Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter

Att raka eller inte raka

Sverige Rakat eller inte? En hårig armhåla på tv har väckt en hätsk debatt. Samtidigt förbereds en utställning om just hår.

En debatt om kroppsbehåring har blossat upp på sociala medier de senaste dagarna. Gnistan som tände elden var en kvinna i lördagens Melodifestivalpublik som fångades av kameran. Hon hade hår under armarna och bilden på kvinnan har sedan dess cirkulerat på nätet, med en hätsk debatt om kroppsbehåring som följd.

Men på twitter och bloggar upprörs många över hånet. Facebook-gruppen "Ta håret tillbaka!" skapades i måndags och uppmanade Facebook-användare att ta en bild på sin armhåla - rakad eller orakad - och lägga upp. Flera tusen har redan visat sitt stöd.

– Debatten visar att hår handlar om identitet och kan reta upp många människor. Just kroppsbehåringen är dessutom en generationsfråga. En lurvig armhåla blir provocerande lika väl som en rakad kropp kan vara provocerande för andra, säger Lena Kättström Höök, etnolog och intendent på Nordiska museet i Stockholm.

Hon jobbar för fullt med att förbereda en utställning, som ska öppna i höst, som handlar om just hår. Folk kan redan nu gå in på den så kallade "hårwebben" och dela med sig av sina tankar kring hår och identitet i dagens samhälle.

– Vi fick faktiskt in förslaget om en hår-utställning.För ett år sedan började jag göra research och kom fram till att det är ett lysande ämne. Vad säger håret om oss? Vad är tabu? Vad är äckligt och vad är vackert?

Lena Kättström Höök har bland annat tittat på hur vår relation till hår sett ut tidigare i historien. I Sverige har kroppsbehåringen hängt tätt ihop med klädmodet.

– Här finns inga belägg för att man försökt göra något åt kroppsbehåringen förrän på 1800-talet, när det började bli modernt med korta ärmar för kvinnor. På 1920-talet blev kjolarna kortare och kvinnorna började raka benen. Under 1900-talet har man visat mer och mer av kroppen. När stringtrosan kom på 90-talet började man även raka könshåret, säger Lena Kättström Höök.

Det har främst varit kvinnor som avlägsnat kroppshår, men på senare tid har även män tagit fram rakhyveln. Och manlig behåring - eller bristen på den - passerar inte alltid obemärkt. Lena Kättström Höök berättar om en doktorsavhandling från 2004 där högstadietjejer intervjuades kring just kroppsbehåring.

– De berättade om en kille på skolan som var väldigt snygg och mest populär av alla. Men när folk kom på att han rakade håret på kroppen sjönk hans status i botten.

Nordiska museets hårwebb: http://har.blogg.nordiskamuseet.se/

Bild - 1
Mest läst