Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter
Bild - 1

Med en öppnare attityd för människors olika kompetenser och med en större acceptans för att personliga assistenter kan vara en persons armar och ben även på arbetsplatsen, kan fler personer få tillträde till arbetsmarknaden, skriver debattören. Bild: Bild: Hasse Holmberg / SCANPIX

Arbetsmarknaden måste öppnas upp

Debatt Många unga med omfattande rörelsehinder har i dag ingen chans på arbetsmarknaden. De tvingas leva på existensminimum i ett livslångt utanförskap. Ett resursslöseri som cementerar ett förlegat synsätt om att personer med funktionsnedsättningar inte har något att bidra med, skriver Agnetha Mbuyamba, förbundsordförande, RBU.

I dag står många unga vuxna med omfattande fysiska funktionsnedsättningar utan varken arbete eller meningsfull sysselsättning. Trots subventionerade anställningar och andra arbetsmarknadspolitiska insatser, har de svårt att hävda sig på arbetsmarknaden.

Precis som andra människor vill de arbeta och vara en del av samhället. Bryta utanförskapet och slippa leva på existensminimum.

I början av maj presenterade FunkA-utredningen betänkandet Sänkta trösklar - högt i tak som ger förslag på hur de arbetsmarknadspolitiska insatserna för personer med funktionsnedsättning kan göras mer träffsäkra, flexibla och kostnadseffektiva.

Tyvärr innebär förslagen inte något revolutionerande som öppnar upp arbetsmarknaden för just personer med omfattande fysiska funktionsnedsättningar.

Behövs större acceptans

Många möts redan på Arbetsförmedlingen med skepsis. Om inte ens Arbetsförmedlingen har en tro på att alla människor kan utföra ett arbete, hur ska då arbetsgivare kunna se värdet av att anställa en person med omfattande fysiska funktionsnedsättningar?

Med en öppnare attityd för människors olika kompetenser och med en större acceptans för att personliga assistenter kan vara en persons armar och ben även på arbetsplatsen, kan fler personer få tillträde till arbetsmarknaden.

Men så länge myndigheter och företag inte ser vinsterna med en mångfald på arbetsplatsen, finns det människor som inte kommer att få ett arbete. Inte ens med subventionerad anställning eller andra insatser. Även för dem måste det finnas en plats.

Efter att ha bollats fram och tillbaka hos Arbetsförmedling och Försäkringskassa, hänvisas alltför många unga vuxna till kommunens dagliga verksamhet. Problemet är att de varken har en utvecklingsstörning, autism eller en begåvningsmässig funktionsnedsättning efter hjärnskada i vuxen ålder. Och har därför inte rätt till daglig verksamhet enligt LSS. De hamnar i ett ingenmansland, dömda till ett liv i utanförskap och fattigdom.

När rätten till daglig verksamhet infördes i den då nya lagen, LSS, i början av 90-talet fanns det en uttalad politisk ambition hos den dåvarande regeringen att alla som omfattades av LSS skulle få rätt till sysselsättning. Men man bedömde då att Sverige inte hade råd. Frågan skulle i stället prövas igen när den ekonomiska situationen medgav det.

Nu diskuteras en utvidgning av rätten till sysselsättning, men endast för personer med psykiska funktionsnedsättningar. Personer med omfattande fysiska funktionsnedsättningar är fortfarande en bortglömd grupp som hamnar mellan stolarna.

Ingen vill ta ansvar

När RBU lyfter frågan om sysselsättning för personer med omfattande fysiska funktionsnedsättningar får vi intrycket av att varken Maria Larsson (KD) eller Hillevi Engström (M) vill ta huvudansvaret. Men om frågan inte hör hemma hos vare sig Socialdepartementet eller Arbetsmarknadsdepartementet, var hör den då hemma?

Har vi råd med alla människor? Det är en fråga vi ofta ställer politiker. Hittills har ingen sagt att vi inte har det. Det är nu dags att regeringen tar ansvar, och inför en lagstadgad rätt till meningsfull utvecklande sysselsättning även för personer med omfattande rörelsehinder.

Agnetha Mbuyamba

förbundsordförande

Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar (RBU).

* RBU är en organisation som främst inriktar sig på barn- och familjefrågor.

* Förbundet har ca 12 000 medlemmar.

* RBU arbetar aktivt för att förändra attityderna i samhället och skapa bättre förutsättningar för unga med funktionsnedsättningar och deras familjer.

Källa: rbu.se

Mest läst