Pia och Bengt Alsén, med döttrarna Karolina, Charlotta och Mathilda, tillbringar hela somrarna i sitt fritidshus i en liten vik strax utanför Lysekil. Här lever de ett kravlöst sommarliv där de kan ta dagen som den kommer och njuta av nuet och av att inte behöva öppna kalendern.

– Det är precis vad vi behöver, både barn och vuxna, säger Bengt, som till vardags är käkkirurg på Uddevallas och Trollhättans sjukhus. Under semesterveckorna fyller han dagen med att umgås med familjen och grannarna, läsa böcker, göra utflykter till småöarna med badbåten och att fiska.

– Vi får bara krabbor i nätet, men det är i alla fall avkopplande.

– Att utan stress planera måltider för många är min avkoppling, säger Pia, som resten av året arbetar som adjunkt och forskare vid Högskolan i Trollhättan.

Dubbelt så många stugor

Om man tittar noga på husen runt viken tycks ungefär vartannat vara nyare än det som står intill.

– Det är nog nästan dubbelt så många stugor nu som när jag kom hit med mina föräldrar första gången 1972, berättar Pia. Jag var 16 år och inte så positiv till sommarstugeköpet. Att tillbringa sommarlovet så långt från kompisar och uteliv kändes inte kul. Jag tyckte här var dött och ville hellre vara hos morfar i Lysekil, en stad med mycket turister om somrarna.

Det visade sig rätt snart att det fanns fler tonåringar i stugorna och de fann varandra och började umgås hela somrarna.

– Man fick nya vänner och alla ville fortsätta komma hit också som vuxna, säger Pia. Det ledde till att det ena huset efter det andra fick barn. Nya stugor uppfördes på var och varannan tomt för att ge plats åt vuxna söner och döttrar med egna familjer.

När Pia och Bengt började undersöka möjligheten att få bygga en stuga på tomten 1997 blev kommunens svar att de kunde få uppföra en komplementbyggnad på 30 kvadratmeter.

– Det var inte mycket för en familj på fem personer, säger Bengt. Vi började skissa på hur vi ville ha det men det var svårt att få alla behov och önskemål tillgodosedda på den lilla ytan.

– Jag ville ha mycket ljus och genomsikt, säger Pia. Det skulle kännas som att man var ute även när man var inne.

Tog hjälp av arkitekt

De bestämde sig för att ta hjälp av arkitekten Katarina Frändberg, som Pia tidigare råkat hamna bredvid på en fest. En regnig vinterdag möttes de på tomten och arkitekten tog bilder och fick höra alla tankar och idéer som familjen hade.

– Hon fick en del egna idéer redan när vi gick omkring på tomten och sedan hade hon fria händer att göra en egen ritning, säger paret Alsén.

Arkitekten presenterade två alternativa förslag.

– När vi lirkat och kompromissat klart var alla så nöjda som de kunde bli, säger Bengt. Eftersom vi inte ville spränga bort berg fick vi stället minska husets höjd för att inte skymma sikten för grannarna. Husets form anpassades efter bergets, vilket resulterade i en nivåskillnad där vårt sovrum, utgången till husets baksida samt toaletten ligger några trappsteg ner från allrummet.

– Vi fick åstadkomma ljus och luft inom de ramar vi hade, säger Pia. De öppningsbara fönsterpartierna är stora. Vi kan slå upp sovrummets dubbeldörrar mot terrassen och släppa in den nya dagen direkt när vi vaknat!

Målat i ljusa färger

Kommunen gick med på att byggnaden skulle bli cirka 40 kvadratmeter stor. Bengt anlade grunden med hjälp av Pias far och en byggfirma i Lysekil byggde huset med lösvirke efter arkitektens ritning. Huset målades med antikvit Demidekk.

– Alla hus är vita här, säger Pia. Det kräver en del jobb. Vi målar en sida av huset varje år för att det inte ska blir för mycket på en gång.

Innanför det största fönsterpartiet mot söder finns det stora allrummet med kök. Här är målat i ljusa färger och högt i tak. Den yngsta dottern, Mathilda, var nio år när huset stod klart och hon fick ett eget rum innanför köket.

– Hon ville ha ett solrosrum inne i huset, berättar Pia och visar det ombonade lilla rummet.

Några trappsteg ner ligger föräldrarnas sovrum och toaletten. Härifrån kan man också gå ut på husets baksida, där det finns en skyddad liten grön oas och en friggebod där de båda äldsta döttrarna, Karolina och Charlotta, huserar.

Lånar badrum och tvättmaskin

Pias och Bengts hus ligger ett stenkast från den lummiga trädgården och huset där Pia tillbringade somrarna med sina föräldrar. Här får familjen låna badrum och tvättmaskin.

– Vi har fått ett generationsboende som är väldigt mysigt, säger Pia. Barnen har alltid haft någon som har tid med dem och vi vuxna har kunnat hjälpa varandra med allt möjligt.

Det bästa exemplet på det senare är nog historien om hur Pias och Bengts terrass kom till.

– Vi hade länge planerat att bygga den men fick aldrig tid för vi hade så mycket omkring oss. Mina föräldrar hade sett ritningen och en helg när vi kom till sommarstugan stod terrassen färdig. De hade anlitat en snickare som byggt den under veckan medan vi jobbade!

Pia och Bengt är ofta här på helgerna under hösten och våren. Det tar bara en timme att köra de sex milen hit från hemmet i Vänersborg.

– Täljstenskaminen satte vi in för att kunna ha det mysigt här på höstarna och vårarna, säger Bengt och Pia tillägger:

– Flickorna brukar sällan vara med då, men vi promenerar och njuter av den speciella luft och atmosfär som varje årstid bjuder på.