Se till att du har den senaste versionen av GPs app, så att du inte missar några nyheter - uppdatera här

Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter

Ask går ett steg längre än EU

Telefon- och bredbandsoperatörer ska lagra mobil- och e-posttrafik i sex månader. Uppgifter ska lagras även när den som blir uppringd inte svarar.

Under torsdagen presenterade justitieminister Beatrice Ask (M) en lagrådsremiss om lagring av data om mobil- och e-posttrafik som regeringen beslutat om.

Regeringen föreslår att telefon- och bredbandsoperatörer ska lagra uppgifter i sex månader, den kortast möjliga tiden enligt EU:s direktiv. Anledningen är hänsyn till integriteten.

- Förslaget innebär att uppgifterna bara får lämnas ut i brottsbekämpande syfte, säger justitieminister Beatrice Ask på en presskonferens.

När det gäller trafikuppgifter går regeringen längre än vad EU-direktivet kräver. Enligt remissen ska trafikuppgifter sparas även när den som blir uppringd inte svarar.

- Annars utnyttjar brottslingar detta och undviker att svara, säger Beatrice Ask.

Enligt Ask används redan i dag de aktuella uppgifterna väldigt ofta vid brottsutredningar. Fick polisen bestämma så skulle de antagligen lagras mycket längre, enligt justitieministern.

Polisen och andra myndigheter kommer att få betala för de uppgifter som begärs ut. Det ska enligt justitieministern borga för att rättssäkerheten och integriteten värnas.

Regeringen föreslår att lagen träder i kraft den 1 juli nästa år.

Ask hoppas att Sverige nu slipper dryga böter för att landet inte införde EU-direktivet i tid.

Enligt förslaget ska leverantörerna stå för kostnaderna för lagring, säkerhet och anpassning av systemen. Myndigheterna ska svara för kostnaderna vid utlämnande av uppgifter. Enligt regeringens beräkningar så kommer kostnaderna för lagring uppgå till cirka 200 miljoner kronor. Kostnaderna för att lämna ut uppgifterna beräknas uppgå till 20 miljoner kronor årligen.

Regeringen har tagit lång tid på sig att genomföra EU-direktivet, men det måste genomföras.

- Sverige har dömts i EU-domstolen för att inte ha genomfört detta i tid och en ny stämning väntar. Det kan leda till höga böter och vite tills lagstiftningen är på plats. Vi måste agera. Vår förhoppning är att EU-kommissionen tar fasta på vårt förslag och inte går vidare, sade justitieminister Beatrice Ask.

Remissen är ett led i införandet av EU:s omtvistade datalagringsdirektiv.

Direktivet tvingar medlemsländerna att lagstifta om lagring av data om telefonsamtal, sms, e-post och annan internettrafik. Syftet är att förhindra och lösa brott.

Sverige har fällts i EU:s domstol för att inte ha infört direktivet.

EU antog datalagringsdirektivet i mars 2006. Terrordåden i Madrid 2004 blev en hävstång för att EU:s regeringar skulle kunna driva igenom kravet.

Lagarna ska tvinga telefon- och internetoperatörer att masslagra uppgifterna i minst ett halvår och maximalt i två år. Uppgifterna ska finnas tillgängliga om polisen behöver dem för att utreda brott.

Direktivet har lett till tidvis våldsam debatt inom hela EU. Flera länder anser att lagen strider mot yttrandefriheten.

Datalagringsdirektivet har kritiserats hårt av dem som anser att sådana regler inskränker integritetsskyddet och skapar ett övervakningssamhälle.

Såväl organisationer för medborgerliga rättigheter som telefonoperatörer har pekat på de problem som finns med att ha uppsikt över enskilda människors kommunikation.

Syftet med datalagringen var att skaffa sig nya vapen i kampen mot terrorism, men med tiden lades mer betoning på grov brottslighet över huvud taget.

I oktober läckte ett utkast till lagrådsremissen ut. Där föreslogs att ett brott inte behöver ha fängelse i straffskalan för att polis och åklagare ska kunna begära ut uppgifter från bredbandsoperatörerna om ip-nummer. Om det blir verklighet skulle det innebära att de uppskattningsvis en miljon svenskar som ägnar sig åt fildelning inte längre kan känna sig säkra.

- DDR-samhället rycker allt närmare, sade Jon Karlung, styrelseordförande för bredbandsföretaget Bahnhof, då.

(TT)

Mest läst