Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

    Den här artikeln ingår för dig som är kund.

    Barfotalöpningen en nytändning för Ulf

    Ulf har slutat använda traditionella sportskor och fått en nytändning. Barfotalöpning är en trend som lockar allt fler.

    För två år sedan haltade Ulf Nässlander de sista fyra kilometrarna in i mål på Göteborgsvarvet. Han led svårt av sitt så kallade löparknä, en smärta som uppstår när senan som löper längs utsidan av knäet blivit överbelastad. Ulf har sprungit och idrottat sedan han var ung och problemet hade kommit och gått. Nu blev förslitningsskadan akut.

    Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

    – Jag har funderat mycket över hur man egentligen ska springa för att undvika skador. Så hörde jag att barfotalöpning är skonsammare och blev nyfiken.

    Det har nu gått snart ett år sedan han slutade använda traditionella sportskor och Ulf säger att han fått ett nytt löpsteg som gjort att smärtan i knäet försvunnit.

    Intresset för barfotalöpning började slå igenom stort i USA förra året med bästsäljaren Born to Run. Författaren Christopher McDougall har väckt stor debatt då han ifrågasatt löparskons egentliga fördelar. I boken skriver han att det inte finns någon undersökning som visar att den dämpande sportskon minskar risken för skador hos löpare. Det var efter att ha läst boken som Ulf bestämde sig att sluta använda de gamla skorna.

    – Foten har utvecklats under miljontals år och är skapad för att vi ska springa utan skor. Det känns väldigt logiskt att det är bättre att springa barfota, säger han.

    Barfotaliknande skor

    Men för en person som använt skor i hela sitt liv är det svårt att plötsligt börja springa helt barfota, speciellt i det svenska klimatet. Ulf springer därför i ett par barfotaliknande skor med minimal sula och utan stötdämpare.

    En färsk studie från Harvarduniversitetet visar att den moderna löparskon, som kom på 70-talet, har ändrat vårt sätt att springa.

    Den visar att kenyanska barfotalöpare automatiskt sätter i den främre delen av foten först, medan amerikanska löpare med stötdämpande skor landar med hälen före vilket enligt studien kan öka risken för skador. Studien visar också att barfotalöpare tar vara på kraften som kan framkallas med hjälp av hälsenan och fotvalvet.

    – Landar jag på hälen går stöten direkt upp i knäet. Men när jag springer barfota och landar på mellanfoten hjälper fotleden och fotvalvet till att avlasta och ger en naturlig dämpning.

    Han landar nu först med mellanfoten och sätter sedan i hälen. Slutligen skjuter han ifrån med tårna.

    – Nu landar jag dessutom med foten rakt under kroppens tyngdpunkt och det skapar ett bättre driv i löpningen. Sätter man däremot ner foten framför tyngdpunkten, som man gör när man landar med hälen, så bromsar man farten.

    Viktigt att gå långsamt fram

    En utmaning för nybörjaren är att träna upp de muskler som belastas vid barfotalöpning, vadmuskeln används till exempel mycket mer. Ulf understryker vikten av att gå långsamt fram. Rekommendationen är att bara springa en till två kilometer i början. Själv gjorde han misstaget att springa fyra kilometer första gången.

    – Jag kunde inte sluta, det var så roligt. Sedan kunde jag knappt gå på tre dagar på grund av träningsvärken i vaderna.

    Även musklerna inne i foten gör sig påminda på ett helt annat sätt, Ulf beskriver det som en pirrande känsla.

    Han brukar springa två till tre mil i veckan. Ungefär åttio procent av tiden på asfalt, eftersom han föredrar det släta underlaget.

    – Springer man på stigar känner man varenda rot och sten man trampar på. Det gör att man blir mer uppmärksam var man sätter foten och måste titta ner mycket.

    Ulf känner en nyvunnen lätthet i stegen när han springer. Kroppen rör sig mjukare och inte stötvis upp och ner på samma sätt som innan. Barfotalöpningen har också gjort att han kortat ner stegen. Därigenom springer han också snabbare.

    Han har hunnit springa fyra lopp i barfotaskorna, som brukar väcka många nyfikna frågor och kommentarer från andra löpare. I maj ska Ulf för första gången sedan han slutade med vanliga löparskor springa Göteborgsvarvet igen.

    – Vi får se hur det går. Men det är inte barfotaskorna eller knäet som är problemet, utan det är att hinna träna.

    $1