Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

    Den här artikeln ingår för dig som är kund.

    Bioekonomin jobbmotor med rätt jordmån

    Det är olyckligt att regeringen i sin nya industristrategi inte i tillräcklig utsträckning diskuterar de lagar och regler som i dag hindrar den förnybara och biobaserade ekonomin från att nå sin fulla potential, skriver Magnus Huss och Anders Fröberg, Innovations- och kemiindustrierna.

    Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

    Närings- och innovationsminister Mikael Damberg (S) presenterade nyligen regeringens nyindustrialiseringsstrategi, ”Smart industri”. Den innehåller många bra förslag och vi uppskattar att regeringen erkänner industrins betydelse för jobben och den ekonomiska utvecklingen. Däremot beklagar vi att den inte fokuserar på konkreta förslag samlade i en strategi för mer långsiktiga och enhetliga spelregler så att den industriella biobaserade ekonomin når sin fulla potential. Det är en sektor som med rätt förutsättningar kan locka både investeringar till och skapa arbetstillfällen i Sverige, inte minst i Västra Götaland.

    Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

    Central för Sveriges välstånd

    Den svenska industrin är central för Sveriges ekonomiska välstånd. Industrin och den industrinära tjänstesektorn står för en femtedel av vår BNP och 77 procent av det samlade exportvärdet. Det är därför oroande att industrins utveckling sedan finanskrisen har varit negativ. Såväl antalet arbetstillfällen som värdet av investeringarna och produktionen i industrin har minskat.

    Strategin tar också upp regeringens ambition att verka för ett fossilfritt samhälle. Mot bakgrund av den här utvecklingen är det olyckligt att regeringen i sin nya strategi inte i tillräcklig utsträckning diskuterar de lagar och regler som i dag hindrar den förnybara och biobaserade ekonomin från att nå sin fulla potential. I den biobaserade ekonomin tillverkas exempelvis bränslen, bilar, plastförpackningar och möbler av material som kan återvinnas och återanvändas, såsom träd och växter. Ska det lyckas krävs innovation, utveckling och samverkan med kemiindustrier, som är de företag som har kompetensen att tillverka samhällets material och kemikalier som krävs.

    Innovations och kemiindustrierna är i dag en betydande sektor där 70 000 medarbetare skapar drygt 30 procent av Sveriges varuexport. Och eftersom Sverige har både råvaror och kompetens i utvecklade företagskluster, som kemiklustret här i Västsverige, kan den växa ytterligare. Med rätt förutsättningar kan den biobaserade sektorn bli en hävstång för Sveriges industriella utveckling i stort.

    Hindren måste bort

    Men för att fullt ut kunna realisera den potential som finns och för att konkurrera på en global marknad måste regeringen med konkreta förslag undanröja de hinder som i dag existerar. En del hinder är uppenbara och borde vara enkla att åtgärda. Exempelvis hanteras stöd till demonstrationsanläggningar av både Vinnova och Energimyndigheten. Dessa myndigheter styrs av olika departement och med olika mål. Men så kallade biobaserade raffinaderier producerar en blandning av energi, bränslen och produkter. Stödsystemen krockar då, vilket leder till ineffektivitet och att viktiga investeringar inte blir av. En tydligare organisering krävs.

    Annars riskerar Sverige att gå miste om nyinvesteringar och nyetableringar av industrier som är nödvändiga för det biobaserade samhällets fortsatta framväxt. Det skulle innebära förlorade arbetstillfällen, inte minst i Västsverige och utanför storstäderna, minskad export och i slutändan mindre pengar till vår gemensamma välfärd.

    Inte tillräckligt

    Vi välkomnar att regeringen uppmärksammar betydelsen av svensk industri, en mer hållbar produktion och särskilt betoningen på nyindustrialisering. Det är dock inte tillräckligt. För att den biobaserade ekonomin ska utvecklas i Sverige och vara konkurrenskraftig krävs det mer än så. Mikael Damberg och regeringen bör därför ta fram en samlad strategi för den biobaserade ekonomin som utgår ifrån:

    • Enhetliga regelverk för miljö-, jordbruks-, skatte-, energi- och handelspolitik. Inte minst måste handelshindren för import av biobaserade råvaror undanröjas och statens myndigheter samordnas bättre.

    • Transparenta och långsiktiga regelverk för återvinning av material och råvaror.

    • Investeringsstöd i nivå med andra länder och snabbare tillståndsprocesser för anläggningar.

    Dessa delar är allt för otydliga i näringsministerns strategi. Med en samlad strategi finns alla möjligheter att fortsätta utveckla den biobaserade ekonomin och därmed stärka den svenska industrin och skapa fler arbetstillfällen, nationellt men framförallt lokalt här i Västsverige.

    Magnus Huss

    förbundsdirektör och vice vd, Innovations- och kemiindustrierna, IKEM

    Anders Fröberg styrelseordförande, Innovations- och kemiindustrierna, och vd, Borealis AB