Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter
Bild - 1

Systemet med energideklarationer bedöms under perioden 2006–2013 ha kostat landets fastighetsägare över fem miljarder kronor. Det borde vara lätt att utvärdera effekterna av energieffektiviseringen i byggnadssektorn, men statistik saknas, skriver debattörerna. Bild: Bild: Dan Hansson/Svd/TT

Bättre spara energi med nationella styrmedel

Debatt I stället för fler EU-regler bör vi utveckla egna styrmedel för energieffektivisering i våra byggnader. Det kan ge en verklig energieffektivisering, skriver Kjell Jansson, Svensk Energi och Reinhold Lennebo, Fastighetsägarna.

Sedan 1 juni gäller EU:s energieffektiviseringsdirektiv i svensk lag. Redan före detta började EU-kommissionen ta fram ytterligare krav på energieffektivisering. Ingen vet om EU:s gällande eller tidigare direktiv haft någon effekt på energianvändningen, eftersom ingen utvärdering gjorts. Innan fler krav på energieffektivisering genomförs måste gällande lagar utvärderas och anpassas till nationella förhållanden.

Byggnader står för ungefär 40 procent av energianvändningen inom EU. Det är angeläget för fastighetsägare att minska energiförbrukningen, oavsett var byggnaden står.

Energieffektiviseringar ger bättre boendemiljö, samt kontroll över energianvändning och kostnader. Energieffektiviseringsåtgärder ska inte styras på EU-nivå, våra erfarenheter av EU-regleringar förskräcker – det är tydligt att de mest kostnadseffektiva styrmedlen utformas på nationell nivå.

EU:s långtgående krav på medlemsländernas ökade energieffektivisering ger ökad administrativ börda för fastighetsägare och högre kostnader till okänd effekt. Kravet på energideklarationer för byggnader är ett exempel.

Kostnader för miljarder

Enligt lagen om energideklarationer från hösten 2006 ska alla byggnader ha en energideklaration inte äldre än tio år vid uthyrning eller försäljning av byggnaden. Fram till november 2013 hade 477 000 byggnader energideklarerats medan cirka 100 000 byggnader till borde ha deklarerats. Riksrevisionen uppskattade år 2009 direkta kostnader för fastighetsägarna till 700 miljoner kronor per år. Till det kommer indirekta kostnader för att genomföra åtgärder enligt lagen.

Systemet med energideklarationer bedöms under perioden 2006–2013 ha kostat landets fastighetsägare ytterligare fem miljarder kronor. Det borde vara lätt att utvärdera effekterna av energieffektiviseringsåtgärder i byggnadssektorn, men statistik saknas där. Teknikkonsultföretaget Sweco skrev i sin utvärdering till Näringsdepartementet att det inte går att se några bevisade effekter av energideklarationer:

”Utöver Boverkets utvärdering 2009 har det inte gjorts några kvantitativa undersökningar av resultatet av energideklarationerna. Det bedöms därför inte i dagsläget vara möjligt att säkra några effekter av energideklarationerna. I de intervjuer och den datagenomgång som genomförts i denna utvärdering har det dock framkommit indikationer på att energideklarationerna inte hittills gett någon större effekt.”

Kan användas bättre

Det är sant att systemet reviderats sedan det trädde i kraft, med krav på besiktning på plats (som lär öka kostnaderna ytterligare för fastighetsägarna). Frågan är om pengarna i stället kunnat användas till åtgärder som minskat energianvändningen.

Ett annat exempel är energieffektiviseringsdirektivet från 1 juni i år. Näringsdepartementets tolkade EU-direktivet förra sommaren så att individuell mätning av värme och varmvatten skulle införas i alla lägenheter. En sådan energieffektivisering är ifrågasatt med svenska förhållanden och medför en kostnad för installation och administration på cirka 5 000–10 000 kronor per lägenhet. Totalkostnaden blir minst 12 miljarder kronor.

Regeringen har lagt frågan på Boverket, som i höst ska redovisa hur individuell mätning ska genomföras vid ny- och ombyggnation. Dessutom ska Boverket i oktober 2015 redovisa hur individuell mätning ska genomföras i befintliga byggnader.

Givetvis finns det ibland goda skäl till gemensamma EU-styrmedel för energieffektivisering, till exempel för ekodesign och energimärkning. Produkter på den gemensamma marknaden möter då samma energikrav i alla länder. Utfasningen av glödlampan är en sådan åtgärd som beräknas spara två TWh el per år enbart i Sverige. Andra EU-gemensamma krav gäller bränslen på nya bilar.

Starka skäl

Med dessa erfarenheter finns starka skäl att vara restriktiv med fler regleringar för energieffektivisering på EU-nivå, innan effekterna av befintliga bestämmelser utvärderats. I stället för mer reglering från EU-nivå bör vi utveckla egna styrmedel för energieffektivisering i byggnader, som är anpassade för Sverige. Det kan ge en verklig energieffektivisering och ett hållbart samhällsbyggande. Det når vi inte med administrativa åtgärder i EU-direktiv.

Kjell Jansson

vd Svensk Energi

Reinhold Lennebo

vd Fastighetsägarna Sverige

Kjell Jansson
Reinhold Lennebo
Mest läst