Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Om Cookies

Bild - 1
Matglädje. Priset på skolmaten har bara en marginell betydelse för kvaliteten på maten. Måltidsmiljön, kockarnas kunskap och passion är faktorer som har stor betydelse för att barnen ska äta sig mätta och orka igenom skoldage, skriver debattören. På bilden kocken Mats Andersson på Fridaskolan i Mölnlycke.

Bra skolmat handlar inte om pengar

Att mäta skolmatens kvalitet i antal kronor per portion är missvisande. Men det skapar rubriker. I stället för att förminska skolmåltiden till en fråga om pengar bör vi fokusera på det som verkligen skiljer en medioker skolrestaurang från en magnifik, skriver Pär Bergkvist med stöd av 13 kostchefer.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Allt för länge har debatten om skolmaten handlat om pengar – eller snarare bristen på pengar. Varje år publicerar lantbrukarnas riksförbund (LRF) en undersökning där kommunernas skolmatspeng redovisas. De mest generösa får beröm medan de som lägger minst får stå i skamvrån. Det här är ett omodernt och missvisande sätt att mäta kvaliteten på skolmåltiden. Tyvärr är det en enkel och publik måttstock som skapar rubriker. Men det skapar också en bild av att skolmaten är bättre i välbärgade kommuner och sämre i kommuner som inte satsar lika mycket pengar, vilket är att sprida en förenklande bild av verkligheten.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Marginell betydelse

Sanningen är att prisskillnaderna bara har en marginell betydelse för kvaliteten på skolmåltiden. Det är andra parametrar som spelar in och de kostar nödvändigtvis inga pengar alls – bara förståelse och engagemang från oss vuxna. I stället för att förminska skolmåltiden till en fråga om pengar, bör vi fokusera på det som verkligen skiljer en medioker skolrestaurang från en magnifik.

Kan skolan erbjuda en lugn, trevlig och ren måltidsmiljö, eller är det stökigt, högljutt och stressigt i skolrestaurangen? Finns det pedagoger eller kanske till och med rektorer som äter med barnen vid bordet, eller sitter de i lärarrummet och äter medhavd matlåda?

Är kockarna i köket passionerade matlagare som bjuder på god och näringsriktig mat, eller är de trötta och oengagerade?

Att bara fokusera på pengarna må vara enkelt och medialt gångbart, men det ger inte en sann bild av maten som över 1,5 miljoner barn och ungdomar äter varje dag.

Tänk om vi vuxna skulle intressera oss lika mycket för maten som våra barn äter i skolan, som vi gör för våra egna luncher och dieter.

Ofrivillig 5:2-diet

Den senaste stora trenden i Sverige heter 5:2 och det är en diet som går ut på att äta normalt i 5 dagar och väldigt lite i 2 dagar.

Det här är tyvärr ingen nyhet för våra skolbarn. Det här är samma diet som många av våra barn ägnar sig åt varje vecka, år efter år, helt ofrivilligt. Varje söndagskväll går allt för många barn i Sverige och lägger sig med kurrande magar. Och på måndagsmorgonen när de går upp och packar skolväskan skyndar de till skolan – inte för att de längtar till lektionerna, utan för att de längtar efter ett riktigt mål mat. Följande är en realitet i många skolkök i Sverige: Det går åt mer mat på måndagar än andra dagar.

Det slängs mindre mat på måndagar än andra dagar. Måndagar är helt enkelt den dag i veckan där skolmaten i Sverige gör störst skillnad. Och det här gott folk, det är verklighetens 5:2-diet. Fem dagar med näringsriktig mat i skolan, två dagar med skräpmat hemma. För många barn i Sverige är skolmåltiden den enda vällagade och näringsriktiga maten under ett dygn. De här barnen lever ofta i ekonomiskt och socialt utsatta områden, med föräldrar, syskon eller släktingar som saknar kunskap eller ekonomi att laga god och näringsriktig mat.

Påverkar prestationen

Den dåliga kosten avspeglar sig inte bara i en allt mer utbredd barnfetma, den påverkar också hur barnen mår och hur de presterar i skolan.

Skolmaten har blivit en klassfråga i Sverige. Nu är det dags att fler inser vilken potential den har – en potential som i många skolor är helt outnyttjad.

Rätt använd är skolmåltiden en resurs, inte en kostnadspost i budgeten.

Rätt använd är skolmåltiden en fantastisk källa till smakupplevelser, näring, social samvaro och lärande.

Rätt använd är skolmåltiden något som inte bara får små barn att växa, utan som kan få en hel skola att lyfta.

Sverige är ett av få länder i världen med fria skolmåltider och sedan 1 juli 2011 står det till och med inskrivet i skollagen att maten ska vara näringsriktig.

Tyvärr säger lagen ingenting om hur maten smakar, hur mycket barnen ska äta för att orka med skoldagen, eller att vi vuxna måste visa förståelse och respekt för våra barn genom att hissa – inte dissa – skolmåltiderna.

Pär Bergkvist

chefredaktör för Magasin Måltid, Sveriges enda tidning om offentlig gastronomi

Med stöd av följande måltidschefer som tillsammans serverar mat till drygt 140 000 skolbarn varje dag:

Helene Löfven (Malmö), Björn Carlsson (Uppsala), Åsa Kullberg (Linköping), Sara Jervfors (Södertälje), Anita Broddesson (Klippan), Karin Lidén (Kramfors), Sven-Erik Walin (Rättvik), Carina Jansson Nisén (Säffle), Ulla Johansson (Båstad), Lars Ekström (Strängnäs), Eva Bramsvik-Håkansson (Hörby), Jeanette Everos (Luleå) samt Marianne Backrud Hagberg, ordförande i Kost & Näring.

Bild - 2
Mest läst