Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Under femton års tid har Lagerhuset, genom idogt arbete, utvecklats till en vital del av stadens kultur- och samhällsliv. Nu riskerar allt detta att krossas genom Higabs orimliga hyreshöjningar. Vad vill kommunen egentligen med huset? undrar debattörerna.

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Befria Lagerhuset från Higab

Det kommunala fastighetsbolaget Higab chockhöjer nu hyrorna för kulturverksamheterna i Lagerhuset och hotar därmed att skingra det ”kulturella kluster” de säger sig värna om, skriver bland andra Meira Ahmemulic, Ord & Bild.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

På södra älvstranden i Göteborg, ett stenkast från Järntorget, ligger Lagerhuset. Ibland kallat Frilagerhuset. Huset, byggt 1920, har en fascinerande historia. Det är stadens första hus byggt i betong. Länge fungerade det som just ett frilager för hamnen, där importerade varor förvarades innan de klarerats av tullen. Många göteborgare minns huset som osthuset sedan den tid då det var ett ostlager. Vid den omfattande renoveringen 1999 lär man ha hittat kvarglömda ostrester i väggarna.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Husets historia är spännande, men den verksamhet som pågår där idag är ännu intressantare. Lagerhuset är idag en Göteborgs viktigaste kulturella mötesplatser. Under femton års tid har huset, genom idogt arbete, utvecklats till en vital del av stadens kultur- och samhällsliv. Allt detta arbete riskerar nu att omintetgöras av Higab, stadens fastighetsbolag, som förvaltar huset. Hyrorna varierar i dag upp till cirka 1 700 kr/kvm och år, beroende på hyresgäst. Men genom att höja hyrorna med upp till 33 procent är Higab i full färd med att driva ut de nuvarande hyresgästerna och därmed smula sönder denna produktiva och för Göteborg så viktiga miljö.

Bred verksamhet

I Lagerhuset huserar Göteborgs viktigaste bokförlag, här finns landets främsta kulturtidskrifter liksom Nätverkstan med utbildningen Kulturverkstan. En rad mindre bokförlag och fria litteratörer samverkar i föreningen Förlagshuset. Här finns arkitekter och kulturutövare av högst olika slag. Sedan ett par år tillbaka driver Göteborgs stad den ambitiösa ungdomskultursatsningen Frilagret och invigde i höstas en offentlig litterär scen i huset, Litteraturhuset. Uppläsningar och litterära samtal har avlöst varandra och besökare strömmat till. Huset inrymmer sedan en tid även restaurang och kafé.

I kulturpolitiska sammanhang talas det ofta om kreativa miljöer och kulturella kluster. Ett mål för politiken är att etablera sådana miljöer eftersom de ger synergieffekter och utgör motorer för mer omfattande kulturella utvecklingsprocesser, långt utöver den konkreta plats där de är. Avsevärda belopp investeras i försök att bygga sådana miljöer. Men det är inte enkelt. De låter sig sällan planeras fram. I Lagerhuset har under femton år en sådan miljö vuxit fram, utvecklad av alla de organisationer, föreningar och företag som verkar i huset. Det tar lång tid för en sådan miljö att utvecklas. Men den kan snabbt slås sönder.

Har lagt om sin politik

Under de år vi hyresförhandlat med Higab har vi hela tiden fått veta att vissa uppskrivningar är nödvändiga, vilket vi accepterat, men att radikala hyreshöjningar inte är att vänta. Men nu kommer de. Higab har lagt om sin politik för Lagerhuset. Nu vill man, uppenbarligen, byta ut hyresgästerna.

Vi är väl medvetna om att Higab är ett av kommunen ägt men icke desto mindre affärsdrivande bolag. Vi kräver inte att detta bolag ska subventionera våra verksamheter. Vad vi efterlyser, och efterfrågat otaliga gånger, är en långsiktighet från Higab vad gäller Lagerhuset. Vad vill man med huset? Higab säger sig vilja utveckla sina kulturfastigheter. Vi har ställt frågan vad detta innebär för Lagerhusets del. Vi har aldrig fått något svar.

Den nuvarande ordningen är orimlig. Göteborgs stad investerar kulturpolitiska medel i att utveckla Lagerhuset – samtidigt underminerar stadens fastighetsbolag möjligheterna för varje form av kulturverksamhet i samma hus. Göteborgs stad motverkar sig själv. Som en av stadens ledande företrädare formulerade det för några år sedan då samma fråga var på tal: om helheten ska vara lönsam kan inte varje enskild del vara det.

Förbrukat förtroende

Vårt förtroende för Higab är förbrukat. Hur tänker de politiker som sitter i Higabs styrelse? Vi uppmanar stadens politiker att ta sitt ansvar och se till att Lagerhuset kan fortsätta att utvecklas och spela den roll som kulturell mötesplats, över generationsgränserna, som huset nu gör.

Därför följande förslag:

Befria Lagerhuset från Higab. Inrätta en stiftelse vars syfte är att säkra kulturverksamheten i Lagerhuset och överför ägandet av huset till denna stiftelse.

Alternativt:

Ge Higab tydliga ägardirektiv vad gäller Lagerhuset. Se till att den nuvarande ledningen för Higab inte krossar vad som vuxit fram, utan ger kulturaktörerna i huset rimliga villkor att fortsätta utveckla verksamheterna. Det är av vikt för hela stadens utvecklingsmöjligheter.

Meira Ahmemulic, Ord & Bild

Kerstin Aronsson, Kabusa Böcker

Christian Bang-Melchior, Tukan förlag

David Björklund, frilansskribent

Göran Dahlberg, Glänta

Karin Dalborg, Kulturverkstan

Bo Ejeby, bokförläggare

Kristoffer Folkhammar, Ord & Bild

Jakob Hammarskjöld, journalist

Linn Hansén, Glänta

Helena Hansson, översättare

Nana Håkansson, kulturskribent

Maria Jacobsson, frilansjournalist

David Karlsson, Nätverkstan

Lotta Lekvall, Nätverkstan

Patrik Lindgren, Lira Musikmagasin

Mikael Müller, Förlagshuset i Göteborg

Eva Nordin, frilansjournalist

Lena Pilborg, förläggare, Tre Böcker Förlag

Sinziana Ravini, Paletten

Sven Rånlund, Riksförbundet Arrangörer av nutida konstmusik

Fredrik Svensk, Paletten

Bitte Wallin, översättare

Djordje Zarkovic, förläggare och översättare