En svensk servisskatt
Spisa Ribb, Berså och Grön Anna – det finns mängder av svenska serviser som är värda att nämna. De flesta skapades under några få år i mitten av 1900-talet och är fortfarande mångas favoriter.
Relaterat
Artikelbilder
Klassiska serviser
Fakta
Michél Carlssons bästa porslinstips
Skaffa en överblick över vad som finns. På sajten www.svenskt-porslin.net finns en förteckning över svenskt 1900-talsporslin.
Det är oftast billigast att handla på nätet. På www.tradera.se kan du få bra koll på prisläget. Det är dock svårt att veta exakt i vilket skick porslinet är.
I butiker är porslinet ofta dyrare, men du ser vad du köper.
Det är ofta billigare att köpa många delar än enstaka.
Det finns roliga serviser till bra pris från exempelvis Gefle Porslinsfabrik.
Stirra dig inte blind på berömda formgivare. Köp det du tilltalas av.
Maskindiska bara porslin med vdn-märkning som kom 1968-69.
Använd porslinet – i skåpet gör det ingen nytta.
För Michél Carlsson, författare till boken Svenska serviser 1950-1975, uppstod intresset för svenskt porslin när han började gå på loppis för några år sedan. Som så många andra föll han för mönstren och formerna på 1950- och 1960-talsporslinet och han samlade på sig både tallrikar, koppar och fat av olika slag.
Michél, som är arkeolog till yrket, blev allt mer intresserad av servisernas ursprung. Om konstnärer som Stig Lindberg, Hertha Bengtson och Marianne Westman fanns det mycket information. När det gällde andra formgivare blev han förvånad över att det fanns så få anteckningar.
– Ibland fanns ingen information alls. Jag fick titta på modellerna och fundera hur de hörde ihop med andra porslinsserier. Jag tittade på formen, godset och mönstren, säger Michél Carlsson.
Ända fram till 1950-talet hade man varit tvungen att köpa en hel servis även om allt man behövde var tre kaffekoppar. Konstnären Marianne Westman drev igenom att var och en skulle kunna köpa de servisdelar de önskade och komplettera efter behov och ekonomi.
Det blev en succé. Äntligen kunde man köpa några koppar av en servis och några år senare köpa fler eller välja en annan sort. I många kök fanns olika delar av flera serier.
Det är lätt att få känslan av att hela Folkhemssverige drack kaffe ur liknande koppar – och lite så var det nog, bekräftar Michél Carlsson.
Varför kom det så många bra serviser 1950-1975?
– Det fanns många gynnsamma faktorer. Sverige hade inte varit i krig. Vi hade en industri som var färdig och efterfrågan var stor både nationellt och internationellt. Framför allt så fanns ett antal bra konstnärer som fick ganska fria händer på porslinsfabrikerna.
Vad innebär ”ganska fria händer”?
– Säljarna på exempelvis Gustavsberg hade visserligen mycket att säga till om, men konstnärernas åsikter togs också på stort allvar. När Stig Lindberg hade designat Berså dömde säljarna ut den, men den kom att tillverkas i 24 år och blev en succé utan motstycke.
Vilka år är mest intressanta?
– Möjligen slutet av 1950- och början av 1960-talet. Då skapades de flesta av de mest kända serviserna som Berså, Picknick och Adam.
Vilken servis är din favorit?
– Jag gillar bland annat Stig Lindbergs Colorado. Alla former är organiska och ingenting är helt symmetriskt. Och så gillar jag att man kan variera delarna med olika färger som svart, turkos, babyblå, blekgul och grön – och på så sätt skapa en alldeles egen uppsättning.
