Huset är fyllt med loppis, antik- och auktionsfynd. Det är en blandning av sen jugend i kombination med det moderna och saker som älskas. De vackra föremålen kommer till sin rätt till de handtryckta tapeterna som är tidstypiska för årtalet huset byggdes. Färg, mönster och udda prylar gör det till ett starkt personligt hem.

Cecilia och Klas bodde några år i West Village Meat packing district, New York, innan de fick sina döttrar Edith och Doris. Utvalda möbler och detaljer från den tiden syns över allt i hemmet.New York är staden som har allt. Det finns så mycket att ha kärlek till där och staden är så föränderlig. En stad vi alltid återvänder till, säger Cecilia. Husets unika arkitektur från 1914 fångade Cecilias och Klas intresse 2009. – Vi såg förutsättningarna att återskapa originalitet och ursprungskänslan i huset genom att jobba med lösningar som var tidstypiska för huset – som tapetval, originallister, dörrar och fönster, säger Cecilia.

Området är en gammal del av Alingsås som har varit kopplad till sjukhuset där detta hus varit läkarbostad som ett antal andra hus i området. I huset inrymdes då två lägenheter. Vid den tiden hade man ofta doktorerna boende nära sjukhusen. Under tidigt 80-tal ville landstinget, som då var fastighetsägare till flera unika hus, riva samtliga hus och bygga parkeringsplats till sjukhuset.

– Detta mötte ett stort motstånd, vilket vi är otroligt tacksamma för, säger Cecilia.

Cecilia och Klas hittade originalritningarna i kommunarkivet, de var till god hjälp i arbetet med att återskapa huset. De fann där att det gjorts en stor renovering 1939/1940. Det var då huset gjordes om från två lägenheter med pigkammare till ett stort hus.

– Planlösningen av huset gjordes sedan av de gamla ritningarna i kombination med vår familjs behov och estetiska tankar, säger Cecilia.

Familjen bevarade golv, allt det yttre, fönster och en stor del av planlösningen. På bottenplanet tog familjen Erixon bort den gamla pigkammaren och integrerade med köket. I de rum där det låg stavparkett slipades de och i övriga rum lades likadant golv in.

Toaletten på ovanvåningen är byggd från grunden. På ovanvåningen hade tidigare ägare gjort en öppen planlösning.

– Vi satte igen den så att vi skulle få fler rum, säger Cecilia. Sammanfattningen är att vi behållit mycket av planlösningen, tillägger hon.

Tapeterna i huset kommer från Lim och handtryck och är tidsanpassade för jugend­epoken. Lister, väggar, kök och toaletten är målade med linoljefärg.

– Det känns fantastiskt att ha fått återskapa husets själ med de tidstypiska tapeterna, det massiva köket med platsbyggda marmorskivor, kakelugnar och de vackra färgerna, säger Cecilia.

Det vackert gröna köket med pärlspont utmärker sig. Köket hade enligt ritningar renoverats på 50-talet, då verkade det som att man byggt om hela köket och tagit ut vedspisen. När Cecilia och Klas tog bort träskivorna från väggarna och den gamla väggpanelen kom fram kunde de räkna ut hur köket hade sett ut tidigare. Under plastmattan kunde de se var spisen stått och de hittade ventilerna som varit kopplade till skafferiet.

– På så sätt kunde vi förstå planlösningen, säger Cecilia. Den fina gröna färgen hittades också bakom skivorna. Ottossons linoljetillverkning återskapade samma nyans till köket.

– Eftersom vi ville få ett genuin och gammal känsla bestämde vi oss för att återskapa ett platsbyggt kök och med en sittplats i köket. Väggen till pigkammaren togs ner och en platsbyggd garderob flyttades. Vi tänkte och skissade på många förslag men det blev ändå ungefär så som det en gång sett ut, säger Cecilia. Golvet slipades och oljades med en grön ton för att harmoniera med färgen på köksinredningen.

När alla rör drogs om återfanns originallisterna för tak och golv i trossbotten. Dessa har återskapats och brutits i en mörkare grön ton.

– Vi tog hjälp av den duktige Mats Andersson från trakten och Sofia på Snickerifabriken, säger Cecilia.

Tillsammans med dem hjälptes de åt att hitta en lucka som var tidstypisk. För att följa samma linje i huset fick de samma utseende som husets garderober och övriga originaldörrar.

Det saknades en kakelugn i huset. Cecilia och Klas fick nys om ett hus på landet som skulle rivas där det fanns fina kakelugnar. De åkte dit, valde en kakelugn som passade deras hus och kontaktade en kakelugnsmakare som plockade ner den bruna kakelugnen tillsammans med Klas.

Det viktigaste med att plocka ner en kakelugn är märka kakelplattorna som de suttit så att man kan återskapa den. Vanligtvis tar det en dag per kakelugn att plocka ner, om murbruket inte är för hårt så att man riskerar att plattorna går sönder.

– Det visade sig att kakelugnen hade varit nermonterad förut och då varit tre rader högre. När vi skulle montera upp den visste vi att den skulle bli för kort. Vi letade efter likadana kakelugnar men hittade ingen. Till slut fick vi tag på en tredje generationens kakelugnsmakare i Göteborg som tillverkade en ny rad som handmålades för att ge samma karaktär, säger Cecilia.

– Det bästa med huset är det blivit precis som vi tänkt oss. Det finns plats för många i alla sammanhang och har en väldigt skön atmosfär och harmoni, säger Cecilia.

– Vi älskar den gamla fina trädgården med flera frukträd, träd och rosor. En bokhäck har satts upp för att skapa olika rum i trädgården, säger Cecilia.