Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Om Cookies

Boscanin: Föreningsstöd utom kontroll

Frågan om föreningsbidrag handlar inte enbart om vilka krav som bör ställas på enskilda föreningar, utan också om vilka krav som bör ställas på kommunens tjänstemän.

Det här är en text från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

Förra året delade Göteborgs stad ut 64 miljoner kronor i bidrag till 931 olika föreningar. Hur kontrollerar kommunen att pengarna faktiskt använts så som det är tänkt, och att skattepengar inte går till extremister och kriminella? Med så många föreningar som uppbär bidrag torde det vara omöjligt att hålla koll på att pengarna alltid används i enlighet med regelverket.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Vi vet sedan tidigare att föreningsbidrag lätt kan hamna i fickan hos personer som inte är demokratiskt sinnade. Det kanske mest uppmärksammade exemplet är Sveriges förenade muslimer, som förra året förlorade sitt statliga bidrag efter att det uppdagats att föreningen bland annat bjudit in föreläsare som sagt att 12-åriga flickor som inte täcker sig hamnar i helvetet och att kvinnor inte får lämna sina hem utan mannens tillåtelse. Den Göteborgsbaserade föreningen hade även fått lokalbidrag från Göteborgs stad.

Men det är inte bara extremister som får bidrag på tveksamma grunder. Vi har även fotbollsklubben Qviding, som bland annat fick bidrag för eget ideellt arbete, något föreningar annars inte brukar få stöd för. Att förvaltningen inte följde regelverket är inte en isolerad händelse, utan en del i ett mönster.

När Stadsrevisionen förra året gjorde en stickprovskontroll av idrotts- och föreningsförvaltningens arbete upptäcktes fel i tre fall av fyra. Med anledning av detta beställde förvaltningen en extern konsultrapport från revisionsföretaget KPMG. Den visar att bidragsansökningarna inte behandlas på lika villkor

Grundregeln är att investeringsbidrag ska beviljas med 50 procent av totalkostnaden, och föreningen ska bidrag med eget arbete som motsvarar det dubbla värdet av bidraget. Men KPMG:s granskning av åtta fall visar att en förening fått hela sin investeringskostnad betald med skattemedel utan att själva bidragit med eget arbete eller kapital.

En annan förening fick nytt bidrag, trots att dess styrelse inte återrapporterat om hur tidigare bidrag har använts, vilket är ett krav för att beviljas ett nytt bidrag. Miljontals kronor i bidrag delas alltså ut på oklara grunder – och med bristande uppföljning. 

I slutet av mars ska kommunstyrelsen ta beslut om nya riktlinjer. Syftet är förbättrad insyn och uppföljning, något som utan tvekan behövs. Men de uppdagade bristerna handlar inte bara om reglernas utformning utan om att förvaltningen systematiskt har frångått dem. Frågan handlar därför inte enbart om vilka krav som bör ställas på enskilda föreningar, utan också om vilka krav som bör ställas på enskilda tjänstemän  – och vilket ansvar som kan utkrävas när de har agerat omdömeslöst. 

Skattebetalarnas pengar måste hanteras omsorgsfullt. Det förutsätter att såväl stat som kommun ställer hårda krav på de föreningar som beviljas bidrag, att kraven är lika för alla och att adekvata uppföljningar genomförs. När så inte sker bidrar det till att urholka skattesystemets legitimitet – och det kan rent utav vara farligt i de fall där pengar hamnar hos föreningar med icke-demokratiska värderingar. Skattemedel ska varken gå till lurendrejare eller till föreningar som göder extremism.

Mest läst