Se till att du har den senaste versionen av GPs app, så att du inte missar några nyheter - uppdatera här

Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter
Bild - 1

Björklund får inte misslyckas

Läraryrkets status måste höjas. Bland annat genom att införa minimikrav på förkunskaper.

I princip vem som helst (som har godkänt i ett fåtal ämnen från gymnasiet) kan bli lärare. Enligt Dagens Nyheters skolgranskning antogs förra året 123 studenter med lägsta möjliga resultat på högskoleprovet vid landets lärarutbildningar. Det finns också de som behövt särskilt stöd för överhuvudtaget ta en lärarexamen. Människor som är tänkta att i framtiden ge våra barn de kunskaper de behöver för att klara sig i livet saknar alltså själva grundläggande färdigheter. Tanken svindlar.

För bara ett antal decennier sedan var lärare ett statusyrke. Lönen var nästan i nivå med riksdagsmäns och många av de duktigaste studenterna sökte sig till lärarutbildningen. Lärarna var kulturarbetare, kunskapsförmedlare och förebilder. Duktiga lärare kunde göra karriär genom att ta licentiat- eller doktorsexamen och bli lektorer. 1970 fanns cirka 2000 lektorer inom den svenska gymnasieskolan. I början av 2000-talet fanns bara ett fåtal av dessa kvar.

Sedan den nya skollagen trädde i kraft är dock syftet att återigen öka antalet disputerade lärare i gymnasieskolan. Hur viktigt detta är har bland andra utbildningsminister Jan Björklund (FP) lyft fram. Björklund vill nu också göra justeringar i andra änden, och se till att kraven höjs på dem som vill komma in på lärarutbildningen.

I Dagens Nyheter säger ministern att  "det räcker inte med att en person som ska bli gymnasielärare i matematik bara har godkänt betyg i matte – det är inte tillräckligt. Vi vill höja ribban. Dagens antagning till lärarutbildningen är inte rimlig."

Jan Björklund vill också se över högskoleprovsantagningen generellt: "Vi ska införa en godkändgräns för högskole­provet. Är man inte godkänd så kan man helt enkelt inte bli antagen via högskoleprovskvoten. Universitets- och högskolerådet ska få i uppdrag att titta på detta."

Det är utmärkta förslag. Lärarutbildningen skall inte vara någon uppsamlingsplats för studenter som inte lyckas komma in någon annanstans, utan bör vara ett av de program där det ställs högst krav på dem som vill antas. Läraryrket är ett av de allra viktigaste i vårt samhälle.

I samma DN-intervju erkänner utbildningsministern också att dokumentationshysterin inom skolan gått för långt. Lärarna tvingas lägga ned allt större kraft på administration och får allt mindre tid för sitt egentliga uppdrag. Även där skall ske förändringar. Gott så.

För att svenska elever skall få de kompetenta lärare de förtjänar krävs krafttag. En del är genomförda, till exempel ny lärarutbildning och bättre karriärmöjligheter. Andra, som minskad administration, högre löner och högre krav på lärarstudenterna kvarstår. Det är bara för Jan Björklund att hugga i. Här finns det inte utrymme för några misslyckanden.

Mest läst