Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter
Bild - 1

I Västra hamnen i Malmö byggdes 2009 Sveriges första byggemenskapshus. Fem familjer flyttade in i ett flerfamiljshus som de planerat och byggt tillsammans. I Frihamnen i Göteborg kommer det att avsättas speciella tomter för just byggemenskaper. Bild: Bild: Ola Nylander

Bygg ett hyreshus med dina vänner

Kultur Sverige har varit världsbäst på att bygga bort bostadsbrist. Det är bara att titta tillbaka på 1900-talet så finns lösningen på dagens problem. Men det finns faktiskt ett nytt unikt sätt att liksom förr bygga billiga lägenheter med bra kvalitet. Nu ska det testas för första gången i Göteborg. Fem procent av tomterna i Frihamnen har reserverats för projektet, skriver Ola Nylander.

Det finns en lång och stolt svensk tradition av att bygga bort bostadsbrister. Likaså att ta itu med problem som oskäligt höga hyror och byggkostnader. Dagens låsta läge på bostadsmarknaden är inte på något sätt unikt i ett historiskt perspektiv. Kooperativt bostadsbyggande, riktade bostadsstöd och att bygga med hög kvalitet är tre historiskt beprövade lösningar som tidigare politiker, arkitekter och byggare använt för att lösa och bygga bort bostadsbrister under 1900-talet. Tre klassiska lösningar som skulle fungera utmärkt också idag.

Kooperativt byggande utvecklades under 1920-talet och bygger på insikten om att efterfrågan och behov av en bostad inte är samma sak. Under 1910- och 20-talet hade arbetare och mindre bemedlade fått nog av trångboddhet och dåliga bostäder, det som marknaden erbjöd. Moderna bekvämligheter skulle inte vara en lyx ouppnåelig för den som hade kroppsarbete.

1923 startade HSB och började bygga bostäder kooperativt, för de egna medlemmarnas behov. Genom att bygga i egen regi kunde onödiga kostnader i form av vinst till giriga spekulationsbyggmästare undvikas. Det gav ökat utrymme för kvalitet och ökad standard. Under 1920-talet introducerade HSB badrum, sopnedkast och moderna kök i sina bostäder.

2016 är byggemenskaper en motsvarighet till HSB:s bostadsbyggande under 1920-talet. Byggemenskaper är ett smart sätt att bygga billiga bostäder, med hög kvalitet och samtidigt kapa kostnader i byggandet.

I en byggemenskap går ett par familjer samman och bygger gemensamt ett flerbostadshus. De boende har kontrollen över projektets alla delar. Byggemenskaper innebär att vinsten inte tillfaller ett byggbolag utan istället till största delen kommer de boende tillgodo i form av lägre hyror. Då vinsterna i dagens bostadsbyggande ligger på 30 procent finns det gott om marginaler.

Men idag hämmas byggemenskaper av långa handläggningstider för markinköp, bygglov och andra tillstånd. Lång startsträcka ställer även till det ekonomiskt, förutom svårigheter med bankernas hårda krav på stort eget kapital. Men att underlätta för byggemenskaper med marktilldelning och markinköp kan relativt enkelt lösas om en politisk vilja finns.

Det är på gång i Frihamnen där fem procent av tomterna reserverats för byggemenskaper. Men Göteborgs stad borde göra mer och vara den garant bankerna kräver av de hushåll som vill köra igång. Varför inte starta en ny egnahemsrörelse för byggemenskaper? Det skulle skapa många nya bostäder.

Riktade bostadsstöd utvecklades under 1930-talet när man byggde barnrikehus, bostäder för de värst utsatta – fattiga barnrika familjer. Barnrikehus byggdes på många ställen i Göteborg, i Lunden, Sandarna och Kålltorp. Enkla, men moderna bostäder. De familjer som flyttade in i barnrikehusen hade minst tre barn och fick då 30 procent av hyran betald i form av nyinrättade bostadsbidrag. Hade man fyra barn fick man 40 procent av hyran i bostadsbidrag och fem barn eller fler fick man halva hyran betald. De som byggde barnrikehusen fick köpa marken billigt av staden.

