Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Bra läge för återhämtning

Sverige har gått ur den ekonomiska krisen bättre än de flesta EU-länder. Medan de tvingas till nedskärningar och höjda skatter är Anders Borgs vårbudget en reformbudget.

Det här är en text från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

Finansminister Anders Borg har kunnat lägga fram årets vårproposition utifrån en stark position. Runt om i Europa diskuterar regeringar åtstramningar och skattehöjningar för att få bukt med väldiga underskott i ekonomin som den globala finanskrisen lämnat efter sig. Värst är situationen i länder som Grekland, Portugal, Spanien och Storbritannien. Men även mer välskötta länder som Tyskland och Frankrike, påpekade Borg i gårdagens budgetdebatt, står inför besvärliga uppgifter att via besparingar och/eller höjda skatter få bukt med de offentliga finanserna.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Sverige skiljer sig därvidlag. Vi är ett av de få länder som även efter den genomgångna krisen klarar de så kallade konvergenskraven som satts upp inom EU för att hindra att budgetunderskott rusar iväg. Den kompletteringsbudget som Borg nu lagt fram är också till stora delar en reformbudget. Pensionärer, med skattesänkningar på fem miljarder kronor, och barnfamiljer, där flerbarnstilläggen höjs markant, tillhör de stora vinnarna.

Att Borg klarat av att hantera budgeten också genom svåra tider har stor betydelse för framtiden. Om Sverige, när vi precis är på väg ur en kris, skulle tvingas ställa sig på nödbromsen och genomföra drakoniska besparingar eller kraftigt höja skatter, skulle det äventyra den ekonomiska återhämtning som nu påbörjats.

Nu är läget ett annat. Köpkraften har de senaste åren kraftigt kunnat stärkas för hushållen. Det medför en stark efterfrågan som efter hand kommer att ge fler jobb och ökad produktion. Att avtalsrörelsen hittills, om än med några återstående blindskär, präglats av ömsesidig ansvarsfullhet medför också att några extra hinder för att anställa inte skapats.

Hotet kommer snarare från de länder som inte förmått att se om sina hus i tid. Dramatiska budgetnedskärningar kan förvisso få klara negativa effekter för den internationella efterfrågan. Men även i ett sådant mer pessimistiskt scenario är det en styrka för svensk ekonomi att vår egen inhemska efterfrågan kan hållas uppe.

Om ett glas skall betraktas som halvfullt eller halvtomt är som bekant främst en fråga om betraktaren själv. Socialdemokraternas ekonomiske talesman Thomas Östros hade som väntat en annan beskrivning av vårbudgeten. "Kliniskt ren på åtgärder för jobben", hävdade Östros som vidare menade att valet för framtiden handlar om "gigantiska skattesänkningar eller en satsning på fler jobb".

Hur denna senare satsning skulle gå till hade Östros något svårare att beskriva. Finansminister Borg påpekade att enbart S-planerna på 10 miljarder kronor i ökade arbetsgivaravgifter motsvarar ungefär kostnaderna för en extra avtalsrörelse, lagd ovanpå den nu pågående. Sådana extrakostnader underlättar knappast nyanställningar.

Dock hade Östros rätt i att mycket till allmänna stimulansåtgärder återfanns inte i denna vårbudget. Samtidigt gör också Borg klokt i att något vila på hanen. Inte bara valtaktiskt – en del behöver sparas till längre fram i valrörelsen – utan också sakligt. Ekonomin är på rätt väg, men i vilken takt och med vilken risk för störningar är ännu oklart. Då måste regeringen ha beredskap kvar för att gå in med eventuella stimulanser i rätt tid.

GP 16/4 -10