Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter

Bara 15 sommarjobb i Kungälv

Bohuslän Det blir ont om kommunala sommarjobb i Kungälv i år. Merparten av resurserna läggs i stället på insatser för ungdomar med särskilda behov.

Tre veckor långa, kommunalt finansierade feriearbeten för skollediga ungdomar är något de flesta kommuner satsar på. Kungälv la i fjol omkring 850 000 kronor på verksamheten. En stor del av platserna lottades ut bland alla sökande ungdomar mellan 16 och 18 år, men i många fall prioriterades ungdomar med särskilda behov av olika slag.

Nu har Christer Mattsson, enhetschef för trygga ungdomsmiljöer, utrett frågan och kommit fram till att man bör separera de båda ungdomsgrupperna. Politikerna har därför beslutat att 700 000 kronor ska gå till olika typer av sysselsättning – både jobb och andra åtgärder – för ungdomar med särskilda behov. Övriga 150 000 går till sommarjobb som kan sökas av alla.

Därför blir det inte mer än ett 15-tal jobb i år, jämfört med runt 100 i fjol.

– Det blir några jobb på Simbadet och några vid strandstädningen. Men minskningen i antal är egentligen inte en pengafråga. Vi visste redan när vi började i fjol att vi inte skulle vara klara till 2012, säger Christer Mattsson.

Varför gör ni om systemet?

– Det blev inte riktigt bra tidigare. Ungdomarna var där i tre veckor, men fick inga riktiga jobbarkompisar. I många fall upplevdes inte heller arbetsuppgifterna som meningsfulla. Då får man inte med sig något av det som en första jobberfarenhet ska ge, utan det blir mer en form av kommunal sommarpeng.

Kommunen ska nu utöka samarbetet med det lokala näringslivet, för att skapa fler meningsfulla feriejobb till kommande somrar. Tanken är att de ska sökas på meriter och lämplighet, i stället för att lottas ut.

Oppositionsrådet Miguel Odhner (S) yrkade att kommunstyrelsen skulle skjuta till ytterligare 500 000 kronor för att skapa fler sommarjobb i år. Förslaget röstades dock ner av den borgerliga majoriteten.

– Det är bara uppfattningar från enskilda tjänstemän att pengarna inte hade gjort någon skillnad. Jag tror att om du frågar de 600 ungdomar som sökt jobb varje år, så hade de varit glada för vilka pengar och vilket jobb de än fått, säger Miguel Odhner.

Mest läst