Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Broström var stadens största arbetsgivare

Det har varit en lång konvalescens för Broström i Göteborg. Men för 50 år sedan var rederikoncernen stans absolut största arbetsgivare med närmare 18 000 anställda.

Svetsningen och plåtslagningen på Eriksberg och Götaverken låg som en ljudridå över stan. Broströmiahuset var Göteborgs industri- och handelscentrum.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Direktörerna där inne bar mörka kostymer. Flera av dem ägde en arrogans som nådde långt utanför palatset på Packhuskajen. Om exempelvis en journalist skrev någonting aldrig så obetydligt som misshagade ledningen blev man påmind om sitt felsteg. Ansågs det vara ett verkligt övertramp fick journalisten packa sig dit och ta emot en uppsträckning.

Vanliga medarbetare som en gång jobbade där minns fortfarande hur de behandlades som luft av ledningen.

Broströmkoncernens storhetstid tog slut långt innan självtillräckligheten upphörde hos ägare och ledning. Och då hade nya rederier, i synnerhet Stena-koncernen rusat förbi både i framgång och betydelse för stan.

44 år gammal lämnade Axel Broström hemstaden Kristinehamn och kom som skeppare och mindre redare till Göteborg. 23 år senare, 1905, är Broströms landets största rederi, tack vare sonen och imperiebyggaren Dan Broström.

Linjer till Ostasien och Amerika byggdes upp. Så småningom kompletterade med passagerarfartygen Kungsholm och Gripsholm. Deras anlöp till Göteborg var en angelägenhet för snart sagt varje ledig göteborgare. För då fanns tillfälle att få en glimt av Greta Garbo eller andra storheter.

Dan Broström valde att göra som många rika tekoföretagare i Göteborg tidigare gjort, det vill säga integrerade bakåt i kedjan. Så här, om man har ett rederi behöver man båtar. I stället för att vara i händerna på andra varvsägare, så äger man ett eget varv. 1925 kontrollerade Broström två, Eriksberg och Götaverken. Moderbolaget (som hette Tirfing) köpte in sig i svetsbolaget Esab och i Gunnebo.

Han dog i en bilolycka 1925. Då var han "Chefen for det hele" och satt i styrelser för snart sagt resten av den tidens näringsliv.

Dan Broströms begravning vittnar om familjens betydelse. Begravningskortegen gick från hemmet på Skyttegatan på en svart draperad vagn längs Avenyn—Vasabron—Västra Hamngatan och fram till Domkyrkan. Det var ett sorgetåg som var varje göteborgares angelägenhet.

Arvtagaren till Axel och Dan blev själva syntesen, det vill säga Dan Axel. Med honom tog namnet Broström sig in på alla den tidens skvallerspalter. Han och hans hustrur stod en tid högst upp på societetens önskelista vid inbjudningar.

En av landets skickligaste kuplettsångare Karl Gerhard älskade att häckla Dan Axel och hans mamma Anna Ida.

På 1970-talet gick det dock allt sämre för Broström. De båda oljekriserna på 1970-talet hjälpte till, men fallet förenades med att ledningen inte hängt med i näringens förändringar. Broström var inte det enda familjerederiet som föll. Salén-rederiet i Stockholm och familjen Karlssons Transatlantic gled också familjerna ur händerna. Av ungefär samma orsaker.

Broströms båda varv fick slumpas bort till statliga Svenska Varv. Sedan lades de som bekant ned. 1978/79 tvingades den dåvarande ledningen be om statliga kreditgarantier på för den tiden fantastiska 300 miljoner kronor för att inte rederiet skulle sjunka omedelbart.

Asea ägde under en tid Broström. Så småningom hamnade i ett annat familjeimperiums händer, danska Maersk. Rederiets näst sista vd var Robert Uggla, barnbarn till den nyss avlidne koncernchefen för Maersk Mc-Kinney Möller.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.