I augusti 2012 är det dags för regeringen att presentera en ny forskningsproposition. Sveriges universitetslärarförbund, Sulf, hoppas denna gång på en bred satsning på svensk forskning genom att ett samlat grepp tas på högre utbildning och forskning i Sverige. Utan en sådan tydlig vision för svensk forskningspolitik kommer vi inte att få den högskola i världsklass som borgerliga finans- och utbildningsministrar gärna talar sig varma för.
I 2008 års forskningsproposition gjorde regeringen en i pengar räknat historisk satsning på svensk forskning. Satsningen var dock starkt riktad och regeringen avgjorde på detaljnivå vilka delar av den medicinska forskningen som ansågs strategiska. Det innebar till exempel att diabetesforskningen skulle stärkas men inte forskningen kring fetma, en gränsdragning som många ifrågasatte. Den starka detaljstyrningen lyckades nästan dölja det faktum att regeringen egentligen inte hade någon forskningspolitik.
Bara många fina ord
Visst, propositionen innehöll många vackra men mycket konventionella ord om att forskning behövs, men utöver den tydliga kopplingen mellan forskning och traditionella innovationer kopplade till den krympande svenska produktionsindustrin fanns ingen bild över vad forskningen – och den forskningsanknutna högre utbildningen – egentligen spelar för roll för Sveriges framtid.
Tyvärr har inte heller något av oppositionspartierna formulerat en tydlig vision. Forskningspolitiken är därmed ett område där landet helt saknar visioner över floskelnivå, vilket bevisas av att forskningen inte ens nämns i regeringens vårbudget trots att högskolesektorn är den största enskilda posten i statsbudgeten. Men enligt Sulf:s uppfattning är det inte bara budgetpostens storlek, utan frågan i sig som motiverar att en konkret, modern forskningspolitisk vision formuleras.
Att forskning som kan leda till bättre hälsa, effektivare energianvändning och annat konkret världsförbättrande är viktig för Sverige är okontroversiellt. Men därutöver finns många skäl att bedriva forskning. Samhället är inte enbart beroende av teknisk och medicinsk utveckling, varför breda forskningssatsningar krävs.
Ytterligare ett skäl för detta är att forskningspolitiken måste utformas så att forskningsresultat via examinerade studenter kan föras ut i alla delar av samhället. En akademisk utbildning måste också ge studenterna kompetens att snabbt kunna samla, utvärdera och använda stora mängder information. Det borde säga sig själv denna information inte är vilken information som helst utan att den till stor del måste utgöras av den nyaste och mest relevanta forskningen. Detta innebär i sin tur att universitetslärare måste ges reella möjligheter att bedriva forskning eller följa forskningen inom sitt område.
Ser fram emot en konkret vision
Sulf ser fram emot en forskningsproposition innehållande en konkret, modern forskningspolitisk vision som höjer sig över floskelnivå och som på allvar lyfter fram forskningens centrala roll för utveckling och tillämpning av ny kunskap i alla delar av det svenska samhället.
Anna Götlind
förbundsordförande Sulf
Sveriges universitetslärarförbund, Sulf, organiserar universitetslärare, forskare och doktorander. Förbundet är partipolitiskt obundet och anslutet till Sveriges akademikers centralorganisation och har cirka 20 000 medlemmar.
