Till villa Gubbekulla, i Onsala flyttade Madeleine Huber, Henrik Schreiber och barnen Olivia, Elliot och Noel 2004. Redan i radhuset de växte ur, bara 300 meter från nya huset, hade Madeleine börjat odla lite perenner, som vallmo, kantnepeta och daggkåpa. Nu fick hon 1 200 kvadratmeter till att sätta spaden i. Det kändes som en utmaning.

Madeleines pappa är arkitekt och har ritat deras hus, som är placerat i öst-västlig riktning. Ett stort generöst däck i trä avgränsas av en bullig ligusterhäck. Utanför en gräsmatta för bus och lek. Den kommer hon att krympa allt eftersom barnen växer upp. I framtiden är det tänkt att det skall bli en ateljé i form av en svart kub, en rektangulär vattenspegel och mer växter.

När vi besöker Madeleine är det kyla i luften men solen strålar. Det är precis lagom varmt och skönt på den skyddade uteplatsen, trots att klockan inte är mer än nio på morgonen.

Vintern 2004, när huset var klart och de flyttat in, satte sig Madeleine och började skissa på trädgården. Det var viktigt att hitta en grundstruktur och få in funktion. Hon ställde sig frågor. Vad ville familjen ha trädgården till? Hur skulle man ta sig mellan förrådet, sittplatserna, garaget och bakre delarna av trädgården, till lekytor och fria ytor?

Hon ritade in gångar och sittplatser. Runt dessa skapade hon trädgårdsrum. Hon döpte dem till Kunskapen, Livsvägen, Familj & hälsa, Sinnesron, Elden, Tvåsamheten, Kreativiteten och Stöd i livet. Vart och ett av dem med speciella växter och färgval. Hon skaffade sig kunskaper om växter och var de skulle växa genom trädgårdsböcker.

Allt eftersom intresset blev större ville hon veta mera. Hon har gått en distansutbildning till trädgårdsdesigner och i vintras blev hon färdig trädgårdsmästare på Munkagårdsgymnasiet i Tvååker. Numera kombinerar hon lärarjobbet med sitt trädgårdsföretag.

Trädgårdsanläggare gjorde grovjobbet

Grovjobbet i trädgården gjorde en trädgårdsanläggare, som grävde med grävskopa, flyttade jord och lade ut grus på gångarna efter hennes ritningar. Maken Henrik, slet med granhäcken, som var ett hästjobb.

– Den var dubbel med en gång emellan där rådjuren sprang. Det tog alldeles för mycket av trädgården.

Ett 30 meter långt pilstaket, som Madeleine flätade, ersatte granhäcken på en sida. Det tog en vecka och var inte helt lätt. Hon var tvungen att fläta alla 30 metrarna innan hon tog paus, annars visste hon inte var hon skulle börja igen.

Tomten var tidigare en del av en stor fruktträdgård. Jorden är den bästa möjliga, läget inte alltför blåsigt och det är i växtzon 1. Vad mer kan en trädgårdsodlare begära?

– Jag är verkligen bortskämd och kan plantera nästan vad som helst, säger Madeleine och visar stolt på de två Kiwiträden Tina och Tage, som hon grävde ner för fyra år sedan. Ännu har de inte burit frukt och det bekymrar henne lite. För att det ska bli frukt måste det finnas en hon- och en hanplanta, det visste Madeleine och det trodde hon att hon hade köpt. Nu funderar hon på om hon skall köpa en planta till eller kanske två för att vara på den säkra sidan?

Utanför köksfönstret i lagom höjd så att hon kan se det från diskbänken står ett tulpanträd (Linodendron tulipifera). Det kan ta lång tid innan det blommar. Fram till blomningen slösar det med grön prakt, en vacker stam och sina karakteristiska blad som ser ut som stiliserade tulpaner.

Började med entrén

Nivåskillnader på den platta tomten fixade hon med sprängsten.

– De låg en bit härifrån och jag frågade kommunen om jag kunde ta dem. Det gick bra och jag kånkade hit stenarna en efter en och använde dem till att höja upp rabatterna mot tomtgränsen.

Madeleine började med entrén, eftersom det är den man ser allra först, när man kommer. Planket längs med rabatten som är målat i järnvitriol är översållat med klätterväxter. Pipranka, klätterhortensia och en New Dawnros.

En libbsticka står på vakt, den sägs mota bort onda andar. I rabatten ser vi backsippor och en vit jättevallmo med svart öga. Blålila kantnepeta, blå klematis, vajande Miscantus, olika pioner och stora sjok av akleja.

