Tipset kommer från Ylva Yngveson, chef för Swedbanks Institutet för privatekonomi.

- Tar du tid på dig kan du öva för att se om du klarar ekonomin: Räkna ut hur mycket mer ett hus i en tänkt prisklass kostar i skatt, räntor, amorteringar och drift jämfört med där du bor nu. Utgå till exempel från en boendekalkyl.

Se sedan till att spara den mellanskillnaden varje månad.

- Känns det helt omöjligt att avvara de pengarna är kanske inte husdrömmen realistisk, i alla fall inte ett hus i den prisklassen och just nu.

Ylva Yngveson tycker att husspekulanter i bland stirrar sig blinda på boendekostnaderna.

- De borde lyfta blicken lite, tänka på vad de vill göra mer än att bo. Att köpa ditt eget boende innebär att du binder upp din ekonomi på ett sätt som minskar utrymmet för annat, månad efter månad. Är du redo för det? undrar Ylva Yngveson.

Hon vill utfärda en liten varning överdriven optimism. Särskilt unga husköpare räknar kanske med ständigt stigande huspriser. Dessutom har de lyssnat på äldre släktingars berättelser om att man lika gärna kan ha stora lån eftersom de äts upp av inflationen.

- I dag är inflationen en helt annan än när 40-talisterna köpte sina villor. Med så mycket lägre inflation krymper lånen långsamt. Du ska inte vara överdrivet rädd men du ska se till att låna lagom.

- Det är lätt att dras med till exempel i en budgivning, 200 000 hit eller dit verkar inte så viktigt. Men om du i stället föreställer dig att du ska spara eller amortera 200 000 kronor är det mycket pengar. Vill du spara det beloppet på två år måste du sätta av drygt 8 000 i månaden, konstaterar Ylva Yngveson.

Förstagångsköpare riskerar dessutom att undervärdera underhållskostnaderna.

- Om man äger sitt boende har man också ett ansvar för att sköta det. Det är ett stort ansvar och ibland en stor risk. Även i nyproducerade hus väntar alltid kostnader för underhåll. Hushållet måste ha råd att ha en sparad buffert för sådana situationer.