Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter

Arbetsmiljön viktigare än lönen

Ekonomi LO-basen missade de ungas viktigaste arbetslivsfråga i sitt förstamajtal. Inget är viktigare än arbetsmiljön, enligt GP/Sifos nya undersökning.

Var tredje svensk, och nästan varannan ung person, anger bättre arbetsmiljö som den viktigaste arbetslivsfrågan.

Den är viktigare än lönen, arbetstiden och pensionsåldern, enligt GP/Sifos enkät besvarad av 1 000 svenskar.

– Det är ett mycket intressant resultat, säger Annika Härenstam, professor vid Institutionen för arbetsvetenskap vid Göteborgs universitet, och specialiserad på förändringar i arbetslivet.

47 procent av de unga i åldrarna 15-29 år tycker att fysisk eller psykisk arbetsmiljö är viktigast. Det är en andel som är statistiskt säkerställd i undersökningen.

Bland de unga är det ingen skillnad mellan vad män och kvinnor tycker. I nästa åldersgrupp, 30-49 år, är det en betydligt större andel kvinnor än män som lyfter fram arbetsmiljön som det mest angelägna området.

En bortglömd fråga

Men arbetsmiljön har blivit den bortglömda arbetslivsfrågan. Enligt Annika Härenstam har den kommit i skymundan både i den politiska debatten och i fackets prioriteringar.

LO-ledningen uppmärksammade arbetsmiljöfrågorna senast i onsdags, med anledning av FN:s Världsarbetsmiljödag.

Då manades till en nationell kraftsamling på arbetsmiljöområdet, och LO lade i sitt upprop skulden på den borgerliga regeringen bland annat för minskade anslag till Arbetsmiljöverket och utbildning av skyddsombud. Även nedläggningen av Arbetslivsinstitutet kritiserades.

Men Annika Härenstam, som tidigare arbetade på Arbetslivsinstitutet, anser att det är en process som inleddes redan under tidigare regeringar.

– Det har tonats ned under en lång period, ända sedan tidigt 90-tal. Ibland kan man få en uppfattning att arbetsmiljöproblemen är lösta. Men så är det ju inte, det visar de här svaren.

Ökat tryck på de anställda

Den offentliga debatten handlar mest om arbetstidsfrågor, pensionsfrågor, ersättningsfrågor och andra stora systemfrågor som kollektivavtal, a-kassa och turordningsregler.

Samtidigt har omfattande rationaliseringar både i näringslivet och på den offentliga sektorns arbetsplatser påverkat villkoren för dem som jobbar. Färre skall utföra fler arbetsuppgifter. Och trycket ökar på kostnadsanpassningar och lönsamhet. Annika Härenstam pekar på en faktor till, som särskilt gäller yrkesgrupper i offentlig sektor – vården, skolan och omsorgen – där stora delar av den kvinnliga arbetskraften finns.

– Kundperspektivet har tagit överhanden. Det är väl bra, men det har ibland blivit på bekostnad av arbetsmiljön och de anställdas villkor. Kvalitet mäts bara i hur nöjda kunder, patienter och andra brukare är.

Tuffare för högutbildade

Annika Härenstams erfarenhet är att anställda inom privata, lågavlönade serviceyrken har drabbats mest av försämrad arbetsmiljö och större osäkerhet i anställningarna. Men det gäller också högutbildade inom offentlig sektor.

– Lärare, rektorer, läkare, socialassistenter. Många är kvinnor som arbetar i akademiska yrken och i mellanchefspositioner.

Det återspeglas också i resultatet från GP:s Sifoundersökning. Andelen Saco-medlemmar som pekar ut arbetsmiljö som den viktigaste frågan är betydligt högre än andelen TCO-anslutna tjänstemän. Saco organiserar många högutbildade i offentlig sektor.

– Det är anmärkningsvärt att högutbildade grupper har fått så stora försämringar i sin arbetsmiljö. De har inte kunna använda sitt fackliga inflytande eller utbildning för att stå emot kraven från arbetsgivaren, säger Annika Härenstam.

Hon ser det som ett misslyckande för facken.

– Det har varit omfattande nedskärningar som facken har varit tvungna att acceptera, men arbetsmiljö har inte fått tillräcklig tyngd.

Arbetstid och lön också viktigt

Den fråga som uppfattas som näst viktigast i GP/Sifos undersökning är mer flexibel arbetstid, tätt följd av högre lön.

Lönen är en ungdomsfråga, enligt undersökningen, medan möjligheten att anpassa arbetstiden är viktigare i den åldergrupp där det är vanligare med barn.

Det går också att läsa ut andra statistiskt säkerställda resultat av undersökningen, till exempel att kortare arbetstid är en fråga som uppfattas som betydligt viktigare i det rödgröna blocket, än bland regeringsalliansens sympatisörer.

Det är en fråga som 7 procent av alliansens anhängare värderar som viktigast. I oppositionsblocket är det 18 procent som tycker så. Men det beror på att Vänsterpartiets sympatisörer prioriterar arbetstidsfrågan extra högt (31 procent), medan de socialdemokratiska väljarna inte avviker från genomsnittet.

Tydlig skillnad mellan blocken

Även i arbetsmiljöfrågan är det signifikant skillnad mellan blocken. 27 procent på den borgerliga sidan tycker att det är den viktigaste frågan, jämfört med 35 procent i vänsterblocket. Det är Miljöpartiets anhängare som särskilt drar upp siffran. Hela 42 procent av MP:s sympatisörer värderar arbetsmiljön högst.

Intervjuerna är genomförda 26-29 april.

Svaren visar vad ett tvärsnitt av befolkningen från 15 år och äldre anser vara den viktigaste arbetslivsfrågan.

Bland de 1 000 svarande finns både studerande, pensionärer, egna företagare och anställda.

554 personer är aktiva i yrkeslivet.

Mest läst