Amelia Adamo: Vi är lurade

Vi smygs in i vården, säger Amelia Adamo. När äldre ska bo hemma allt längre tvingas anhöriga ta större ansvar. Men ingen politiker vågar säga som det är. Nu kämpar hon för en ärligare debatt. – Om det inte samhället ska hand om sina äldre längre, då får politikerna säga det rakt ut så att vi anhöriga vet att vi förväntas göra jobbet.

ANNONS
|

Amelia Adamo är mest känd för att arbeta för att höja den mogna kvinnans status i samhället genom tidningarna Amelia och M-magasin. Men hon blir allt aktivare i äldreomsorgsdebatten.

– Jag vill lyfta frågan om ansvaret anhörig kontra samhälle. Som det är nu smygs de anhöriga in i omvårdnadsarbetet eftersom de äldre ska bo kvar hemma så länge som i dag.

I höst är hon en av huvudtalarna på Äldreomsorgsdagarna i Stockholm.

Bakgrunden till engagemanget finns i de egna erfarenheterna. När hennes mamma blev sjuk i demens fick hon kämpa för mammans rätt till omsorg. Mötet med äldreomsorgen var en blandning av ilska och besvikelse, berättar Adamo.

ANNONS

– Min mamma var så gammal att hon inte kunde bo kvar hemma, det var så uppenbart för mig. Då trodde jag att samhället skulle hjälpa till. Men jag blev inknuffad i något helt annat.

Trots att hennes mamma blev allt sjukare sa socialtjänsten nej till en flytt hemifrån. Först när mamman hade besök av hemtjänsten 14 gånger om dagen fick hon flytta till ett boende.

Hon tycker själv att flytten skulle ha skett tidigare.

– Mamma bodde hemma ett eller två år för länge. Men en plats på äldreboende kostar 60 000 kronor i månaden, så det är klart att kommunen ville dra ut på det.

När mamman till slut fick flytta till äldreboende fungerade omsorgen mycket bättre, säger Adamo.

Hon är tydlig med att ilskan varken bör riktas mot socialtjänstens handläggare eller personalen inom äldreomsorgen. Problemet är att socialtjänsten har stränga order från kommunen.

– Jag har vid ett tillfälle sagt i media att man måste vara "pain in the ass" på dessa biståndsbedömare, ringa dem varje dag för till slut ger de sig. Men då ringde biståndshandläggare till mig och sa: "Vet du hur vårt arbete är? Om vi vore de som gjorde bedömningarna så kanske de äldre skulle komma in tidigare, men vi följer våra chefers och kommunens order."

ANNONS

Nej, problemet är politikernas, säger Adamo. Det hon vänder sig starkt mot är att omsorgen till den äldre ligger på en lägstanivå. Detta går tvärs emot vad många av oss förväntar oss av välfärden, menar hon. Vi tror att staten tar hand om de svaga, men vi är lurade, anser Adamo.

– Så som det ser ut i dag, med att de äldre ska bo hemma väldigt länge, det fungerar bara om anhöriga går in och gör mer omvårdnad. Om det inte ska vara så att samhället tar hand om sina äldre längre, då får politikerna säga det rakt ut så att vi anhöriga vet att vi förväntas göra jobbet. Och inte stå i valtider och prata om hur underbart det ska bli för de äldre.

Som det är nu blir folk bara besvikna, menar hon. Om hemtjänsten fick mer tid för varje äldre och slapp stressa runt, hade det fungerat bättre för äldre att bo hemma, tror hon. Problemet är att politikerna tappat bort att omsorg också är sällskap och mänsklig närhet. Det räcker inte med att någon tittar till den äldre då och då för att lämna mat och medicin. Men det sociala har rationaliserats bort från dagens äldreomsorg, menar hon.

ANNONS

– Ansvariga politiker förstår nog inte att vilken ångest det finns i att bli ensam och dement. Att inte veta om det är morgon eller är det kväll. Politikerna har tappat blicken för lidandet och har bara ett ekonomiskt fokus.

ANNONS