Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

    Den här artikeln ingår för dig som är kund.

    Bildt: Inga USA-kontakter om Assange

    Det har inte förekommit några kontakter mellan Sverige och USA om möjlig utlämning av Julian Assange, säger utrikesminister Carl Bildt.

    Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

    Sexanklagelserna mot Assange sprids nu efter häktningen.

    Bildt förnekade kontakter med USA när han tillfrågades av nyhetsbyrån AFP i Belgrad, där han är på besök.

    -Vi har ett oberoende rättsväsende som agerar självständigt i enlighet med lagen, och inte har kontakter med svenska politiska instanser, tillade han.

    Detaljerade spekulationer om vad brottsanklagelserna mot Julian Assange går ut på sprids nu i internationella medier. I flera fall beskrivs händelserna mellan Assange och de två kvinnor som polisanmält honom som några fall av spruckna kondomer.

    I kontrast till den beskrivningen syns advokaten Gemma Lindfields redogörelse i den brittiska domstolen i går. Lindfield presenterade där de svenska misstankarna för den brittiska statens räkning.

    Enligt redogörelsen, refererad av The Guardian, rör misstankarna mot Assange fyra fall av övergrepp:

    Det första fallet rör "kvinna A". Natten den 14 augusti i Stockholm ska hon ha blivit utsatt för att Assange använt sin kroppsvikt för att hålla henne nere för sexuella syften.

    I ett annat ska han mot "kvinna A:s" uttryckliga vilja ha haft sex med henne utan kondom. Ett tredje fall rör sexuellt ofredande mot samma kvinna.

    Ett fjärde fall rör enligt Lindfields redogörelse "kvinna W", som hävdar att Assange hade sex med henne utan kondom medan hon sov.

    Utlämningar från Sverige till länder utom EU och Norden är relativt ovanliga. I fjol rörde det sig om tre bifallsbeslut, 2008 om fem och 2007 om sex.

    -Det är inte så vansinnigt många ärenden varje år och en anledning till det är att det är ganska krångligt och en ganska utdragen process. Systemet fungerar men det är mycket juridik och en massa skyddsregler, och det ska det vara också, säger Håkan Friman, chef för Enheten för brottmålsärenden och internationellt rättsligt samarbete (Birs) vid justitiedepartementet.

    Ett antal regler och villkor ska prövas innan en utlämning kan drivas igenom. Ett grundkrav är att brottet i fråga ska vara ett brott även i Sverige, enligt principen dubbel straffbarhet. Det måste också vara fråga om fängelse i ett år eller mer.

    I USA pågår en brottsutredning om överlämnandet av de 250 000 hemligstämplade dokument som Wikileaks sprider till medier. Det handlar enligt USA:s utrikesdepartement om att någon i regeringen ska ha lämnat material till någon utanför regeringen.

    I amerikanska och brittiska medier talas det om ett möjligt åtal för spioneri, vilket i sig troligen skulle vara grund nog för utlämning från Sverige.

    -Om det motsvarar ett svensk spioneribrott så förutsätter jag att det är ett tillräckligt allvarligt brott för att det ska vara utlämningsbart, säger Friman.

    Men ingen har hittills visat hur Julian Assange skulle omfattas av misstankarna. Däremot sitter en 23-årig amerikansk soldat, Bradley Manning, gripen sedan i maj i år. Han var tidigare underrättelseanalytiker i Irak, och misstänks vara Wikileaks huvudkälla till materialet.