Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

    1/8

    Den här artikeln ingår för dig som är kund.

    Arkitekten som byggde själv

    Magnus Månsson ville ta ett steg till som arkitekt och både rita, bygga och förvalta en fastighet. Resultatet blev ett hyreshus på Danska vägen som har nominerats till Årets bygge 2014.

    GP Bostad har stämt träff med Magnus Månsson hos Daniel Ebanks som bor högst upp i huset. Daniel återvände till sina rötter när han flyttade hit.

    Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

    - När jag var liten gick jag på ett dagis som låg på den här tomten. Sedan har jag bott i Luleå men nu har jag återvänt hit till Lunden. Jag är lokalpatriot, säger han och skrattar.

    Daniel flyttade in när huset var nytt i maj förra året. Han har en tvåa på 49 kvm på sjätte våningen med kök och vardagsrum hopbyggda. Daniel berömmer planlösningen och säger att han speciellt tycker om det förhöjda taket i mitten på allrummet med tre meter i takhöjd.

    - Ja, det ger mera rymd. Men det får inte vara alltför högt i tak, det ger motsatt effekt och rummet känns mindre, säger arkitekten Magnus Månsson.

    Han förklarar hur han tänkt i planeringen av kök och allrum.

    - Det är ek i nederskåp och socklar eftersom de slits mest. Överskåpen är vita och går samman med väggen medan skåpdörrarna i ek blir som en möbel, säger han och stryker med handen över den bruna ekdörren.

    För att ge en enhetlig rumskänsla är det parkett i både vardagsrum och kök så att det ena rummet går sömlöst över i det andra.

    Magnus Månsson har både ritat Avalon hotell (där poolen sticker ut över takkanten) och Posthotellet, han är koncernchef för Semrén & Månsson och professor i arkitektur på Chalmers. Men han ville ta arkitektrollen ett steg vidare.

    Fram till miljonprogrammet i mitten på 1960-talet var arkitekten mångkunnig och var med och styrde byggprojekten. Men sedan har arkitektens roll blivit reducerad till att leverera ritningarna till husen och yrkesgruppen har blivit bortkopplad från inflytande över själva byggandet.

    - Min vision är att återupprätta arkitektens gamla roll och återigen bli byggherrens mest förtrogne. I ett branschperspektiv är det en möjlighet till paradigmskifte och att arkitekten åter blir en heltänkare.

    Arkitekter brukar beskyllas för att inte ta ansvar för ekonomin.

    - Det här är ett sätt att visa våra kunder att vi kan det och efter det här projektet har det blivit fler diskussioner med kunderna om ekonomiska frågor.

    I Sverige är det mycket ovanligt att arkitekten också ansvarar för byggnation, nätverket Byggande arkitekter har bara ett 15-tal medlemmar. Enligt Magnus är det hälften som hittills byggt i egen regi. Och av dem som byggt bostäder är det bara Magnus Månsson som byggt hyresfastighet, de övriga har byggt bostadsrätter.

    - Kortsiktigt är det mycket lönsammare att bygga bostadsrätter, när bostadsrättsföreningen tagit över så är byggherrens åtagande klart.

    På ett sätt är också projektet på Danska vägen ett inlägg in den bostadspolitiska debatten.

    - Det här är ett sätt är att visa att det går att bygga hyresrätter med hög kvalitet och få det att fungera affärsmässigt.

    Projektet började med att Magnus Månsson fick en markanvisning av kommunen, men uppmanades att dela den med två andra bolag. Han ritade alla tre husen på tomten, två nästan likadana hus som ligger åt gatan, det ena byggde och äger han själv, det andra byggdes av ett annat bolag. I sluttningen bakom de två hyreshusen ligger en bostadsrätt som byggdes av JM.

    Att Magnus Månsson kunnat få ekonomi i att bygga en hyresfastighet säger han beror på två faktorer.

    Dels har han en liten organisation som ger små overheadkostnader, dels är huset rationellt byggt. Arkitekturen är vad han kallar repetitiv, hela huset är uppbyggt av moduler, alla trapphusen är i princip lika, badrummen är lika, och så vidare.

    - Tack vare låga grundkostnader har jag fått möjlighet att öka kvaliteten i detaljer som håller längre vilket ger bättre ekonomi på längre sikt och ökar värdet på huset.

    Exempelvis är fasaden i tegel och golven i entré och hissar i kalksten, dyrt men hållbart.

    I fastigheten finns 68 lägenheter, fyra ettor, femton treor, fem fyror och resten är tvåor från 41 till 55 kvm.

    Mest eftertraktade på Boplats Göteborg är ettor och tvåor, kanske för att hyran för de större lägenheterna närmar sig smärtgränsen, fyrorna är på 84 kvadratmeter och kostar strax under 12 000 kronor i månaden.

    Daniels lägenhet är ovanlig med snedtak överallt i lägenheten, de lutande fönstren gör att man inte kan missa vad det är för väder ute och de ger ett flödande ljus.

    Ändå ljusare är nog Ellen Burges och Per Ahlströms mer konventionella trea. Också deras lägenhet har kök och vardagsrum sammanbyggda vilket ger ett generöst vinkelrum.

    Paret flyttade ihop i den här lägenheten i juni förra året. Ellen hade stått i bostadskö i flera år och blev erbjuden en tvåa men kunde välja den här trean istället.

    - Först till kvarn…, säger hon och ler stort.

    Lägenheten ligger på en södergavel och har fönster åt tre håll. Utanför vardagsrummet har de en stor balkong och en liten kyrkogård tvärs över gatan ger rymd och grönska utanför fönstren.

    De har sålt sina gamla möbler och köpt nya för att skapa en gemensam stil, modernt och stilrent på gränsen minimalistiskt.

    - När man flyttar in i en ny lägenhet är det kul att möblera som man vill leva, säger Per.

    Färgerna är vitt, grått, rostfritt med någon accent i rött.

    - Vi har väldigt lika smak, så hittills har vi varit överens om allting, säger Ellen.

    Danska vägen utanför har mycket trafik men lägenheten har effektivt bullerskydd med dubbla fönster så trafikbullret hörs inte.

    - Bortsett från trafiken är det ett lugnt område och nära till Skatås och Delsjön, säger Per.

    De är gillar planlösningen och har inget att klaga på kvaliteten.

    - Det känns som det är genomtänkt och gediget, säger Per.

    - Vi har varit väldigt nöjda hittills, lägger Ellen till.

    Eftersom Daniel Ebanks bor högst upp så har han vidsträckt utsikt från balkongen mot Strömmensberg på andra sidan Östra kyrkogården.

    Nu när han har besök av arkitekt, byggherre och fastighetsägare i en person passar han på att fråga om råd för insynsskydd för balkongräcket

    - Det funkar bra med tyg, om du inte väljer alltför ljus färg håller det sig fint. Men gör det inte högre än spjälorna i räcket så det inte stänger ute ljuset, säger Magnus Månsson.

    Innan vi går betonar Daniel att han gillar sin lägenhet.

    - När jag kom in här första gången fick jag känslan att här kommer jag att trivas. Och jag trivs så otroligt bra, så här stannar jag, säger han.

    Per-Olof Eliasson

    Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.