Här vill jag bo, här vill jag att mina barn ska leka och växa upp, tänkte Malin när hon för första gången kom till det som långt senare skulle bli ekobyn Utsikten.

– Föreningen hade just köpt marken 2001 och jag såg framför mig att här skulle mina barn springa och leka. Men jag hade varken man eller barn, säger Malin och skrattar.

Magnus var då musiker i Göteborg och helt ovetande om planerna.

– När vi sedan träffats och skulle göra något tillsammans blev det ekobyn, säger Malin.

Nu har de två barn, Erik, fyra och ett halvt, och Olof, tre år, som går på Walldorf-dagis vid Slussen.

Föll för utsikten

Placeringen av huset blev klart tidigt.

– Malin och jag gick upp på kullen här och föll för utsikten. Ingen annan ville ha den oländiga tomten, säger Magnus.

Men allt annat tog lång tid. Först skulle man jämka samman idéerna, alla i föreningen skulle komma överens och sedan tog det tid med detaljplan och överklaganden.

– Men vårt hus hade inte blivit så bra och så billigt om inte processen tagit sådan tid. Nu hann vi läsa på och samla material.

Malin och Magnus har gjort konstruktionsritningarna själva och inte anlitat någon arkitekt.

– Vi läste på nätet hur man gör, där finns en enorm kunskapsbank.

Men visst har det blivit några misstag som en utbildad arkitekt kunnat förhindra.

– Skafferiet är en miss. Det fungerar mycket bra på vintern men på sommaren blir det alldeles för varmt. Naturligtvis skulle det ha legat i norr. Det skulle en arkitekt ha sett, säger Magnus.

Böjda linjer av en slump

Malin och Magnus skissade länge på huset.

– Magnus ville ha framtidsstil och mycket ljusinsläpp från söder, jag ville ha mera nationalromantik, säger Malin.

De tyckte inte att de hittade en form som de var nöjda med.

– Så en kväll skissade vi slarvigt och det blev böjda linjer av en slump. Då såg vi att det blev liv i designen och att det var så huset skulle bli.

Kanske var husets svängda taklinje en slump men är ändå inte. Medan Magnus var musiker snickrade han möbler på fritiden och tittar man på hans möbler som finns i huset har de genomgående böjda former.

Under åren av planering samlade Malin och Magnus på sig återanvänt byggmaterial, fönster, takplåt, radiatorer, vattenledningsrör och så vidare.

En förutsättning för projektet var att de kunde bygga själva och därför löste de konstruktionen så att det skulle gå att lyfta upp alla delar själv.

Malin och Magnus hyrde de första åren ett hus en halv kilometer från ekobyn och där tillverkade Magnus stora delar av huset i byggsats och körde till byggplatsen med en traktor de köpt.

Utedasset först

Det första de byggde var utedasset, sedan snickarboden som skydd mot väder och vind under byggtiden. Snickarboden var också en slags prototyp för det stora huset.

Precis som det stora huset bärs taket i snickarboden upp av masonitbalkar, lättbalkar, som Magnus har gjort själv. Han har sågat masonitskivor till rätt krökt form och limmat fast reglar på båda sidor av dem.

Nu är snickarboden ett vackert rum som fungerar som gäststuga om man ställer undan snickerimaskinerna.

Förutom en traktor investerade Magnus och Malin i ett litet sågverk från Logosol som drivs med en vanlig motorsåg.

– Jag har sågat 50 procent av virket själv. Det är en speciell känsla att använda lokalt producerat material, att komma bort från storskaligheten ingår i det ekologiska konceptet, säger Magnus.

Han har sågat både fura till stommen och lövträ till inredningen, främst ek, björk och favoritträslaget alm, vackert men svårarbetat.

Standardvirke som råspont är däremot enklare att köpa.

Byggandet tog två år

Magnus och Malin har gjort i princip allt själva.

– Det mesta hantverksjobb är lätt egentligen, bara man kan googla, säger Magnus.

Själva byggandet tog två år. Ett och ett halvt år efter att de göt plintarna som huset står på kunde de flytta in. Sedan tog det ett halvår till innan huset blev klart.

Malins och Magnus hus är ett halmhus som har en regelstomme av trä där mellanrummen är fyllda med pressade halmbalar staplade som legobitar och med träkäppar – dymlingar – igenom för att stabilisera. På en del ställen är konstruktionen säkrad med rep genom halmbalarna.

Halmen är sedan putsad med lerbruk både på utsidan och insidan för att få vindtätt och hålla ute skadedjur och vatten.

Lerbruket är gjort efter ett gammalt recept med lera från åkern nedanför stugan och vanlig putssand, kogödsel och sågspån för att få rätt konsistens.

Förlåtande

Att bygga med halmbalar går ganska fort och är inte så tungt. Och så är det förlåtande mot misstag vilket är bra om man inte har så mycket rutin på husbygge.

Det syns inte på utsidan att det är ett halmhus eftersom det är klätt med träpanel för att klara regnet på det utsatta läget högt uppe på kullen.

Men innerväggarna buktar och böljar och fönsternischerna är djupa och avfasade för att släppa in mera ljus.

– En nackdel är att halmbalsväggar är ömtåliga men i gengäld är de lätta att bättra på. Man får fylla i där det blivit skador. Och innan vi får gäster målar vi över där det blivit fläckar så ser det nytt ut igen, säger Malin.

Ekobyn Utsikten består av 16 tomter som nästan alla är bebyggda. Medlemmarna äger sin tomt, åkermarken och skogen ägs gemensamt av föreningen.

Alla har en ekologisk idé med sitt bygge. Men det enda egentliga kravet från föreningen är att man ska ha separering av avloppet, urinen leds till en tank och en bonde gödslar med den.

Vattenförsörjningen är ett slutet system godkänt av kommunen. Man tar vatten från sjön nedanför och filtrerar det i ett sandfilter och pumpar det till husen.

Avloppsvattnet filtreras i en så kallad rotzon med krossat grus och vass, varefter det via en slingrande grävd bäck rinner tillbaka till i sjön.

Ekonomiskt

Malins och Magnus hus är ett mycket ekonomiskt bygge.

Materialkostnaderna var ungefär 400 000 kronor för att de använde så mycket återvunnet material och virke från egen skog. Tomten kostade också 400 000 kronor.

Malin och Magnus säger att det finns flera skäl att bygga så här.

– Vi ville bo på landet och ha mycket tid. Vi hade svårt att se oss jobba heltid och ha barn, vi ville ha tid till annat som att odla och att spela musik.

En förutsättning var att bygga själv, billigt och också ekologiskt.

– Vi gillar utmaningar båda två och ville som ett experiment se hur ekologiskt man kan bygga. Det här huset är extremt ekologiskt och lämnar små fotavtryck i naturen.

Nu jobbar Magnus 80 procent som psykolog och Malin pluggar utan studielån till lärare. De klarar de sig bra på den inkomsten.

– Vi har låga omkostnader, inga elräkningar att tala om, solfångare och gratis ved från föreningens skog värmer huset och ger varmvatten.