För den trägne trädgardsodlaren är juli och augusti inte några lättjefulla semestermånader.
Det pågar en maktkamp mellan önskat och oönskat i trädgården.
-Ta en daglig tur i trädgården, gärna på morgonen då det är ljust och man är skärpt i sinnet. Det gäller att ha koll på skadedjuren, säger GP Bostads trädgårdsexpert Anna Sahlberg, Lärjeåns trädgårdar i Angered.

Det gäller i denna högsommartid att hålla skadedjuren stången, exempelvis kålmasken behöver hårdbevakas. För hemmaodlaren finns inga genvägar. Det är bara att plocka för hand. Angreppen måste hindras innan skadorna blir alltför omfattande.
Pa Lärjeans trädgårdar finns höns som med förtjusning slukar skadedjuren.
För dig som saknar tillgång till höns återstår andra metoder. Efter den dagliga insamlingen kan man lämpligen dränka dem i skållhett vatten och därefter förpassa dem till avskrädeshögen.
Den som är lite brutalare kan givetvis mellan tummen och pekfingret göra processen kortare.

Glupska skadeinsekter kan gå hårt åt bladen

Det kan vara värt att tänka på att svaga plantor oftare blir angripna än de friska välmående. De lata skadedjuren ger sig på det som är i obalans och har en planta fått för lite vatten eller näring är den ett givet mål för skadegörare.
Perennerna ska inte gödslas nu, men däremot ska de ettåriga blommorna och grönsakerna få näring.
Ett bra gödselmedel som du kan framställa själv är Nässelvatten. Plocka en hink full med nässlor och fyll upp med med vatten, lägg på ett lock. De ska stå i några dagar, tills det börjar lukta lite illa om dem. Processen går fortare om det är varmt.
Häll av vattnet till annat lämpligt kärl. Nässelvattnet ska spädas med vatten fem gånger (1+5). Om det är för starkt koncentrerat kan det bränna växterna. Vattna det med strilkanna. Du kan använda det till trädgårdens alla växter.

Om du har dina rosor vid vägg finns det risk att de har det för torrt och drabbas av löss. Dessa gynnare bekämpas bäst med såpvatten. Ta cirka två kapsyler i en sprayflaska och fyll upp med vatten. För att nå bra resultat behövs det åtminstone ett par omgångar.
För att motverka mögel är det lämpligt att använda åkerfräken, som innehåller kisel. Den växer vilt där det är lite fuktigt ofta nära skogen.
Lägg den i en kastrull med vatten och koka en timma. Låt vattnet stå en dag.
Därefter sprutar du det outspädda vattnet pa växterna.
Har det redan kommit mögel på bladen maste de plockas bort. Möglet sprider sig annars fort.

Den mognande gurkan som tycker om fuktig luft vill gärna få en dusch varje dag. Tomaten däremot vill ha det torrt i luften och de två bör slippa stå i samma växthus.
Täck gärna jorden runt växterna med gräsklipp. Jorden får därigenom välbehövliga mikroorganismer som tycker om miljön under grästäcket som dessutom skyddar mot sol och uttorkning. Men se upp så att inte sniglarna finns med under täcket. De älskar squash, pumpa och västeråsgurka.
Sniglarna plockas bort för hand. De kan lämpligen avlivas med kokhett vatten. Har man mycket sniglar kan de dödade sniglarna läggas ut som en barriär i trädgarden. Nytillkomna sniglar äter lika gärna av sina före detta släktingar som av grönsakerna.
För att ta vara pa trädgardens kål och bönor är mjölksyrning en allt populärare metod av konservering. I Tyskland är mjölksyrning mycket vanligt och omtyckt för sin stärkande verkan.
Här är ett recept som Anna Sahlberg plockat fram:
-------------
Surkål i 2liters glasburk!
1kg ansad vitkål
1 halv tsk enbär
1halv tsk kummin
1 syrligt äpple
1 msk salt
2 msk vassla eller kvass
Blanda kryddorna, salt och äpple.
Riv vitkålen grovt och fyll burken några centimeter med den, stampa den så att den saftar och så att luftbubblor trängs undan. Lägg i kryddsatsen mellan varven och jobba sedan burken fylld, sätt på lock och låt stå mörkt och 20-22 grader varmt i två-tre dagar. När sedan syrningskulturen satts igång ska burken stå i ca. 15 grader i två veckor för att sedan förvaras i 0-8 grader och avnjutas efter 4 –6 veckor (eller längre).
Receptet är taget ur Annelies Schönecks bok ’Mjölksyrejäsning av grönsaker’ som finns att köpa i vår butik och i välsorterade hälsokostaffärer.

------------

I juli skördas även de olika örterna som används för te. Som bas i teblandningarna är blad från vinbär och hallon förträffliga. Bladen liksom örterna, ska vara ordentligt torkade innan de klipps och läggs på burk.
Torkningen kan exempelvis ske i ugnen på svag värme. Ju snabbare processen går, desto mer får man kvar av de viktiga substanserna. För att se till att örterna verkligen blir torra är det bra att dela på stjälkarna. Finns det fukt kvar blir det mögel i teet.
Några av de örter som finns att tillgå i sommarhagen är kamomill, pepparmynta, nässla, rölleka och cikoria. Det kan vara värt att tänka pa att örtteer som har medicinsk verkan inte är bra att dricka varje dag. Som i övrigt i livet; lagom är bäst och ombyte förnöjer.

Pepparmynta-en ört att göra te av

Under högsommaren ska det även saftas och syltas. Även blommor kan ge goda safter, exempelvis fläder och rosor. Här kommer receptet på saft av rosenblomsblad från Lärjeåns trädgårdar:

Använd stor rostfri bunke eller en stor gryta.
3 liter blomblad.
2 kg socker
50 gram citronsyra
Lägg ingredienserna i kärlet och häll över 1,5 liter kokande vatten. Rör om blandningen. Låt stå i två dygn. Sila och tappa på flaskor eller häll i plastburkar om du vill frysa in saften.
Späd saften till önskad styrka vid servering. Förföriskt gott!

NILS SVENSSON

031-62 45 67
nils.svensson@gp.se