Importerat kol lastas av i en hamn i Rizhao i den kinesiska provinsen Shandong förra året.
Importerat kol lastas av i en hamn i Rizhao i den kinesiska provinsen Shandong förra året. Bild: Wang Kai/Nya Kina/AP/TT

Australien förlorar mest på bråk med Kina

De har länge varit ekonomiska partner. Men nu är Australien och Kina på kollisionskurs, och bråkar om viner, manipulerade bilder och coronaviruset.
– Jag tror inte att vi kommer att se ett diplomatiskt genombrott i närtid, säger tidigare Siprichefen Bates Gill.

ANNONS

Det är svårt att veta vad det var som fick bägaren att rinna över för Kina. Kanske var det att Australien förbjöd teknikjätten Huawei från att delta i 5G-utbyggnaden, kanske var det Canberras åsikter om säkerhetslagstiftningen i Hongkong. Eller så var det kraven på en oberoende utredning kring uppkomsten av coronaviruset.

– Kina är väldigt besviket på det sätt som Australien agerat i några politiskt känsliga frågor, säger Weihuan Zhou.

Han är forskare vid University of New South Wales i Sydney och studerar internationell ekonomisk rätt med Kina som specialområde. Han beskriver Kinas agerande som en tydlig uppmaning mot Canberra, att Australien måste fundera på hur man ska balansera sina politiska intressen gentemot ekonomiska intressen.

ANNONS

– Kina vidtog åtgärder, och de eskalerar fortfarande, säger han.

Flera handelshinder

I maj infördes 80-procentiga strafftullar på korn, och nötimporten från fyra av Australiens största köttföretag stoppades. I november följde en nästan fördubbling av avgifterna på vin. Som anledning har misstänkt prisdumpning angetts.

Nyligen uppgav kinesiska medier att landet stoppar importen av australiskt kol. Kinesiska utrikesdepartementets talesperson Zhao Lijian publicerade i samma veva ett manipulerat fotografi på Twitter, där en australisk soldat leende håller en blodig kniv mot ett afghanskt barns hals, vilket fick premiärminister Scott Morrison att ilskna till och kräva en ursäkt. Peking hävdade att Australien överreagerade.

– De senaste månaderna har vi sett några av de värsta episoderna i relationen Australien-Kina, säger Bates Gill.

Han är professor vid Macquarie University och expert på kinesisk utrikespolitik. Mellan 2007 och 2012 var han även chef för fredsforskningsinstitutet Sipri i Stockholm.

När det gäller handelskonflikterna så har Kina hittills valt att rikta in sig på produkter där det svider, förutom de redan nämnda även timmer och hummer.

– Kinesiska importörer och konsumenter kommer att påverkas, men inte lika mycket som Australien påverkas, säger Zhou.

Där det gör ont

Australien exporterar 50–60 procent av sitt korn till Kina. Det är en produkt som Kina antagligen kan köpa upp på andra håll. Detsamma gäller vinet, en australisk stolthet där vinföretagarna dessutom bildar en högljudd lobby på hemmaplan.

ANNONS

– Kina har varit selektiv när det gäller att välja de sektorer där det gör ont, men där det inte är så farligt för kinesisk ekonomi, antingen för att de kan subventionera liknande varor eller för att varorna inte är så viktiga. Men när det gäller kol är det inte lika lätt för Kina att hitta av samma kvalitet på annat håll, säger Bates Gill.

Kina är mer beroende av australisk järnmalm och fossilgas. Men där har inga åtgärder införts.

– Om kineserna bestämmer sig för att införa sanktioner på järnmalm och naturgas, då skulle det verkligen eskalera, och skicka en helt annan signal. Jag kan tänka mig att Kina letar alternativ där, men det är inte enkelt, säger Gill.

"Kommer inte hända"

Att Australien skulle införa begränsningar på sin export till Kina är däremot inte troligt.

– En del har föreslagit, varför tar vi inte betalt mer för järnmalmen, eller hotar med att stoppa den? Men det kommer inte att hända. Australien agerar inte på det sättet, säger Gill och fortsätter:

– Och så länge vi inte är på väg in i en nästintill krigsliknande situation så har jag svårt att se att den nuvarande regeringen blandar sig i den privata sektorn på ett sätt som leder till prisförändringar eller exportstopp, säger han.

ANNONS

Australien har hamnat i en svår situation. Båda experterna bedömer att man handelsmässigt inte kan hämnas på Kina. Kina står för 40 procent av Australiens export, vilket motsvarar var 13:e arbetstillfälle i landet.

– Men jag tror inte att australiska regeringen vill göra det heller, för det skulle bara eskalera situationen, säger Zhou och fortsätter:

– Det här är inte bra för Kinas rykte heller. Men om du tittar på USA, som jag tror är det land som sysslar mest med handelssanktioner, så tror jag att Kina lär sig av USA i takt med att man växer som ekonomisk makt och utökar sitt utrikespolitiska inflytande.

