Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter
Bild - 1

Bild: Bild: Kent Hallgren

Andra Långgatan blir allt rikare

Göteborg Andra Långgatan har länge varit ett populärt stråk för mindre butiker, ölhak och konstlokaler. Men de skenande bostadspriserna riskerar att förändra gatumiljön drastiskt.

Andra Långgatan har gått från nedgånget till hippt. I takt med att de slitna kvarteren uppgraderats och trendiga småbutiker etablerats har också en socioekonomisk glidning ägt rum. Hyresrätter har blivit bostadsrätter och porrklubbar har blivit restauranger.

Precis som flera andra stadsdelar i Göteborgs historia hotas Långgatorna av en kraftigt tilltagande gentrifiering – att området rustas upp, ökar i värde och drar till sig ett annat, mer köpstarkt, klientel.

– Det finns ingen stadsdel i Göteborg som har genomgått en så stor social förändring de senaste tio åren. Andelen bostadsrätter i området har stigit från nio till 85 procent sedan 1995, säger Jan Jörnmark, författare och ekonomihistoriker.

Etnologen Joakim Forsemalm, som skrivit en avhandling om Långgatorna, tycker att man ska se utvecklingen från den ljusa sidan. Enligt honom finns det ett gemensamt mål från gatornas näringsidkare, Göteborgs kommun, fastighetsägarna och folk i allmänhet. Ett mål att Långgatorna även i framtiden ska präglas av den småskalighet som karaktäriserar den i dag.

– Den här dialogen har funnits i nästan tio år. Jag är övertygad om att det kommer att fortsätta vara en levande gata. Men det kräver att alla aktörer tar sitt ansvar, säger Joakim Forsemalm.

Han tror inte att Långgatorna kommer att bli någon ny arena för stora butikskedjor eller husägare.

– Kommunen kommer inte att godkänna att någon stor fastighetsägare tar över i området eller att någon stor galleria byggs. Det finns en gemensam konsensus i den här frågan bland alla inblandade.

Jan Jörnmark är övertygad om att de mer alternativa butikerna kommer fortsätta att ha en plats på Andra Långgatan. Däremot kommer prisnivån att stiga, menar han.

– Det är en myt att utvecklingen skulle leda till att till exempel H&M skulle etablera sig. Den här typen av områden kan, precis som runt Nytorget i Stockholm, bli populärt bland en ung befolkning med en god inkomst. Den unga urbana befolkningen vill nog inte köpa sina kläder på H&M ändå. Det blir ett sätt att accentuera sin livsstil. Genom att vara en motsats till det där, säger han.

– En förändring har ju redan skett. I dag är de extrema lumpaffärerna helt borta. Kolla bara på second hand-affärerna på andra Andra Långgatan i dag. De är inte speciellt billiga, det är en helt annan typ av butiker än på 90-talet, säger Jan Jörnmark.

Mest läst