasadmaterial.
    Eterniten är fulstämplad. Den anses vara ett kulturmördarmaterial. Många vackra trähus har förvanskats av okänslig fasadrenovering, där husägaren i första hand tänkt praktiskt.

    Det sämsta med eternitplattan är att den är så teknisk bra, lär en lärare vid arkitekturlinjen på Chalmers ha sagt till sina elever.

    - Eternit har liknande egenskaper som tegel fast det är tunnare. Det har dessutom obegränsade möjligheter, är lätt att hantera och är ekonomisk fördelaktigt, hävdar arkitekt Jörgen Berg.

    I början av 1990-talet prövade han den nya typen av fibercementplattan som inte innehåller det cancerfarliga asbesten, utan är en blandning av cement, cellulosa och plast. Han blev till sin egen förvåning entusiastisk och har sedan dess ritat åtskilliga hus och bostadsområden med detta fasadmaterial.

    - Fibercementplattan används annorlunda i dag mot förr. Den kompletteras med trä, oftast vid entrén eller uteplatsen där det är lättillgängligt för underhåll. Det levande trämaterialet blir som en arkitektonisk krydda som mjukar upp, säger Jörgen Berg, och medger att det finns de som är tveksamma till fasaden, vilket han tror grundar sig på föregångarens dåliga rykte.

    Orörda fasader

    Fulstämpeln, och upptäckten att människor som arbetade med materialet drabbades av allvarliga lungskador, satte definitivt stopp för eterniten. Det blev ratat och hatat. Efter 70 framgångsrika år, med höjdpunkten mellan 1930 och början av 1960-talet, lades Sveriges enda tillverkning av eternit i Lomma ned. Det var 1976.

    Kvar står en mängd eternithus, flertalet på nåder för ägarna vill helst återställa husen till sitt ursprung eller byta till en annan fasad. Så fort det finns tid och pengar monteras också fasaden ned enligt stränga miljöregler för sanering av miljöfarligt avfall.

    Men det finns de som vurmar för de gamla eternithusen och menar att ingen skadas om fasaden sitter orörd kvar.

    Fokus på Bohuskusten

    Materialets egenskaper - underhållsfritt, praktiskt och billigt - gjorde att många hus efter andra världskriget byggdes med fasad eller tak i eternit. Det var ett uppskattat material, framförallt i kustnära områden där salta vindar skaver hårt mot målade träfasader. Med eterniten slapp man all ommålning. Över ett halvsekel har många hus klarat sig. Lars-Ove Hellman letade hus på Bohuskusten och fann efter ett års sökande ett vitt eternithus.

    - Eternit var inte mitt krav, men jag såg det som en fördel. Det är underhållsfritt, vilket inte minst framhålls än i dag av ortsbefolkningen. Jag tycker det strama funkis-stuket är vackert. Inga foder och få utsmyckningar. Fönstren är som gluggar i en mur, säger han.

    Och på Bohusläns museum vill man slå vakt om eternitklädda kusthus och bevara dem för eftervärlden som ett signum för en tidsepok.

    - Det är ett viktigt tidsdokument att vara vaksam på, säger byggnadsantikvarie Lars Rydbom och pekar på alla de hus i Smögen, Kungshamn, Tången och Åstol som är byggda i eternit. Och att många av dessas ägare begår samma missgrepp nu som då, fast tvärtom. De byter ut fasaden mot trä.

    - Sekelskiftesromantiken trummas in för mycket. Vi riskerar att glömma bort en väsentlig del av Bohusläns historia, då konserv- och fiskindustrin blomstrade på 1940-50-talen. Eternit är absolut bärare av karaktären av den periodens bebyggelse.

    Rydbom tror att det för tidigt att skydda genom k-märkning eller ställa andra anspråk.

    - Begreppet fattiglappar som tillmäle för eternit säger mycket om en tid man vill glömma. Det är den historiebeskrivning man måste gå i clinch med för att uppvärdera vårt sena kulturarv.

    Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.