Se till att du har den senaste versionen av GPs app, så att du inte missar några nyheter - uppdatera här

Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter
Bild - 1
Anna Johansson, infrastrukturminister (S).

Anna Johansson: Inget kan stoppa Västlänken

Infrastrukturminister Anna Johansson vill hellre blicka framåt mot nästa projekt – och få tid att fundera över varför frågan om Västlänken blivit så infekterad. – En del inslag är ju rena personangrepp, säger hon.

Samma dags som vi träffar landets infrastrukturminister på hennes tjänsterum i Stockholm har GP berättat om att striden om Västlänken på nytt blossat upp inom Moderaterna i Göteborg. Nyheten har ännu inte nått Anna Johansson, men hon höjer inte ett ögonbryn i förvåning. För det är ju inte så att frågan väckts till liv igen, snarare så att den vägrar dö.

Med lite perspektiv på Göteborgspolitiken och i rollen som infrastrukturminister – vad tänker du om det?

– Hela världen pratar om stora infrastrukturprojekt. Jag ska till Japan nästa vecka, där bygger man nästa generations höghastighetståg som går i 600 kilometer i timmen. Kina pratar på fullt allvar om att bygga tågtunnel under Mount Everest. Var jag än är i Sverige frågas det efter mer pengar till infrastruktur – och så har vi en diskusson i Göteborg som är helt tvärtom: ”vi vill inte ha det här, det är bra som det är”. Det är väldigt, väldigt märkligt, nästan absurt.

Vad tror du att det beror på?

– Det påverkar säkert att de beslut som togs gick ganska fort. Men i grund och botten tror jag att mycket av motståndet handlar om att man ogillar trängselskatten och att motarbeta Västlänken blir för många ett sätt att ta bort behovet av trängselskatt.

Kunde ni gjort något annorlunda?

– Vi hade nog vunnit på att vara mer ödmjuka inför hur människor känner inför det här. Resultatet hade kanske blivit det samma, men vi kunde ha förklarat mer varför vi tagit den ställning vi gjort.

Varför var ni så tysta i den här frågan under valrörelsen?

– Det finns nog flera skäl, men en orsak är att frågan var politiskt avgjord och det finns andra utmaningar i Göteborg än att man får betala när man kör bil genom stan som vi hellre ville prata om. Frågor som arbetslöshet och ökade sociala klyftor, skolresultat, konkurrenskraft. Sedan har det inte alltid lika lätt för oss att komma ut när vi velat kommunicera, som det varit för motståndarna. Debattklimatet kring den frågan är lite speciellt.

Vad tänker du om det, varför är det så infekterat?

– Ja, det kan man fundera på. Jag vet faktiskt inte vad som får just den här frågan att trigga på det här sättet. En del inslag i debatten är ju rena personangrepp, och en rätt obehaglig debatton. Och hur man använder begrepp som demokrati och ansvar på ett ganska otäckt sätt.

Vad tänker du på då?

– När man säger att det här inte är ett demokratiskt beslut. Då underkänner man ju hela den representativa demokratin och legitimiteten för den. Riksdagen fattar massor av beslut som slår rakt in i människors plånböcker. Man kan tycka illa om besluten, men det är ingen som hävdar att de är odemokratiska. Det finns en del inslag i debatten, på en principiell nivå, som man kanske måste resonera kring när det lugnat ned sig.

Har du märkt av den obehagliga debattonen?

– Ja, det är klart, det har väl alla som varit inne i den här debatten. Tonen är fränare och inslag av ”ni är fan idioter, som inte fattar någonting” har varit vanligare än vad man är van vid. Framförallt i sociala medier och mejl, men också i samtal med folk. De poppar upp i andra sammanhang också, men det har varit mer påtagligt här.

Vad skulle hända om man stoppade projektet för att utreda andra alternativ?

– Att utreda andra alternativ går fort, för det är gjort flera gånger. Det är ju inte så att någon vaknade en morgon för fyra år sedan och tänkte ”jag fick en jävligt bra idé i natt” – och sedan körde man. Utan det är utrett, under lång tid, flera decennier egentligen.

Vad ska till för att stoppa projektet?

– Alla beslut är ju fattade och det har de varit i flera år, så jag har svårt att se vad det skulle vara. Det här är en process som har sin gång, besluten är på plats och byggena är påbörjade.

Vad är det som talar för Västlänken?

– När syftet har varit att öka kapaciteten i järnvägsnätet för att öka pendlingen och ta emot en ökad befolkning och ett ökat antal företag och utvecklad stadskärna och få en överflyttning från personkollektivtrafik – när man räknar in alla de målen, har jag svårt att se att det finns ett annat alternativ som är bättre. Och det har ju de som tittat på det här mer professionellt också kommit fram till. Om det hade funnits en annan lösning som var billigare och bättre, så hade man ju valt den.

Finns det inga nackdelar?

– I det längre perspektivet tror jag inte det, men under tiden det byggs är det klart att det får påverkan i stadsmiljön. Det får å andra sidan stora viadukter och broar eller flyttar av Centralstationer – eller vad det nu varit frågan om – också. Det finns inga stora infrastrukturprojekt där man bara knäpper i fingrarna och så är allt på plats. Alternativet till det är att inte bygga någonting alls, och jag tror att väldigt få tycker att infrastrukturen i Göteborg håller för 30–40 år framåt i tiden.

Vad skulle det innebära om den inte byggdes?

– Risken är att Göteborg slutar växa och att vi därmed får sämre förutsättningar än andra regioner att erbjuda befolkningen ett gott liv framöver. Det är en enorm risk förknippad med att möta framtidens behov redan nu. Och det handlar inte bara om Västlänken, utan det ingår en hel del andra projekt i det västsvenska paketet som också är viktiga. Sedan behöver vi göra ännu mer saker, men det som är tråkigt är att nu hamnar hela diskussionen precis som att det här är det sista som görs. Så är det ju inte. Det kommer behövas ytterligare utveckling: hur ska kollektivtrafiken se ut i framtiden, hur kan hamnen utvecklas? Det är många frågor kvar och den diskussionen borde vi ha redan nu.

.

Fakta: Anna Johansson
Ålder: 43 år.
Bor: Göteborg. Har en övernattningslägenhet i Stockholm.
Gör: Infrastrukturminister sedan i höstas. Ordförande för Göteborgs arbetarekommun sedan 2007.
Bakgrund: Ledamot i Göteborgs kommunfullmäktige mellan 1998 och 2014. Ordförande i SDN Bergsjön 2003–2009. Biträdande kommunalråd med ansvar för förskola/skola 2009–2014.

Mest läst