Se till att du har den senaste versionen av GPs app, så att du inte missar några nyheter - uppdatera här

Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter
Bild - 1

Bra om fler i skolan blev bättre på bedömning och betygsättning

Lärare kan behöva fortbildning så att de lär sig att det går att informera elever och sätta kunskapsrelaterade betyg. Om fler lärare hade lärt sig det för 15 år sen, hade fler elever kunnat mer, skriver skolexpert Per Måhl.

I debattartikeln ”Jan Björklund är maktlös i klassrummen” påpekade jag tre saker:

* För 20 år sen avskaffades det normrelaterade betygssystemets dolda krav och relativa bedömningar.

* Forskning ger stöd för att elever som vet vad de ska åstadkomma på ett prov eller en arbetsuppgift lär sig mer.

* Att dolda krav och relativa bedömningar fortfarande används beror på att de instanser som påverkar klassrummen tycker att det är okej.

Följer inte skolagens föreskrifter

Gunnar Hyltegrens debattinlägg bekräftar min beskrivning. Han följer inte skollagens föreskrifter om elevinformation. Han sätter inte kunskapsrelaterade betyg. Han menar sig veta att alla bedömningar är relativa. Han vill därför återinföra de normrelaterade betygens dolda krav. Men att det går att följa föreskrifterna kan exemplifieras så här.

I Skolinspektionens granskning 2011 fick 25 procent av lärarna i historia och kemi kritik och som inspektör har jag intervjuat några av dessa lärares förtvivlade elever. Om de till exempel frågade vad de skulle kunna om franska revolutionen kunde läraren svara: ”Jag tänker inte tala om det, för då försöker ni lära er det. Gör så gott ni kan. Sen bestämmer jag hur jag vill rätta och vilka betyg ni får på provet.”

Som inspektör har jag också intervjuat elever vars lärare informerade om prov och arbetsuppgifter. De gav exempel på provuppgifter och de klargjorde i förväg vilka prestationer elever skulle åstadkomma för att få ett visst betyg. De lärarna var uppskattade av sina elever.

Ingen hemlighet

Det vill säga, Gunnar Hyltegren tycker sig veta att det inte går att följa föreskrifterna. Men han har många kollegor som gör det. De talar om att den som disponerar muntliga framföranden, sjunger i stämmor, åstadkommer hållbara svetsskarvar eller bemöter patienter/kunder på ett positivt sätt får ett visst betyg. Även före 1969 kunde lärare göra det. De prov som då låg till grund för betyg var offentliga. Vad man skulle åstadkomma för att få ett visst provbetyg var ingen hemlighet. Elever kunde köpa exempelsamlingar som illustrerade hur proven i engelska, latin, matematik och fysik såg ut och rättades. Den som till exempel gjorde rätt på 6 av 8 uppgifter på matematik- eller fysikprovet fick betyget Ab på provet.

Även teoriprov för körkort är offentliga. Alla vet vad som krävs och alla kan öva på gamla prov. Kraven är inte dolda och bedömningen är inte relativ. De flesta av oss tar också för givet att den som har vissa betyg också har vissa kunskaper och förmågor. Är man utbildad svetsare, fordonsmekaniker, bagare, frisör, maskinförare, ekonom, jurist, sjuksköterska, präst eller kemilärare etcetera, så kan man svetsa, byta avgassystem, baka, färga hår, redovisa, predika eller göra kemiska beräkningar. I kraft av det accepterar vi att den som har betyg ges företräde och högre lön än den som inte har det.

Om Gunnar Hyltegren har rätt i att alla bedömningar är relativa så kan en bagarlärare inte avgöra vem som kan baka bullar. De bullar som elever åstadkommer behöver inte gå att äta och vem som helst kan bli legitimerad bagarlärare.

Inte rimligt likvärdiga

Skolinspektionen har under några år konstaterat att lärarnas bedömningar av elevprestationer på de nationella proven inte är rimligt likvärdiga. Man föreslår därför att Skolverket förtydligar bedömningsanvisningarna och att lärarna erbjuds grund- och fortbildning i att bedöma. Det vill säga, även Skolinspektionen anser att det vore bra om Skolverket, provkonstruktörer och lärarutbildare reviderade sin syn på bedömning och betygsättning.

Gunnar Hyltegren är visserligen inte representativ men hans debattinlägg bekräftar att lärare kan behöva fortbildning så att de lär sig att det går att informera elever och sätta kunskapsrelaterade betyg. Om fler lärare hade lärt sig det för 15 år sen, hade fler elever kunnat mer.

Per Måhl

sakkunnig på betygsättning och bedömning, har medverkat i utredningar och arbetat på Skolinspektionen med kvalitetsgranskning av betygsättning

Bild - 2
Per Måhl, sakkunnig på betygsättning och bedömning, har medverkat i utredningar och arbetat på Skolinspektionen med kvalitetsgranskning av betygsättning
Mest läst