Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

    Den här artikeln ingår för dig som är kund.

    Borg skönmålar svensk ekonomi

    Har Sverige klarat den ekonomiska krisen bättre än andra EU-länder? Det hävdar finansminister Anders Borg, som bland ministerkollegor i Bryssel aldrig missar en chans att dela ut guldstjärnor till sig själv. En närmare granskning av läget i svensk ekonomi visar dock en mindre smickrande bild. På väg ut ur krisen riskerar Sverige att tappa sin position som en av Europas mest konkurrenskraftiga ekonomier, skriver fyra ledande företrädare för Socialdemokraterna.

    Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

    Har Sverige klarat den ekonomiska krisen bättre än andra EU-länder? Det hävdar finansminister Anders Borg, som bland ministerkollegor i Bryssel aldrig missar en chans att dela ut guldstjärnor till sig själv. Borg talar om en remarkabel svensk återhämtning. Hans senaste ekonomiska prognos, som presenterades i Almedalen, visar också på en stadig återhämtning för svensk ekonomi.

    Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

    En närmare granskning av läget i svensk ekonomi visar dock en mindre smickrande bild. Trots att krisen nu börjar släppa sitt grepp präglas svensk ekonomi av hög arbetslöshet och låg produktivitet. På väg ut ur krisen riskerar Sverige att tappa sin position som en av Europas mest konkurrenskraftiga ekonomier. Anders Borgs ekonomiska prognos ifrågasätts därtill av IMF, som i sin senaste Sverige-rapport förutspår både lägre tillväxt och högre arbetslöshet. IMF varnar för en osäker global konjunktur. Slutligen blir det alltmer uppenbart att regeringen saknar politiska visioner i krispolitiken. Vad vill regeringen uppnå, bortom Borgs sifferexercis? Utmaningar som klimatkris, växande fattigdom eller ökade kompetenskrav har ingen plats i alliansregeringens krispolitik.

    En av de svagaste i Europa

    EU:s statistik visar att den svenska regeringen har varit en av de svagaste i Europa i kampen mot arbetslösheten. Regeringen tog 2006 över Europas förmodligen mest välskötta statsfinanser och hade därmed ett stort manöverutrymme i jobbpolitiken. Trots detta har arbetslösheten mellan 2007 och 2010 ökat snabbare i Sverige än i de flesta andra EU-länder. Från att ha legat i den nedre halvan tillhör Sverige idag den övre halvan av den dystra europeiska arbetslöshetstabellen. Tyskland, Belgien och Italien som 2007 hade en högre arbetslöshet än Sverige har idag en lägre. När det gäller arbetslöshet bland ungdomar och invandrare hör Sverige till de sämsta i klassen. I maj i år låg ungdomsarbetslösheten drygt 25 procent över EU-genomsnittet. Motsvarande siffra för arbetslöshet bland invandrare var 35 procent över genomsnittet.

    Samtidigt som arbetslösheten biter sig fast, sackar produktiviteten. Produktiviteten i det privata näringslivet har försvagats tre år i följd. Tio år av stark svensk produktivitetsutveckling har därmed förbytts i stagnation.

    Ineffektiva skattesänkningar

    En viktig förklaring till Sveriges allt sämre ekonomiska läge är regeringens ineffektiva krispolitik. Fokus ligger på skattesänkningar för hushållen istället för på företagssatsningar och investeringar. EU-kommissionen konstaterar i sin senaste utvärdering att Sverige hör till de länder som har valt en stimulanspolitik som nästan enbart består av permanenta skattesänkningar. Detta är enligt kommissionen relativt ineffektivt och riskerar att långsiktigt leda till försämrade statsfinanser. De mer kraftfulla temporära krisåtgärderna lyser samtidigt med sin frånvaro. Insatserna för att stötta företagen i konjunktursvackan är lika med noll och de framåtsyftande investeringarna ligger klart under EU-genomsnittet.

    Regeringens ineffektiva krispolitik speglar brist på både flexibilitet och politisk vilja. Trots behov av efterfrågestimulans vidhåller Anders Borg idén att Sverige istället behöver mer utbudspolitik. Borg har prioriterat jobbskatteavdraget, vars effekt i rådande krisläge har blivit kraftigt ifrågasatt. Skattesänkningarna har skett på bekostnad av offentliga investeringar.

    Fredrik Reinfeldt i sin tur tycks helt ha tappat stinget när den ekonomiska utvecklingen inte blev så problemfri som han själv hade önskat. Reinfeldt har beskrivit finanskrisen som mandatperiodens stora besvikelse. Den tvingade regeringen att lägga visionerna åt sidan och genomföra det vi inte tänkt oss. Fredrik Reinfeldt har hittills inte presenterat några bärande idéer om hur krispolitiken kan utnyttjas för att långsiktigt bygga Sverige starkare.

    Tigerekonomierna föredömen

    Den svenska regeringens passivitet står i skarp kontrast till den långsiktighet och politiska vilja som kommer till uttryck i EU:s gemensamma krispolitik. Där diskuteras krisen som en möjlighet att göra Europa till en mer hållbar och framgångsrik ekonomi. Höga ambitioner för framtiden lyfts i krisprogram och framtidsstrategier. Ännu tydligare är kontrasten mot krispolitiken i länder som USA, Kina, Indien och Sydkorea. Dessa länder har satsat en stor del av sina stimulanspaket på gröna investeringar, en Green New Deal. Sydkorea, till exempel, satsar 80 procent av sitt stora stimulanspaket på gröna investeringar, totalt 80 miljarder dollar på fem år. Finanskris och klimatkris möts med en samlad strategi. Det är synnerligen anmärkningsvärt att Sverige inte gjort en liknande satsning, inte minst mot bakgrund av att Sverige på 1990-talet var ett av de första länder i världen som satsade på storskaliga gröna investeringsprogram (Lokala investeringsprogram, LIP, och Klimatinvesteringsprogram, Klimp).

    Det är dags för en kritisk och förutsättningslös debatt om svensk krispolitik. Anders Borg trivs i rollen som ekonomisk expert, men krisens verklighet kräver mer än ekonomisk teori. När den akuta krisfasen nu har hanterats måste regeringen ge besked om vad man tänker göra för att minska arbetslösheten, höja produktiviteten och återta Sveriges ledande roll som föregångsland i klimatomställningen. IMF:s dystra prognos visar på risken med att okritiskt acceptera Borgs skönmålningar av Sveriges ekonomiska läge.

    Maria Ulvskog (S)

    EU-parlamentariker

    Göran Färm (S)

    EU-parlamentariker (S)

    Olle Ludvigsson (S)

    EU-parlamentariker

    Lena Sommestad (S)

    riksdagskandidat och tidigare miljöminister