"Väldigt djupt hål"

Men även om Australien kan utöva sitt inflytande bland västländer, vilket kan leda till fördömanden och liknande, så är Gill övertygad om att Kina räknat med det på förhand. Ett alternativ är att försöka att gå via Världshandelsorganisationen, men det lär dra ut på tiden.

– Jag tror att konflikten är ett väldigt djupt hål som det kommer att ta tid att ta sig ur. Det grundläggande problemet som skapat spänningarna kan inte lösas genom diplomatiska förhandlingar. Det är strukturella och grundläggande skilda åsikter, som har sina rötter i våra olika system. Kina är en auktoritär enpartistat, och Australien är en liberal demokrati. De är nästintill oförenliga, säger Bates Gill.

ANNONS

Gustav Sjöholm/TT

En man i provinsen Zhejiang funderar över vilket australiskt vin han ska köpa. Bild från tidigare i december.
En man i provinsen Zhejiang funderar över vilket australiskt vin han ska köpa. Bild från tidigare i december. Bild: Chinatopix/AP/TT
En bonde sår korn på sina fält utanför Brisbane i Australien. Arkivbild.
En bonde sår korn på sina fält utanför Brisbane i Australien. Arkivbild. Bild: Dan Peled/AP/TT

Tidslinje: Försämrade relationer

1972: Diplomatiska relationer etableras mellan Australien och Kina.

2015: Frihandelsavtal träder i kraft.

2017: I mars uttrycker Australiens utrikesminister Julie Bishop tveksamheter mot Kinas politiska system under ett tal i Singapore.

2017: Australiens underrättelseorganisation varnar för ökade kinesiska försök att påverka beslutsfattande i Canberra. Premiärminister Malcolm Turnbull presenterar i slutet av året lagar för att hindra utländskt inflytande.

2018: I augusti stoppar Australien den kinesiska teknikjätten Huawei från att delta i landets 5G-utbyggnad.

2020: I februari inför Australiens antidumpningskommission strafftullar mot kinesiska och malaysiska aluminiumprodukter.

2020: I april kräver premiärminister Scott Morrison en självständig utredning kring hur covid-19 uppstått. Kinas ambassadör i Australien varnar för att kinesiska konsumenter kan komma att bojkotta australiska varor.

2020: I maj inför Kina 80-procentiga strafftullar på australiskt korn och stoppar importen från fyra australiska köttföretag.

2020: Kinesiska utbildningsbyrån uppmanar i juni kinesiska studenter att vara försiktiga vid resor till Australien. Kinesiska turister varnas också för en betydande ökning av rasistiska attacker i landet.

2020: Australien stoppar i augusti försäljningen av mejeriföretaget Lion till ett kinesiskt bolag, med hänvisning till nationens intresse. Australien informeras om att den australisk-kinesiske journalisten Cheng Lei frihetsberövats i Peking. Strax därefter kallas de sista två korrespondenterna som arbetar för australiska medier i landet hem, efter rådgivning från diplomater.

2020: I november läcks medvetet ett brev från kinesiska ambassaden ut till australiska medier, med en lista på 14 punkter som irriterat Kina. Bland annat nämns negativ mediebevakning.

2020: I slutet av november publiceras ett manipulerat foto av det kinesiska utrikesdepartementets talesperson Zhao Lijian på Twitter. Bilden föreställer en australisk soldat som håller en kniv mot ett barns hals. "Ytterst upprörande", säger Scott Morrison.

2020: I slutet av november inför Kina strafftullar på australiskt vin på 200 procent. De senaste åren har 40 procent av Australiens vinexport gått till Kina.

2020: I december uppger kinesiska medier att Kina indirekt stoppar importen av australiskt kol, genom att uppge att kolkraftverk i landet inte längre behöver tillstånd för att importera kol, från alla länder utom just Australien.

Källor: The Conversation, BBC, ABC, Financial Review

Fakta: Ojämnt handelsförhållande

Kina och Australien är handelspartner, men Kina är betydligt viktigare för Australien än vice versa. Av Australiens export går all nickelmalm till Kina, liksom 95 procent av timret, 83 procent av järnmalmen, 77 procent av ullen, 76 procent av hummern, 55 procent av processade livsmedel, 54 procent av kornet, 47 procent av läkemedlen och nästan 40 procent av vinet.

Australien importerar samtidigt majoriteten av sina leksaker, belysningsprodukter, hushållsutrustning, tyg, möbler, datorer, elektroniska kretsar och telekommunikationsutrustning från Kina. Men Australien står samtidigt bara för 1,9 procent av Kinas globala försäljning.

Källa: The Strategist (Australian Strategic Policy Institute)

comments

Kommentarer

Kommentera

Vad tycker du? Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och TTELA förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS