Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Bakläxa för nya diskrimineringslagen

Förslaget till en ny diskrimineringslag är ett misslyckande och på många sätt ett steg bakåt, skriver Lena Svenaeus (bilden), tidigare Jämo, tillsammans med Susanne Fransson.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

På riksdagens bord ligger nu förslaget till ny diskrimineringslagstiftning. Det ska bli lättare, säger jämställdhets- och integrationsminister Nyamko Sabuni, att veta vad som gäller och vart man vänder sig för att få hjälp. Vi ska inte ha ett lapptäcke av regler utan ett likartat skydd mot diskriminering oavsett diskrimineringsgrund och samhällsområde.
Dessvärre har regeringen misslyckats med uppgiften. Lagförslaget är just ett lapptäcke, ett komplicerat mönster med lösa trådar och oavslutade kanter. Det gäller i framtiden att ha (h)järnkoll på varje kapitel och paragraf, vilka grunder som omfattas, finns det undantag, finns det främjanderegler, ska planer skrivas och så vidare. Vi instämmer med Lagrådet som ifrågasätter "om inte en högre grad av enhetlighet skulle kunna uppnås till förmån för enkelheten och tillämpningen"."
Den nya lagen är ett stort steg bakåt för det aktiva jämställdhetsarbetet. Att Nyamko Sabuni är humanist men inte feminist må vara hänt, men är det skäl nog att ta bort lagregeln att arbetslivets jämställdhetsbestämmelser främst har som syfte att förbättra kvinnors ställning?
Den nya lagen ska skydda mot diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, ålder och könsöverskridande identitet eller uttryck. Av okänd anledning definieras i lagtexten alla grunder utom religion eller annan trosuppfattning där det verkligen vore påkallat med en avgränsande definition. Att med kön avses kvinna och man och att ålder är uppnådd levnadslängd - vem behöver de definitionerna? Definitionen av könsöverskridande identitet eller uttryck är dessvärre lika dunkel som begreppet självt.
Skyddet mot åldersdiskriminering kommer att bli svagt. I den nya diskrimineringslagen föreslås en vidsträckt och opreciserad möjlighet till att göra undantag relaterat till just ålder. Undantagen lär bli regel.
En myndighet räcker inte
Och vart tog de multipla diskrimineringsgrunderna vägen som ofta angetts som det avgörande skälet för en lag och en ombudsman? Det räcker inte att hävda att en samlad diskrimineringsmyndighet gör det lättare för den som anser sig ha blivit diskriminerad på flera grunder, till exempel kön och religion. Det behövs också anvisningar för domstolarna att hantera dessa ärenden.
I den nya lagen ska det vara tillåtet att vid anställning främja en jämnare könsfördelning men förbjudet att främja etnisk mångfald på arbetsplatsen Positiv särbehandling har i debatten beskrivits som en skum företeelse som medför dels att mindre kvalificerade arbetssökande med invandrarbakgrund får "gå före i kön", dels att vi måste införa registrering av etnisk tillhörighet.
Det är en argumentation som bygger på ren och skär okunnighet. Sedan EG-domstolen sagt sitt handlar det numera endast om situationen där en arbetsgivare väljer mellan jämbördiga sökande. I detta smala utrymme ger EG-rätten möjlighet att ta hänsyn till etnicitet i syfte att öka mångfalden på arbetsplatsen. Men det kräver att det i medlemslandets lagstiftning anges att sådan "positiv särbehandling" inte ska betraktas som diskriminering.
Främja mångfald
Danmark, Norge och Finland har bejakat denna möjlighet i sina respektive lagar. Den svenska regeringens vägran att ens i denna blygsamma omfattning främja mångfald innebär att arbetsgivare vid jämbördiga meriter, allt utifrån sina privata preferenser, kan prioritera en sökande som är rödhårig, håller på rätt fotbollslag eller kör Harley Davidson men riskerar skadestånd för etnisk diskriminering om valet med stöd av en mångfaldsplan faller på en sökande med icke-svensk bakgrund. Absurt!
I ett fall föreslår regeringen en större möjlighet att göra avsteg från likabehandlingsprincipen. Folkhögskolor och studieförbund kan fortsätta att bedriva verksamhet där kön, etnicitet, religion, ålder och funktionshinder är grund för att någon främjas - dock inom ramen för det utrymme som finns i EG-rätten. Detta blir unikt.
Det var Bengt Westerberg som såg till att kravet på årlig jämställdhetsplan blev bindande och att löneskillnader mellan kvinnor och män skulle kartläggas. Det är tragiskt att en borgerlig regering nu raserar det som byggts upp under många år.
Nu sänks ambitionsnivån när det gäller jämställdhetsarbetet - regelförenkling kallas det. Avreglering menar vi!
Lönekartläggningsreglerna är unika och Sverige ses som ett föredöme. Det årliga kravet på handlingsplan blir nu ett krav vart tredje år. Endast arbetsgivare med 25 anställda eller fler ska omfattas vilket betyder att två tredjedelar av alla arbetsplatser faller bort.
Tror regeringen att lönerna ligger stilla tre år i taget? Signalen är tydlig - osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män är inte en viktig fråga. Allt fler arbetsgivare ser dock lönekartläggningsreglerna som en kvalitetssäkring av sin lönepolitik. Lagen behövs också som incitament för fortsatta kollektivavtalslösningar.
Våra förslag
Vi föreslår följande räddningsinsatser:
Behåll jämställdhetslagens portalparagraf om lagens syfte att förbättra främst kvinnors villkor i arbetslivet
Koppla lönekartläggningskravet till lönerevisionen alternativt komplettera treårsregeln med årlig avstämning av handlingsplanen för jämställda löner
Inför en främjanderegel avseende etnicitet i arbetslivet
Fortsätt utreda för att åstadkomma en enhetlig lagstiftning
Lapptäcken ska vara välsydda, ha vackra och enhetliga mönster och hålla i många år.

Susanne Fransson
docent i rättsvetenskap Göteborgs universitet
Lena Svenaeus
chefsjurist Akademikerförbundet SSR