I den akuta och traumatiska fasen efter fyra nazistungdomars mord på John Hron 1995, sökte Kungälvs kommun efter olika sätt att agera. Ett långsiktigt strategiskt arbete – kallat Toleransprojektet – inleddes för att i grunden förändra jordmånen för den våldsbejakande extremismen som rotat sig alltför väl i vår kommun. Toleransprojektet har visat sig inte bara vara mycket framgångsrikt mot extremintolerans utan även ekonomiskt mycket lönsamt.
Ny rapport klar
I dag presenterar Kungälv tillsammans med stiftelserna Expo och Teskedsorden en socioekonomisk rapport för Toleransprojektet i Kungälv. Rapporten, som utarbetats av nationalekonomerna Ingvar Nilsson och Anders Wadeskog tillsammans med beteendevetaren Eva Lundmark, visar att Toleransprojektet även i ekonomiska termer är oerhört lönsamt.
Under 2012 har forskarna följt upp alla Kungälvs kostnader för Toleransprojektet och jämfört dem med hur stor kostnad samhället hade fått bära om kommunen inte hade bedrivit detta riktade arbete. Det som framkommit är att för varje krona Kungälvs kommun har avsatt i Toleransprojektet, finns en samhällsekonomisk besparing på lågt räknat 22 kronor. Eller annorlunda uttryckt, genom de 13 miljoner som vi investerat har samhället sparat 290 miljoner.
Bjuds in till samtal
Inom Toleransprojektet har vi, på frivillig grund, vänt oss till alla de elever som funnits i våldsbejakande extremgrupper eller i riskzonen för dessa. Samtidigt har det funnits plats för elever som är intresserade av ämnesområdet i stort utan att finnas i någon riskmiljö. Det är vår övertygelse att alla människor har förmåga och vilja att leva sida vid sida om man ges utrymme att reflektera, får lov att framföra sina tvivel utan att fördömas och bjuds in till ett samtal utanför den invanda kretsen. Detta har vi lyckats med i Kungälv genom tålamod och förväntningar som inte syns i årsrapporter men som upplevs i skiftningar mellan ungdomsgenerationer.
Vågade lita på projektet
Det har snart gått 20 år och endast ett fåtal av de som initierade arbetet finns i dag kvar på olika beslutspositioner. Under dessa två årtionden har det varit nära flera gånger att Kungälv slagit sig till ro och avbrutit arbetet med hänvisning till att pengarna gör bättre nytta på annat håll. Där andra kommuner investerat tusenlappar i arbetet för tolerans har Kungälv investerat miljonbelopp. Men tack vare samstämmighet, uthållighet och långsiktighet har vi förmått att se de strukturella problemens långa livscykler och vågat lita på att det ganska kostsamma arbetet är lönsamt i mänskliga värden.
I ärlighetens namn skall det sägas att det främsta motivet till detta har varit rent moraliska. Nöjda elever, entusiastiska medarbetare och det demokratiska samhällets rätt och skyldighet att försvara människors lika värde, har fått Kungälv att säga nej till varje propå om nedläggning av projektet för att i stället skjuta till de medel som behövts.
Någonstans har vi anat att det förmodligen även är ekonomiskt lönsamt, men om det varit så, har det dolts i strömmen av tertialrapporter, kontoanalyser och årsbokslut där Toleransprojektet endast redovisats som en minuspost. Men nu kan vi, för första gången, med fog säga att tolerans lönar sig.
På en allmänmänsklig nivå är det inte så svårt att förstå att det är bra att ett samhälle präglas av samexistens, dialog och kompromisser i stället för konfrontationer och bristande tillit.
Nu vet vi också att det öppna samhället har ett ekonomiskt värde som vi över alla partigränser har en gemensam skyldighet att värna om.
Tar projektet vidare
Vi är naturligtvis stärkta av rapporten och kommer att fortsätta vårt långsiktiga och uthålliga arbete. Skillnaden är att vi kommer att se det som en investering både i tolerans och i ekonomi.
Vi kommer även ta denna lärdom med till andra angränsande områden och för att se vilka av de kortsiktiga kostnaderna som leder till framtida vinster i demokrati och välfärd.
Anders Holmensköld (M)
kommunstyrelsens ordförande, Kungälv
Miguel Odhner (S)
oppositionsråd, Kungälv
Ingvar Nilsson
nationalekonom och rapportförfattare
