Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter
Bild - 1

Fler jobb. Ett heltidsjobb som assistent kostar staten drygt en halv miljon kronor per år. En sänkning av restaurangmomsen har av regeringens egen utredning beräknats kosta cirka en och en halv miljon per jobb, skriver debattörerna. Bild: Arkivbild: JANERIK HENRIKSSON / SCANPIX

Assistans ger fler jobb än nya krogmomsen

Debatt GP DEBATT: Låt oss se LSS-reformen ur ett nytt perspektiv – som en jobbreform. Som sådan kan den sysselsätta betydligt fler unga som personliga assistenter än vad en sänkning av krogmomsen kan ger i form av ökad sysselsättning, skriver Kathleen Bengtsson-Hayward och Lise Lidbäck, Neurologiskt Handikappades Riksförbund.

LSS (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) infördes 1994 och gav då cirka 6 000 personer med svåra funktionsnedsättningar möjlighet att leva mer som andra. Till följd av misstankar om organiserad kriminalitet inom assistansen i bland annat Halland, så har regeringen i år tillsatt en utredning. Utredningen ska undersöka hur man kan förhindra att reformen utnyttjas av kriminella. Så långt allt väl. Men som av en händelse fick utredningen i uppdrag att också komma till rätta med kostnadsutvecklingen inom LSS. Det implicita antagandet är att LSS är en förlustaffär.

Låt oss se LSS-reformen ur nytt perspektiv – som en jobbreform. LSS är en reform som sysselsätter, om än i olika grad, cirka 70 000 personer. Siffran är en uppskattning från en statlig utredning från 2008. Enligt Socialstyrelsen har många av dessa en svag anknytning till arbetsmarknaden till följd att de saknar yrkesutbildning.

Bättre potential

Vi som har insyn i systemet tycker oss också se en överrepresentation av invandrare och unga bland assistenterna. Arbetslösheten är högre i dessa grupper och många insatser görs för att få dessa i arbete. Ett bra exempel är att regeringen sänker momsen på restauranger. Motiven som anförts är att branschen sysselsätter just unga, personer med lägre utbildningsgrad och personer med invandrarbakgrund.

Vi har ingen åsikt om huruvida sänkningen av momsen på krogen är rätt eller fel, vi är partipolitiskt obundna. Men det förhindrar oss inte från att ställa politiska förslag i ljuset av andra. För sänkningen av restaurangmomsen måste vägas mot andra reformer då pengar inte växer på träd. Så hur klarar sig LSS-reformen mot sänkningen av krogmomsen i ett jobbperspektiv? Riktigt bra. Ett snabbt överslag visar att ett heltidsjobb som assistent kostar staten drygt en halv miljon kronor per år. En sänkning av restaurangmomsen har av regeringens egen utredning beräknats att kosta cirka en och en halv miljon per jobb.

Sett ut ur ett jobbskapande perspektiv är LSS-reformen ett i jämförelse effektivt sätt att få folk med en annars svag anknytning till arbetsmarknaden i arbete. Vi kan ytterligare skärpa detta perspektiv, för i dag är det allenarådande perspektivet att LSS-reformen är dyr och skenar utan kontroll. Det är lätt att tycka när man studerar statistiken som visar att reformen kostar mer och mer. Men om vi börjar se till de alternativkostnader som finns i att göra nedskärningar i reformen, blir bilden kanske annorlunda. För vad blir konsekvenserna i reda ekonomiska termer om assistansberättigade blir sjuka och hemtjänsten ännu dyrare?

Vi vill ha politiker som inte spenderar alla våra skattepengar så att de tar slut i förtid. Då kan vi heller inte komma dragandes med det gamla argumentet man inte bara ska se till ekonomin. Tvärt om så tror vi att LSS-reformen skulle klara en ordentlig granskning som bygger på fakta och beräkningar, i stället för fördomar och spekulationer. LSS måste ses ur ett större perspektiv än blott som en budgetpost som måste minska. Se det som en ballong: klämmer du åt den på ett ställe så expanderar den någon annanstans, och klämmer du i för hårt så spricker den.

Läge att tänka efter

Vi måste fråga oss: har vi har råd att dra ned på LSS? Det är helt enkelt så att den som vill dra ner på LSS-reformen blir svaret skyldig: hur ska de personer som förlorar jobbet få ett nytt jobb och till vilken kostnad och hur ska de som kan jobba med stöd av LSS kunna fortsätta jobba? Om de inte kan svara på dessa frågor bör de tänka sig för både en och två gånger innan de genomför nedskärningar i LSS-reformen.

Kathleen Bengtsson-Hayward

förbundsordförande Neurologiskt Handikappades Riksförbund

Lise Lidbäck

styreseledamot

Neurologiskt Handikappades Riksförbund

Mest läst