Ett riktat bostadsstöd är lika effektivt nu som då för att ta itu med bostadsbristen. Idag är det unga som har svårt att få en bostad. Ett riktat stöd till ungdomar kan utformas på samma sätt som 1930-talets stöd till barnrikehusen. Stödet kan avgränsas till åldrarna 20-30 år.

Låt allmännyttan bygga bostäder för unga och se till att staten ger bostadsstöd med 4000 kronor per lägenhet. Stödet för att bygga förslagsvis 15000 ungdomsbostäder årligen skulle hamna på rimliga 700 miljoner. Det skulle sätta fart på bostadsbyggandet och det blir dessutom mer rättvist om hyresrätten också får ett stöd, likvärdigt ränteavdragen för bostadsrätterna.

Men det kanske allra mest effektiva stödet är en återkomst av 1940-talets stöd till kvalitet i bostadsbyggandet. I slutet av 1940-talet började man bygga upp folkhemmet, den svenska välfärdsstaten. I folkhemmet Sverige skulle alla invånare bo bra – fattig som rik. För att nå dit skapades kommunalt ägda bostadsbolag som skulle bygga bostäder utan vinstintresse. Staten stöttade bostadsbyggandet genom att tillhandahålla räntebidrag. Genom byggforskningen skapades ett regelverk med hårda kvalitetskrav som byggare och arkitekter tvingades att följa.

De bostäder som byggdes under folkhemsepoken blev mycket bra och står sig än idag. Ansvarig var socialminister Gustav Möller vars motto att endast det bästa är gott nog åt folket genomsyrade bostadsbyggandet.

I början av 1950-talet var Sverige ett föregångsland när det gällde att bygga bra bostäder. Det var tätt mellan studiebesöken när arkitekter och planerare från hela Europa reste till Sverige och imponerades av de nya bostäderna på Guldheden och i Kortedala. Detsamma gällde för 1960-talets miljonprogramsbyggande med trygga bilfria bostadsområden och lägenheter med hög standard. I slutet av 1960-talet byggdes det i Sverige 100 000 bostäder per år. Sverige var världsbäst i bostadsbyggande.

1940-talets kvalitetstänkande omsatt till 2016 kräver att politiker börjar ställa krav på bra arkitektur. Det fordras politisk vilja att efterfråga hållbart byggande med smarta energilösningar och långsiktig god ekonomi.

Det fina med hög kvalitet är att det ger lägre hyra. För det första kan underhållet minska till ett minimum. Ett bra hus går inte sönder. För det andra har ett bra byggt hus längre livslängd och därmed längre avskrivningstid. Och för det tredje finns ingen värme- eller energikostnad i ett hus där man investerat i solceller och bra isolering. Ett sådant hus producerar mer energi än vad det konsumerar. Sammanlagt innebär det en hyreskalkyl med 20-30 procents lägre hyra.

Det borde vara en självklarhet att bygga på det sättet, men det mesta som byggs i Sverige idag är tvärtom kortsiktiga och dåliga lösningar. De få som går emot strömmen och satsar på kvalitet och vill bygga bra blir istället motarbetade av myndigheter och politiker. Dagens politiker borde inspireras av 1950-talets tuffa politiska krav, och hur man därigenom växlade upp bostadsbyggandet till 60-70 000 lägenheter per år.

Det behövs inga pengar eller extra stöd för att 2016 göra om 1940-talets bostadssatsning. Det som behövs är politiker som vill att det byggs bra bostäder och politiker som kan och vågar ställa krav på de företag som vill bygga bostäder. Politiker som vill investera sig in i framtiden och som sätter stopp för alla försök att bygga billigt genom att snåla på kvalitet och ytor.

Den alldeles självklara ambitionen för svenskt bostadsbyggande borde vara att hålla samma internationella toppklass i dag som det gjorde 1950.

Ola Nylander, Professor i arkitektur Chalmers

Mest läst