Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter

Bild - 1

Barn till stressade föräldrar mår dåligt

Barn till stressade föräldrar mår oftare psykiskt dåligt, visar en avhandling från Sahlgrenska akademin.

Den psykiska ohälsan bland barn och unga är ett växande hälsoproblem i Norden. Och en viktig faktor för hur barnen mår är hur föräldrarna mår och har det, men det finns få vetenskapliga studier i ämnet.

Detta aktuella problem har doktoranden Hrafnhildur Gunnarsdottir, vid Sahlgrenska Akademin dykt djupare ner i sin avhandling om sambandet mellan föräldrarnas vardagsliv med stress, press och ekonomiska bekymmer – och hur det påverkar barnen.

Över 7 800 föräldrar från hela Norden till slumpvis utvalda barn från 2 till 17 år har deltagit i enkätintervjuer, där barnens psykiska hälsa uppskattats med hjälp av ett särskilt frågeformulär.

Tendensen är densamma nästan i hela Norden. Föräldrar som beskriver en stressad vardag där ungefär 14 procent av mammorna och 12 procent av papporna upplevde att de hade svårt att hinna med allt som behöver göras. I denna svårt pressade grupp fanns också en högre andel barn med psykisk ohälsa.

– Föräldrarnas tidspress tycks alltså kopplad till psykisk ohälsa hos barnen, och det gäller både pojkar och flickor, barn till tidspressade föräldrar hade ungefär två gånger högre sannolikhet för att må psykiskt dåligt, säger Hrafnhildur Gunnarsdottir.

I Sverige är det 22 procent av föräldrarna som upplever tidspress i vardagen, medan motsvarande grupp i Finland och Norge är 18 procent men bara fyra procent i Danmark.

Varför danska föräldrar inte upplever samma tidspress finns det inget vetenskapligt svar på. Ännu.

- Vi vet faktiskt inte. Vi har försökt att gå ner i detalj men har inte lyckats få något svar. Men vi vet att danskar svarar ofta mer positivt i undersökningar som handlar om hälsa och världens lyckligaste folk. Det kan spela in, säger Hrafnhildur Gunnarsdottir.

Men det är inte bara stressade föräldrar som kan få barn att må psykiskt dåligt – föräldrarnas ekonomiska bekymmer spelar också roll.

I Hrafnhildur Gunnarsdottirs avhandling var det de isländska föräldrarna som rapporterade mest ekonomiska bekymmer i svallvågorna av den globala finanskrisen.

Trots det var de isländska barnens psykiska ohälsa inte lika starkt relaterad till föräldrarnas ekonomi, som i de övriga nordiska länderna.

- Det kan vara så att barn som lever i ett samhälle där alla andra har en liknande situation, inte upplever ekonomin lika besvärande. I de övriga nordiska länderna har majoriteten en bra ekonomi, vilket gör situationen mer påtaglig för dem som inte har det.

Andelen föräldrar som rapporterade om ekonomiska bekymmer var 48 procent i Island, 34 procent i Finland, 20 procent i Sverige, 19 procent i Norge och 18 procent i Danmark.

Undersökningen visar att den psykiska ohälsan bland barn i ekonomiskt utsatta familjer riskerar att öka.

På Island är det 1,3 gånger så sannolikt att barnens ohälsa ökar, i Finland 2,1, Sverige 2,5 , Norge 2,2 och i Danmark är det 2,6.

Vad kan man göra åt tidspressen som föräldrarna känner av?

- Vi har alla ett antal timmar per dag som ska fördelas mellan olika saker. Då får man fråga sig hur mycket man ska trycka in i de timmarna utan att man stressar sönder sig – och barnen, säger Hrafnhildur Gunnarsdottir.

Avhandlingen Parental time pressure and financial stress – challenges för mental health of Nordic children and adolescents, läggs fram den 19 december.

Mest läst