Form som överlever allt
Carl Malmsten tyckte att en möbel ska ha samma mjuka form som när ett grässtrå böjer sig för vinden. Det är behagligt för ögat och då trivs människan. I dag är möblerna på väg hem till en ny generation.
Relaterat
Artikelbilder
En ung Carl Malmsten. Bild: Scanpix
En äldre Carl Malmsten i sitt arbetsrum. Bild: Scanpix
Fakta
Arts and crafts-rörelsen Swedish grace
Grundades i det viktorianska England och presenterade ett alternativ till den industriella revolutionens massproducerade och överdekorerade produkter. Målet var att åstadkomma ett samarbete mellan arkitekter, designers och hantverkare för att återställa hantverkets position i produktionen. I slutändan eftersträvade man vackra bruksföremål, vardagsvaror, för alla.
Begreppet användes internationellt för de nyklassicistiska strömningarna i Sverige. Samma tendenser fanns i många länder men blev aldrig lika uppmärksammade som de nordiska. Nyklassicismen skuffades undan när modernismen kom – men övergången blev inte lika abrupt, och inte lika total, i Sverige som på andra håll i världen på grund av nyklassicismens starka ställning här. )
Carl Malmsten
Levde: 1888-1972
Livsverk förutom möblerna: Pedagogisk förgrunds-gestalt. Han startade skolorna Capellagården, Carl Malmsten Furniture Studies och han var inblandad i bildandet av Nyckelviksskolan. Han startade en grundskola, Olofsskolan, när hans egna barn var små eftersom han ville stärka slöjden och de konstnärliga ämnenas position i barnens undervisning. Alla skolorna hade hantverket i fokus och det är bara Olofsskolan som inte finns än i dag.
Favoritmöbel: Möjligen stolen Talavid, som han lär ha varit mycket nöjd med.
Inredningsfilosofi: ”Jag vill ju att människor ska trivas med de möbler som jag råkar göra.”
Vacker vardagsvara
Vid den så kallade Hemutställningen 1917 slogs ett slag för ”den vackra vardagsvaran” och 1919 gav Svenska Slöjdföreningen ut en uppmärksammad propagandaskrift Vackrare vardagsvara. Vacker formgivning skulle bli tillgänglig för alla.
Carl Malmstens möbler är själva sinnebilden för enkel skandinavisk design. Organiska, vänliga och användbara har formerna överlevt funktionalism, industrialisering och lågprisvaruhusens utbredning. Och idealen om närproduktion, naturmaterial och att föremålen ska tåla användning är lika aktuella nu som då.
– Det kan man verkligen säga om farfar. Han skaffade tidigt sina ideal och höll sedan fast vid dem, berättar barnbarnet Jerk Malmsten.
Läste sönder bibel
Carl Malmsten föddes 1888 och under hans uppväxt spred sig den hantverksvurmande Arts and crafts-rörelsen från England. I Sverige blev konstnären Carl Larsson och Ellen Key frontfigurer och Carl Malmsten, som till sin familjs förtret inte ville följa den akademiska traditionen, klev som entusiastisk ung formgivare på samma tåg.
Han läste sönder Carl Larssons inredningsbibel Ett hem och trodde stenhårt på Arts and crafts-idéerna. Till skillnad från många andra behöll han samma ståndpunkt fram till sin död 1972, berättar Jerk Malmsten.
– Det var bara skickliga hantverkare som kunde åstadkomma möbler som var gjorda för människorna tyckte han.
Ren, avskalad stil
Carl Malmsten blev också anhängare av tjugotalsklassicismen, eller Swedish grace som den rena avskalade stilen kom att kallas internationellt. Han talade, liksom många andra företrädare för konst och design på 1920-talet, om begreppet vacker vardagsvara. Vackra möbler skulle inte vara statussymboler utan de skulle användas och spridas brett – en paradox eftersom de hantverksmässigt gjorda Malmsten-möblerna bara kunde köpas i den exklusiva butiken på Strandvägen i Stockholm.
Som formgivare ruckade Carl Malmsten aldrig på att möblerna först och främst skulle gagna den som använde dem. Värden han fick anledning att försvara när funktionalismen gjorde sitt intåg på 1930-talet.
– Han var emot funktionalismen och industrialiseringen av möbeltillverkningen. Nu skulle formerna anpassas till maskiner i stället för till människor och det gick emot hela hans grundsyn, säger Jerk Malmsten.
På 1950-talet, när han var i pensionsåldern, påbörjades ändå serietillverkning av Malmsten-möbler. Det var främst för att finansiera Capellagården, makarna Malmstens hantverksskola på Öland, men det kom också att bli en möjlighet för lite bredare grupper att köpa hans design. Det är nu han ritar designklassiker som fåtöljen Hemmakväll, fåtöljen och soffan Samsas och en rad andra möbler som passade att sitta i när man såg på Hylands hörna i Folkhemssverige.
Generationsskifte pågår
Tidigare har Carl Malmstens möbler främst tilltalat äldre. Men i dag pågår ett generationsskifte och de möbler som inhandlades på 1950- och 60-talet säljs flitigt på andrahandsmarknaden. Jerk Malmsten, som är född 1969, tror att möblerna passar hans generation ännu bättre:
– Farfar förvaltade en formtradition, men samtidigt var han tidig. Det är precis de här värdena – resurssnålhet, enkelhet och kvalitet, som vi pratar om i dag. Men kanske inte riktigt lever upp till. Än.
