Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Greklands premiärminister Giorgios Papandreou och EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso.

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Borg: Bra möte om eurokrisen

Mötena står som spön i backen i Bryssel. Febril aktivitet på hög nivå pågår för att lösa eurokrisen.

Det har tagits steg i rätt riktning, men några avgörande beslut i de stora frågorna som krismötena i Bryssel just nu hanterar väntas inte förrän tidigast på onsdag, tror statsminister Fredrik Reinfeldt (M).
– Det måste också förankras i tyska förbundsdagen, säger han på väg in till söndagens EU-toppmöte.
Trots framstegen vad gäller frågan om bankernas roll i krishanteringen efterlyser han en mer tydlig idé om en "europeisk bankakut" efter svensk modell, men tillägger att man ska ha respekt för att de problem man nu hanterar "handlar om enorma värden".
Reinfeldt varnade även för att det ser ut som om EU-ledare vill använda krisen för att förändra EU:s samarbetsformer, med fördragsändringar.
– Att göra fördragsändringar tar lång tid. Och det är för mig oklart vad vi skulle tjäna på det, säger han.
Denna varning kom sedan bland annat förbundskansler Angela Merkel minuterna före, också på väg in till toppmötet, förklarat att fördragsändringar inte är tabu.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Finansminister Anders Borg och hans 26 EU-kollegor tillbringade hela lördagen instängda med olösta frågor om hur bankernas kapital ska öka, hur krisfonden EFSFS:s pengar ska räcka längre och hur banker ska förmås att ta en större del av smällen när Greklands skulder skrivs ner.

– Vi har haft ett bra möte och gjort en del framsteg, framför allt när det gäller banksidan, sade Borg efter mötets slut.

En av knäckfrågorna är hur EFSF:s 440 miljarder euro ska räcka längre. Enligt Borg är det den svåraste frågan att lösa. Men han räknar med att det blir en uppgörelse under söndagens och onsdagens toppmöten.

Det handlar om tekniskt finlir i den högre ekonomiska skolan, där tungviktarna Tyskland och Frankrike haft oerhört svårt att enas.

Två idéer

Nu finns bara två förslag kvar på bordet. Det ena är en sorts försäkringslösning, det andra är att skapa en fond i fonden. Båda lockar med att ta en del av förlusten, om investerare som köper obligationer av krisländer förlorar pengar.

– Principen om att stärka EFSF med privata pengar är något som alla kan skriva under på, men hur framgångsrikt det blir är osäkert, sade Nederländernas finansminister Jan Kees de Jager.

– Hur mycket vi kan dra in är något vi tittar på, tillade han.

Tysklands förbundskansler Angela Merkel säger att samtalen i Bryssel går framåt, men att det inte kommer att tas något beslut före onsdag.


En EU-källa säger till AFP att EU-länderna under dagen förhandlat om en bank-rekapitalisering på "107–108 miljarder euro", vilket är något mer än de siffror som nämndes tidigare under lördagen. Den andra stora knäckfrågan är hur krisfonden EFSF ska förstärkas.

Mindre skulder

En rapport visar att bankerna måste gå med på en skuldlättnad på 60 procent till Grekland, om inte euroländerna ska behöva betala mer.

Eurogruppens ordförande Jean-Claude Juncker förnekade inte siffran, när han tog en rökpaus under mötet. Helt klart måste bankerna ta mer än de 21 procent som de lovade i somras.

– När jag säger att det ska öka, då handlar det om en massiv ökning, sade Juncker.

Finansministrarnas möte följs av ett pärlband av möten, där den största uppmärksamheten riktas mot det mellan Frankrikes president Nicolas Sarkozy och Tysklands förbundskansler Angela Merkel på lördagskvällen. De får även sällskap av ECB-chefen Jean-Claude Trichet, EU:s permanente ordförande Herman Van Rompuy, EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso, EU:s ekonomikommissionär Olli Rehn och IMF-chefen Christine Lagarde.

Helgen avslutas sedan med dubbla toppmöten på söndagen.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.