Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

    Den här artikeln ingår för dig som är kund.

    Bröstoperationen blev en mardröm

    Ständig smärta och en skam för att visa sig. Pacome Olssons bröstoperation blev en mardröm, berättar hon i Skönhetsfällan i TV3.

    Pacome Olsson, 36, blev mamma när hon var tonåring. Efter andra barnet hade brösten i princip försvunnit och hon trivdes inte med sin kropp.

    Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

    - De var bara luft, det var inget där, säger hon och beskriver det som att brösten inte hörde ihop med resten av hennes unga kropp.

    Hon tog kontakt med en skönhetsklinik i Malmö och tanken var att lyfta brösten, men i stället fick rekommendationen att även sätta in implantat – det skulle inte kosta mer.

    - Först var jag jättenöjd, men några år senare trillade ett av brösten plötsligt ner och jag fick en sådan smärta, säger hon.

    Pacome Olsson tog kontakt med samma läkare som gjort operationen. Han sa att det inte var några problem.

    - Det är dags att fixa brösten igen, du behöver inte vara orolig. Boka bara en tid så får du nya bröst. Det var så han sa, säger hon.

    Men så enkelt var det inte. Efter ytterligare en operation började den verkliga mardrömmen. Pacome Olsson vaknade ur narkosen med en obeskrivlig smärta.

    - Jag kunde inte prata och knappt andas, säger hon.

    Trots det skickades Pacome Olsson hem med förklaringen att det bara var en muskel som gjorde ont. Fem dygn senare var smärtan värre än någonsin och hon fick hjälp att ta sig till kliniken. Då var höger inlägg tillplattat och det rann blod och var ur bröstet.

    - Jag ville veta vad som hänt, men fick inte tillgång till journalen, säger hon.

    Under ett helt år fortsatte problemen. Infektionen ville inte ge med sig och smärtan satt i. Hon födde under denna tid ytterligare ett barn, men kunde varken amma eller bära på sin dotter.

    Samtidigt var hon rädd för att ta kontakt med vården igen.

    Från annat håll fick hon höra att läkaren som opererat henne hade blivit avstängd både i Malmö och Köpenhamn.

    - Jag fick rådet av vänner att stämma honom, men jag orkade inte just då. Jag mådde dåligt och hade min lilla dotter att ta hand om, säger hon.

    Läs också: Vd:n: Branschen behöver städas upp

    På tv hade hon sett den danska versionen av Skönhetsfällan, ett program där kvinnor som råkat ut för misslyckade skönhetsoperationer får hjälp till ett bättre liv.

    - Jag kände en enorm empati för dessa kvinnor, säger Pacome Olsson.

    När serien även började sändas i Sverige vågade hon efter mycket vånda söka – och blev utvald.

    I Skönhetsfällan som sänd i TV3 på måndag kväll får Pacome Olsson till sist den hjälp hon behöver.

    Hur mår du i dag?

    - Jag märkte enorm skillnad direkt när jag vaknade efter operationen. Jag har inte längre ont, säger hon.

    Hon känner obehag när hon tänker på hur mycket plastikkirurgen i Malmö har förstört för henne.

    - Är det girighet det handlar om? undrar Pacome Olsson.

    Under hela perioden med bröstproblemen har hon bara pratat med ett fåtal nära vänner. Hon förklarar det med att vissa har en negativ syn på plastikoperationer.

    - Jag respekterar det, men en del tycker att jag får skylla mig själv – du ville ju ha snygga bröst. Så jag håller det för mig själv.

    Vad tror du den inställningen beror på?

    - Det är svårt att säga, men som kvinna blir du aldrig riktigt nöjd med din kropp. När någon äntligen tar steget och opererar sig och det blir misslyckat, blir det lite skadeglatt "skyll dig själv".

    Hur var det att spela in tv?

    - Det var jättejobbigt. Jag vågar inte gå på stranden i bikini, men nu ska jag visa mig för hela Sverige. Men det är en process; jag håller på att lära mig älska mina bröst.

    För Pacome Olsson har livet återvänt. Smärtan är borta, hon kan träna igen och drömmen om att bli polis har väckts.

    Hur ser du på din första bröstoperation nu i efterhand?

    - Om jag hade fått barn i dag och fått hängpattar hade jag inte brytt mig, men då var jag ung och tittade på hur mina kompisar såg ut. Det var tufft. Jag hade inte så bra självkänsla. Det är något som många unga ska tänka på och jobba med, säger hon.

    Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.