Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter

16Konsument-Jord_02.jpg

Bästa jorden gör du själv

Planteringssäsongen är här och med den behovet av bra matjord. Men att hålla på med odling är ofta en kostsam historia. Men det behöver det inte vara. Mycket kan man göra själv utifrån det som naturen har att erbjuda.

- En snabb väg är att ta en del barkmull, en del kogödsel plus lite hönsgödsel och blanda ner det i den befintliga jorden.

Tipset kommer från journalisten och författaren Karin Berglund. Själv har hon odlat och skrivit om trädgårdar i snart 30 år och vet vid det här laget vad som fungerar bäst. Enligt henne räcker en påse av vardera barkmull och kogödsel till ungefär 2,5 kvadratmeter jord.

- Det öser jag på varje vår. Därefter matar jag jorden med till exempel gräsklipp som jag lägger mellan raderna. Det är väldigt bra och näringsrikt, tipsar hon.

Det kan låta enkelt, ändå är vi många som känner oss osäkra när vi väl står där med spaden i handen, några frön eller klena små plantor. Ofta blir det också dyrt. Men så behöver det inte vara. Det går att göra mycket själv om man utgår från det som naturen har att bjuda på.

Daggmaskar

- Utgångspunkten är att förstå vad jord är, säger Karin Berglund och förklarar:

- För att löv, gräs, gödsel, halm och kompost ska bli jord behövs mikroorganismer och daggmaskar som omvandlar det till näring som växterna sedan kan ta upp. Daggmaskarna är fantastiska på att mumsa i sig detta, som de sedan pruttar ur sig. Varje mask kan göra sin egen vikt i daggmaskmull varje dag, så det gäller att hålla dem på gott humör.

Alltså: ju mer organiskt material desto fler maskar och mikroorganismer. Med dem ökar mullhalten, vilken avgör jordens fruktbarhet. Och ju högre fruktbarhet desto mer växer det.

Fråga i butik

Den som väljer att odla i till exempel pallkragar och som saknar egen jord kan alltid köpa planteringsjord. I de allra flesta fall består den av mer eller mindre nedbruten torv. Till det tillsätts ofta gödsel av olika slag samt kväve, natrium och kalium, vilket brukar förkortas NPK.

Vilken som är den bästa "köpejorden" kan vara svårt att avgöra, dyrast är inte alltid bäst. Bästa tipset är att fråga i trädgårdsbutiken samt leta bland olika tester på nätet.

Mata med gödsel

- Pallkragarna skulle jag fylla med lika mycket barkmull som kogödsel och planteringsjord, och så lite hönsgödsel på det. Och glöm inte att lägga lite markväv underst för att förhindra att ogräs växer upp, säger Karin Berglund.

Det låter som att det kan gå åt en del jord och att det kan bli rätt dyrt?

- Ja, men man måste börja någonstans. Specialisterna säger att man alltid kan utgå från befintlig jord, men även den måste man förbättra med gödsel och mullbildande ämnen.

Hur vet man att man har fått till en bra jord?

- Den ska lukta gott. Den ska vara porös och gå att gräva i. Mullrik jord är också bra på att hålla kvar vatten. Knepet är sedan att man måste mata den hela tiden med gödsel, kompost, gamla löv och gräsklipp. Då blir den bättre hela tiden.

16Konsument-Jord_08.jpg

+Matjorden är det odlingsbara skikt som ligger överst på marken. Vanligtvis är det bara mellan 20 och 30 centimeter djupt.

+Den består av en blandning av organiskt material och blandad mineraljord som bildats av bland annat grävande organismer som mikroorganismer och daggmaskar.

+Mullrik matjord har en humushalt på 6-12 procent, mullfattig mindre än 2 procent.

+Genom att göra en jordanalys går det bland annat att få reda på humushalt, surhetsgrad, halt av näringssalter som kväve, fosfor och kalium samt mikronäringsämnen. Kontaktinformation till jordanalyslaboratorier går att hitta på nätet.

+Gödsel används för att öka jordens avkastning. Den kan vara både organisk (stallgödsel) och oorganisk (konst- eller handelsgödsel).

+Handelsgödsel är ett syntetiskt framställt gödselmedel som består till största delen av kväve, fosfor och kalium. Beroende på vad gödseln ska användas till kan den även innehålla kalcium, magnesium och svavel samt mikronäringsämnen som mangan, koppar, bor, zink, järn, molybden och kobolt.

+Från 1950 till 1984 ökade världsförbrukningen av handelsgödsel från 14 till 129 miljoner ton per år. Efter 1984 är ökningstakten runt 2 procent varje år.

Källa: Nationalencyklopedin

Mest läst