Att plantera en växt är ingen växt för Madeleine. Hon gillar massverkan. Jättedaggkåpan till exempel finns i tuvor på många ställen i trädgården, ursprunget är fem plantor Madeleine fick av sin mamma. När den sprider sig i grusgången, gräver hon upp den och placerar den resolut i rabatterna igen. Växter som blir över skänker hon bort till trädgårdsintresserade.

I en jättestor kruka står ett pilträd som Madeleine har flätat. För säkerhetsskull har hon planterat trädet där, så att inte de långa starka rötterna ska växa in i husgrunden.

Framför pilen står en trälåda med sjösten.

– Det lyser upp.

Cirkel utsågad i träet

Utrymmet mellan huset och carporten, blev ett annat rum. Ingången är en cirkel utsågad i träet, Månporten, kallar Madeleine den. I stenläggningen och på träspaljén, där staketvindruvorna ’Zilga’ klänger, stannar värmen kvar in i sommarnatten.

Längs grusgången står de lila klotlökarna på rad. Här finns en bänk att vila på. Strax intill en syrenbudleja som längre fram på sommaren får purpurfärgade blomklasar och drar till sig fjärilarna.

Nästa trädgårdsrum är en undanskymd oas kallad sinnesron, omgärdad av bokhäckar. Här har hon påbörjat en damm. Tanken är att vattnet snart skall porla här och förstärka sinnesintrycken. På våren blommar stjärnmagnolian (Magnolia stellata). Ullungrönnen (Sorbus ’Dodong’) får stora lackröda knoppar och eldig höstfärg. Musselskal ger karaktär åt rummet som annars går i lila, blått och grönt. Det finns inslag av gult från gul fetknopp och gullviva om våren. Den blå sammetsirisen ger känsla av vatten. Här tar Madeleine gärna en kopp kaffe, medan pojkarna leker under skyddande buskar.

Nedanför pilstaketet är hennes woodland. I rabatten växer olika blåbär och lingon som passar in i skogskänslan. Ormbunkar, ormöga, jätterams, blodlönn, samt vacker mjuk mossa. Barnens pilkoja är inklädd i klättervildvin. I kornellunden växer också marktäckare, som röd sockblomma (Epimedium rubrum), hosta och hjärtbergenia med vitkantade blad och rosa blommor om våren.

I tvåsamheten är plantor eller blomställningar två. Blommorna går i rött, vitt och rosa. Men också grönt och lila. Under björken plats för två i trädgårdsstolarna. Just när vi är där blommar en fantastisk rosa jättevallmo. Här finns vit rhododendron, vita höstanemoner och aklejor. Som marktäckare hasselört, väldoftande myskmadra, bronsrodgersia och olika bräken.

Den del av granhäcken som är kvar bildar fond till gräsmattan, framför den en perennrabatt och fem klotkörsbär. I rabatten växer sparrisar som Madeleine inte skördar utan har för det häftiga växtsättets skull. Just nu är de en och en halv meter höga, buskiga och ger skir grönska.

Lättskött trädgård

Trädgården är lättskött. Perennerna motar bort ogräset i rabatterna.

– Trädgården tar sin digra tid på våren men i flera månader behöver jag inte göra något alls. Då är det bara att njuta. Först i mitten på sommaren när det börjar klia i fingrarna igen, sätter jag igång. Då i slutet av juli klipper jag bort daggkåpans blomställningar så att det produceras nya blommor. Likadant gör jag med kantnepetan. På hösten låter jag allt vissna ner så att det tillför jorden näring. På våren smular hon sönder de döda perenndelarna.

– Det kan se tråkigt ut, men när det börjar komma ny växtlighet syns det inte längre. Så ser det ut i naturen, vitsippor kommer upp ur förnan, sen ser man bara sipporna.

I odlingsrummet, finns barnens planteringar.

Noel som är sex år kikade på Madeleines trädgårdsskisser en dag.

– Tror du att jag kan rita som du när jag blir tio år, frågade han henne.

Han skulle inte behöva vänta så länge. Dagen efter fick de som ville av barnen skissa var de skulle placera växterna i sina odlingslådor.

Sedan valde de ut plantor på plantskolan. Noel odlade rabarber, blåbär och hallon. Elliot stora blåbär och taggfri björnbär.

– Noel är ute varje morgon innan skolan och kollar om något har vuxit. Det lyser om honom av stolthet när han berättar att rabarbern har sex stänglar istället för tre som när han köpte den.

– Barn har massor av aktiviteter och kan bli stressade. Därför är det skönt om de kan hitta ett lugn i trädgården. Som lärare tycker jag att det är viktigt att förmedla att det finns en värld utanför skolan.