Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter
pressbild6

Med Silmeh kan Gizla tala om allt. Eller rättare sagt, Silmeh manar fram allt ur hennes innersta gömmor. Bild: Ulrich Hillebrand

Angereds teater | Schh!

Med fantasins hjälp leker Schh! fram livets hemligheter. Lis Hellström Sveningson ser en ny barnpjäs på Angereds teater.

Teater

Schh!

Av: Emmeli Stjärnfeldt

Regi och dramaturgi: Elmira Arikan

Medverkande: Segal Mohamed och Emmeli Stjärnfeldt

Spelas t o m 29 april

Den som är ensam och bär på mycket kan ibland behöva uppfinna en vän för att lätta på trycket. Nu är det förhållandet inget som Emmeli Stjärnfeldts pjäs Schh! skriver oss på näsan. När publiken möter Gizla och Silmeh är de två leksugna kompisar, vilka som helst. Fast Silmeh är lite extra allt, kan massor av språk och har nära till nya upptåg av alla möjliga slag.

Leken är utgångspunkten i Elmira Arikans regi. Den enkla scenografin, stora hängande tyger och ett antal färgglada kuber i olika storlekar lämpar sig väl för den tafatt som inleder. Barnpubliken hejar livligt på, men Segal Mohamed och Emmeli Stjernfeldt bromsar proffsigt innan entusiasmen urartar till skrikig ”hon är där”-barnteater.

I stället får de oss att lyssna. Gizla är ensam och lite ängslig. Hemma gäller de vuxnas regler, i skolan är det andra ungar som styr. Med Silmeh i spetsen smyger flickorna sig ut i frihet en kväll – passerar listigt pappa genom att leka katt under köksbordet.

Med Silmeh kan Gizla tala om allt. Eller rättare sagt, Silmeh manar fram allt ur hennes innersta gömmor. Hemligheterna Gizla bär på. Mobbningen i skolan, de tuffa killarna som verkar kunna säga – och ibland göra – vad som helst. Förresten inte bara killarna, tjejerna kan också vara tykna. Men Gizla bär också på lustfyllda minnen, som kyssar och att någon frågar chans.

Hur det än är vågar hon inte vara sig själv, säga ifrån. Vare sig det handlar om att ställa upp för hunden som blir illa behandlad, eller när hon själv längtar efter något.

Emmeli Stjärnfeldt har skrivit manus utifrån intervjuer och lekar med barn i Göteborg. Det slirar lite i åldersnivåer, men mest slår situationerna an hos den unga publiken. Mer igenkänning än finess, kanske, men Elmira Arikans regi ger ändå flyt i berättelsen.

Segal Mohamed och Emmeli Stjärnfeldt spelar med kompletterande energier. Det fladdrar i Mohameds rosa one-piecekostym när Silmeh hejar på sin vän. Stjärnfeldt plockar upp och låter modet växa tills Gizla står lite stadigare på egna ben. Och inte behöver sin låtsasvän längre.

Allt tar plats i fantasin. Leken kan lyfta till magi i Reinhold Erzmoneits ljus, men mest är SCHH! gestaltad vardag för den som är liten och behöver repa mod.

Mest läst